SVT:s nyhetsapp och ungdomssatsningen Edit skulle ha stoppats om de hade förhandsprövats innan lansering, skriver Tidningsutgivarna i en ny rapport.

Tidningsutgivarna, TU, har bett konsultbolaget Copenhagen Economics att genomföra så kallade förhandsgranskningar i efterhand av fyra digitala tjänster som nyligen har lanserats av Sveriges Television, SVT. Trots att förhandsgranskningar enligt EU-kommissionen ska genomföras i medlemsländerna för att säkerställa att nya tjänster inte slår undan benen för privata aktörer är detta något som SVT konsekvent låtit bli att göra. Det är också något public service fått mycket kritik för den senaste tiden.

OBS: Detta är ett skämt.

Copenhagen Economics intervjuade mig i samband med att de sammanställde den här rapporten. Det är ingen hemlighet att jag tidigare varit kritisk till att public service mer och mer kommer med tjänster som redan finns och är välfungerande. Edit, som på många sätt liknar både Nöjesguiden och Politism, är en av dem och även om Edit nu i praktiken knappast har påverkat läsningen på ng.se så kunde den ha gjort det.

Jag tycker att TU:s slutsats låter helt rimlig, i enlighet med vad jag tror. Men. Vilka är det de har intervjuat, vilkas åsikter och erfarenheter grundar TU/Copenhagen Economics delvis sina slutsatser på? Jo, det är jag och fem andra som är direkta konkurrenter till de granskade tjänsterna. Det är jag, chefredaktör på Nöjesguiden, Anna Andersson, debattredaktör på Aftonbladet, Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet, Fredric Karén, chefredaktör på SvD, Eric Rosén, chefredaktör på Politism, Mia Troberg Elonq, chefredaktör för Tastline och Anna Wikner, försäljningschef för Tasteline. Både Aftonbladet och Politism ägs dessutom av Schibstedt som tillsammans med Bauer Media Group, Bonnier, Mittmedia och Tidningsutgivarna finansierar den nya public service-kommissionen som tillsattes i oktober, en månad efter att public service egen kommission hade presenterat sina (för dem positiva) resultat.

TU-rapporten består självklart av andra, extremt intressanta och teoretiskt underbyggda delar. Exempelvis hur många av toppnyheterna i olika nyhetsappar som innehåller rörligt material. Det är inte tv-kanalen SVT som har mest i alla fall. Eller hur SVT:s app har färre orginalnyheter än de andras appar. Det är två uppgifter som enkelt talar emot ett existensberättigande. Eller hur dåliga SVT är på att länka till andra sajter. Medan Aftonbladet länkar i princip varenda artikel så gör SVT det i knappt 30 procent av sina artiklar. Snålt.

Ett annat mycket intressant diagram är det som visar hur mycket rörligt material som finns på Edit, det som SVT själva försökte motivera sajtens existens med när den kom. Även om det från början var 0 procent.

En rapport där alla sidor deltar med sitt perspektiv i intervjudelen hade varit att föredra. Risken nu är att fokus läggs på vilka som intervjuades, och det kan dra ner trovärdigheten för rapporten. Public service är fantastiskt och hur nya satsningar med licenspengar genomförs är helt avgörande för mångfalden i det svenska medieklimatet. Alla sidor skulle tjäna på att undersöka frågan tillsammans.

Läs också: Varför ska SVT betala Facebook för att driva trafik?

Nöjesguiden behöver förstärkning i skribentstallet. Några grejer bara:

Filmrecensenter

1. Då de flesta pressvisningar äger rum i Stockholm söker vi främst en recensent som är boende här.

2. Du behöver vara flexibel. De flesta filmvisningar tar två timmar i anspråk och äger rum mitt på dagen.

3. Alla är självklart välkomna med en ansökan. Vi strävar efter mångfald och en bred representation.

Gillar du film, är bra på att uttrycka dig i skrift och tycker att upplägget låter kul? Skriv ihop en provrecension och skicka den och en kort beskrivning om dig själv och dina kunskaper till filmredaktör Sebastian Lindvall, sebastian.lindvall@ng.se.

Här hittar du alla våra filmrecensioner.

Musikrecensenter

1. Vi söker framförallt skribenter som är sugna på att recensera kommersiell och bred r’n’b och pop.

2. Också till detta uppdrag är alla självklart välkomna att skicka in en ansökan. Också här strävar vi efter mångfald och bred representation.

Gillar du musik, är bra på att uttrycka dig i skrift? Skriv ihop en provrecension och skicka den och en kort beskrivning av dig själv och dina kunskaper till musikredaktör Patrik Forshage, patrik.forshage@ng.se.

Här kan du läsa alla musikrecensioner.

Kungen öppnar upp för möjligheten att använda hovets fastigheter till asylboenden, skriver DN.se.

Jag passar på att klistra in en tweet från mig själv här nedan. Skriven för nästan TVÅ månader sedan. Kom igen kungen.

Statens fastighetsverk, som äger fastigheterna, är mycket positiva till initiativet och säger till DN att det är en bra idé att utnyttja lokaler som ändå inte används…

UPPDATERING: Hovet har nu dementerat att de vill öppna asylboenden i sina fastigheter. :(

Faje mellan Ison och Fille.

Efter mer än tio år på Nöjesguiden väljer Faje Gani att lämna vidare stafettpinnen som VD för Nöjesguiden. Han fortsätter dock som arbetande styrelseledamot.

Ur pressmeddelandet:
Nöjesguiden har under Faje Ganis tid utvecklats från en gratistidning till ett nöjesmediahus med event som Hotell Nöjesguiden och Nöjesguidens Ölmässa. Journalistiskt har Nöjesguiden de senaste åren blivit en stark röst i åsiktskorridorerna, vuxit enormt digitalt som ett nav för nöjen och knytit spännande och duktiga människor till sig.
– Under de senaste åren har vi kämpat för nya strukturer internt och förändrat affären för att öka lönsamheten. Allt detta utan att tappa bort Nöjesguidens viktiga själ. Nu är det dags för någon annan att ta det vidare ytterligare som ny VD. Jag kommer att fortsätta utveckla affären som operativ styrelseledamot, säger Faje Gani.

Själv vill jag bara säga att Faje är en fantastisk ledare. Att han väljer att släppa in nytt blod visar bara ytterligare vilket osjälviskt och smart ledarskap han står för.

Som tur är jobbar han kvar för annars skulle vi vara väldigt ledsna idag. Fram till att en ny VD är på plats kommer styrelseordförande Göran Pallmar vara tillförordnad VD.

En ständigt pågående och lågintensiv debatt är den om public services “intrång på kommersiella aktörers områden”. Det låter segt och tråkigt men det är faktiskt konstigt att debatten inte slagit bredare.

Som det ser ut nu pågår den bland publicister, den tas upp i P1:s Medierna och i branchpress. Men alla som konsumerar journalistik och media borde bry sig, det vill säga i princip alla svenskar.

Att public service gör “intrång på kommersiella aktörers områden” betyder att SVT, SR och UR har börjat göra mer och mer saker som liknar det t ex Aftonbladet, Expressen, TV4 och vi på Nöjesguiden redan håller på med. Saker som redan går bra, finns och frodas. Bland exemplen finns:

• När Sveriges Radio gjorde om sin hemsida 2013 för att bli den ”nya självklara nyhetsförmedlaren på webben”. Detta samtidigt som många andra gjorde försök att börja ta betalt på nätet som ett steg i att överleva digitaliseringen. Fick kritik för att de började erbjuda fler av sina nyheter i textformat.

• SVT Opinion. Opinionstexter helt utan rörligt material till. Alltså en typ av material som redan finns på mängder av ställen.

• Edit. SVT:s ungdomssatsning som startade i våras. Mycket lik Nöjesguiden och Politism (trots att de nu bytt färg från rosa till blå). Sajten fick kritik för att inte ha något rörligt material men kom nu i höst med programmet Edit: Gina Dirawi.

• SVT Recept. En receptsajt med tusentals recept som fick stark kritik från Expressens chefredaktör Thomas Mattson. ”SVT etablerar sig på digitala plattformar med ett innehåll som inte är direkt kopplat till tv-program, utan som görs i direkt konkurrens med privata aktörer”.

Men varför är det här upprörande för vissa? Jo, för public service får som bekant miljarder från folket varje år. Något som kommersiella aktörer ska klara sig utan. Det blir orättvist helt enkelt. Man konkurrerar och man gör det inte på i närheten lika villkor.

Och varför ska man bry sig om det? Jo, ett av public services viktigaste uppdrag är att säkra mångfalden på mediemarknaden i Sverige. Det är därför de får pengar. Och vad händer med mångfalden när man börjar producera saker som redan finns? Kanske till och med konkurrera ut aktörer som tvingas lägga ner?

Varför ska till exempel SVT:s sajt Edit betala Facebook för att driva trafik? Public service ska inte drivas av klick och tittarsiffror – ändå är det många av Edits texter som ”boostas”, alltså sponsras så att de når fler användare, på Facebook. Avgiftsbetalarnas pengar går alltså till att texterna ska nå fler. Och till att folket ska få tillgång till ännu fler recept.

Det är såklart inte konstigt att public service är en konkurrent på mediemarknaden, det är ju ett medie, men när de så uppenbart går in på saker som så många andra redan gör så är det konstigt. Onödigt. Och tråkigt.

Vad är nästa steg? SVT gör en version av Aftonbladet Lajkat och skriver korta texter som hänvisar till roliga youtube-klipp? I enlighet med den här utvecklingen är ju det fullt möjligt och inte vad Sverige behöver. Starta lokalredaktioner i fler delar av Sverige och skicka ut fler korrespondenter i världen istället. Gör grävande journalistik och fortsätt leverera kvalitetsprogram.

Läs också: När blev antirasism ett politiskt ställningstagande?