SVT:s nyhetsapp och ungdomssatsningen Edit skulle ha stoppats om de hade förhandsprövats innan lansering, skriver Tidningsutgivarna i en ny rapport.
Tidningsutgivarna, TU, har bett konsultbolaget Copenhagen Economics att genomföra så kallade förhandsgranskningar i efterhand av fyra digitala tjänster som nyligen har lanserats av Sveriges Television, SVT. Trots att förhandsgranskningar enligt EU-kommissionen ska genomföras i medlemsländerna för att säkerställa att nya tjänster inte slår undan benen för privata aktörer är detta något som SVT konsekvent låtit bli att göra. Det är också något public service fått mycket kritik för den senaste tiden.
OBS: Detta är ett skämt.
Copenhagen Economics intervjuade mig i samband med att de sammanställde den här rapporten. Det är ingen hemlighet att jag tidigare varit kritisk till att public service mer och mer kommer med tjänster som redan finns och är välfungerande. Edit, som på många sätt liknar både Nöjesguiden och Politism, är en av dem och även om Edit nu i praktiken knappast har påverkat läsningen på ng.se så kunde den ha gjort det.
Jag tycker att TU:s slutsats låter helt rimlig, i enlighet med vad jag tror. Men. Vilka är det de har intervjuat, vilkas åsikter och erfarenheter grundar TU/Copenhagen Economics delvis sina slutsatser på? Jo, det är jag och fem andra som är direkta konkurrenter till de granskade tjänsterna. Det är jag, chefredaktör på Nöjesguiden, Anna Andersson, debattredaktör på Aftonbladet, Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet, Fredric Karén, chefredaktör på SvD, Eric Rosén, chefredaktör på Politism, Mia Troberg Elonq, chefredaktör för Tastline och Anna Wikner, försäljningschef för Tasteline. Både Aftonbladet och Politism ägs dessutom av Schibstedt som tillsammans med Bauer Media Group, Bonnier, Mittmedia och Tidningsutgivarna finansierar den nya public service-kommissionen som tillsattes i oktober, en månad efter att public service egen kommission hade presenterat sina (för dem positiva) resultat.
TU-rapporten består självklart av andra, extremt intressanta och teoretiskt underbyggda delar. Exempelvis hur många av toppnyheterna i olika nyhetsappar som innehåller rörligt material. Det är inte tv-kanalen SVT som har mest i alla fall. Eller hur SVT:s app har färre orginalnyheter än de andras appar. Det är två uppgifter som enkelt talar emot ett existensberättigande. Eller hur dåliga SVT är på att länka till andra sajter. Medan Aftonbladet länkar i princip varenda artikel så gör SVT det i knappt 30 procent av sina artiklar. Snålt.
Ett annat mycket intressant diagram är det som visar hur mycket rörligt material som finns på Edit, det som SVT själva försökte motivera sajtens existens med när den kom. Även om det från början var 0 procent.
En rapport där alla sidor deltar med sitt perspektiv i intervjudelen hade varit att föredra. Risken nu är att fokus läggs på vilka som intervjuades, och det kan dra ner trovärdigheten för rapporten. Public service är fantastiskt och hur nya satsningar med licenspengar genomförs är helt avgörande för mångfalden i det svenska medieklimatet. Alla sidor skulle tjäna på att undersöka frågan tillsammans.
Läs också: Varför ska SVT betala Facebook för att driva trafik?