9:00 23 Nov 2020

En kvinna som ingen vet vad hon hette satt hemma i sin tråkiga lägenhet. Rullade sina små ätstörda tummar och längtade efter bättre tider. Kvinnan som var i 25-årsåldern var både ful och tråkig. Det var ingen hemlighet. Hon hade några tjejkompisar. Dom var också tråkiga. Dom brukade ses och göra tråkiga grejer. Vad vet jag inte, men om jag ska gissa så höll dom väl på och virkade eller någon sån skit. Så tindrade dom också en hel del. Mest av alla tindrade kvinnan vi glömt namnet på. Hon kunde sitta och svepa hela dagar. En gång höll hon på så länge att hon glömde bort att gå till jobbet.

Trots allt detta så hade hon väldigt höga krav på vilka hon svepte ja på i appen. Hon hade få intressen men filmstjärnor var det största och den lilla tråkiga kvinnan drömde om ett liv med just en sådan. Folk som var med på film var allt hon inte var.

Så där satt hon i sin lilla lägenhet och samlade damm. Ni fattar ju själva att hon var inne och svepte på Tinder. Efter tusen timmar dök det upp en profil på skärmen som fick allt annat att stanna av. En riktig jävla filmstjärna. Hon satte sig upp i soffan och höll handen för sin tråkiga mun. Kvinnan kände igen mannen på bilden från tv. Såklart så svepte hon höger och plötsligt blev hennes tråkiga liv mycket roligare att läsa om, för det blev en match.

Hon skrev och han svarade. Han skrev att hon var rolig. Det var den första och sista gången i henens liv hon fick höra det. Hela hennes tråkiga hjärta smälte. Det var precis som på film tänkte hon. Dom bestämde dejt nästa dag.

Hon borstade sitt raka hår tills det blev elektriskt. Målade sina smala små läppar i en osmickrande färg. Iklädd en klänning som var så ful att man inte ens fattar var fan hon kan ha köpt den så åkte hon till den bar där dom bestämt träff. Filmstjärnan hade föreslagit en bar med arkadspel på Hornsgatan. Först skulle dom dricka öl och bli fnittriga, sen skulle dom spela spel och bli kära.

Tråkiga tjejer kommer alltid i tid. Därför var kvinnan där före filmstjärnan och satte sig i en röd skinnsoffa för att vänta. Baren var stor och tom och fylld med arkadspel och likadana röda soffor som den hon satt i. En servitris kom och frågar vad hon vill ha.

Ge mig det tråkigaste ni har, sa hon. Nä, det sa hon inte men något i den stilen.

Det gick en stund. Kvinnan skrev och frågade om filmstjärnan var på väg. Hon la sen telefonen på bordet och fortsatte vänta. Satt och stirrade. En grupp män stod samlade runt ett spel som gick ut på att man boxa på en boxningssäck och fick poäng beroende på hur hårt man lyckats slå. I turordning boxade dom på säcken och kvinnan tvingades sitta och titta på detta fruktansvärda. Även om hon var tråkig så förtjänar ingen kvinna att behöva vara med om något sådant.

Rätt som det är så hade hon råkat dricka upp sin öl. Servitrisen frågade om hon vill ha en till och det ville hon väl. Hon skrev något i appen igen. Tänkte att filmstjärnor nog hade väldigt fullt upp. Hon tog upp sin bok och läste. Boken handlade om något så tråkigt att jag glömt.

Kvinnan sörplade lite på sin öl och läste. Så höll hon på ett tag. Hon fick koncentrera sig noga för att inte bli distraherad av det fruktansvärda ljudet av 100 män och en boxningssäck. Hon drack en till öl. När hon läst ut sin tråkiga bok så läste hon en till, ännu tråkigare.

Det röda syntetlädret som klädde soffan hade långsamt börjat klättra upp över hennes lår. Dom små smala benen målades försiktigt över i rött. Det här var inget som kvinnan märkte. Hon hade fullt upp med att vänta.

En annan servitris kom och frågade om kvinnan ville ha något. Hon sa ja tack pomfritt gärna. Sen fortsatte hon med sin bok och att förbereda sig för mötet med sina drömmars man. Det blinkade från arkadspelen runt henne och varannan sekund dunkade boxningssäcken hårt när en till liten hårig knoge slog allt vad den orkade på den.

Kvinnan tog upp sin telefon igen. Skrev något samtidigt som lädret fortsatte upp över henne. Snart var hela hennes underkropp täckt av det plastiga röda. Klibbigt av utspilld öl och ketchup. Hon väntade. Tänkte att hon inte ska vara tjatig. En filmstjärna kommer när han hinner. Hon var bara glad att han ville träffa henne. Så hon satt och log medans lädret fortsatte äta upp henne. Hon tänkte på hur vacker han var. Hennes filmstjärneman.

Ute blev det mörkt och hon tog upp sin telefon för att titta lite på hans bilder. Efter en stund så dog mobiltelefonen och strax därefter var allt utom kvinnans ansikte slukat av soffan där hon och filmstjärnan skulle inleda deras relation. Det dunkade om boxningssäcken. Männen i lokalen lät precis som män på lokal brukar låta.

Nu var allt förutom kvinnans små, tråkiga ögon inuti soffan och kommer aldrig få komma ut igen. Hennes blick var fäst mot ytterdörren. För första gången tänkte hon att han kanske inte skulle komma. Med den fruktansvärda tanken svalde soffan den sista biten av henne.

Allt blev mörkt för den lilla tråkiga kvinnan.

Så vitt jag vet så är hon kvar inne i den röda lädersoffan än idag. Ibland så hör hon någon som hon tänker måste vara hennes filmstjärna. En röst som är lenare än dom andra männens. Som en smekning genom syntetlädret innan den drunknar och försvinner i oväsendet runt omkring.

5:06 18 Nov 2020

9:41 17 Nov 2020

”Jag klarar mig inte utan dig.”

Utanför Hemköp i Hägersten håller ett hjärta på att krossas. Samtidigt är folk på väg in och ut ur butiken och Einar och Elsa får inte vara ifred.

Einars små, runda ögon är fyllda av tårar när han stirrar upp mot Elsa. Hon ser också lite ledsen ut men mest obekväm. Klockan är mitt på dagen och hon trodde inte att det skulle vara så mycket folk på affären vid den här tiden. Hennes blick hoppar nervöst mellan Einar och en barnfamilj som är på väg ut genom butiksdörrarna.

”Men jag orkar inte ta hand om dig mer. Det är ett jävla heltidsjobb. Plus så har jag inte råd längre.”

Elsa tittar strängt ner mot Einar. Det var sant. Under hela deras relation hade hon tagit hand om honom. Efter olyckan blev det ännu värre och Einar låg mest hemma. I början när han var mycket dålig hände det att han kissade på sig i soffan utan att ens märka det själv. Elsa gick med kuddfodralen till kemtvätten i Hägersten så många gånger att hon började skämmas och fick ta tunnelbanan till Fruängen istället och lämna in dom där. Hon visste att det inte var Einars fel, men det var ju hon som fick ta hand om allt, och så hade det alltid varit.

”Snälla. Vi kan lösa det här.”

Einars små ögon är ännu mindre nu. Han tar ett litet steg framåt och sätter sin ena fot uppepå Elsas, mjukt och varsamt. Det här var något som dom brukade göra, istället för att hålla hand. Han kan inte förlora henne. Utan Elsa finns det ingen Einar.

”Nej det går inte. Jag kan inte.”

Elsas röst blir skakig. Blicken också. Barnfamiljen från förut står vid en papperskorg utanför butiken och glor. Elsa tycker att dom glor på henne vilket gör att hon kommer av sig.

”Vad är det du inte kan?

Einar tittar frågande på henne. Till skillnad från Elsa hade han aldrig brytt sig om vad andra människor tyckte eller tänkte och hade därför inga problem med att fortsätta trots blickar. Elsa trevar efter orden medans hon kikar mot familjen ur hörnet på sitt blöta öga.

Mamman tar tag hårt i sina två barn. Elsa vill att alla ska sluta glo. Barnen håller i varsin Twisterglass och på väg förbi Einar ramlar en liten bit av glassen av. Utan att sluta titta Elsa i ögonen så lutar sig Einar ner och skopar upp glassen med sin tunga.

Han slickar sig runt munnen. Nu är han den som ser ut att skämmas. Som om att han kommit på att det han nyss gjorde var opassande.

”Snälla. Min sjukgymnastik har verkligen hjälpt. Allt kommer bli som förut. Vi kommer ha pengar igen.”

De första av Einar och Elsas år tillsammans hade varit fantastiska. Dom hade rest över hela världen tack vare Einars rekordartade idrottskarriär. Han hade tjänat bra pengar och fyllt deras gemensamma lägenhet med priser och diplom. Men nu var Einar gammal och Elsa var fortfarande ung. Och efter olyckan hade han blivit sjukskriven vilket först gjorde slut på pengarna och så småningom på Elsas kärlek till Einar.

”Men det handlar inte ens om det längre.”

Säger Elsa. Tidigare samma dag hade hon fått besked av Einars läkare om att hans höft inte skulle återhämta sig och att han aldrig mer skulle kunna tävla igen. Elsa är precis på väg att berätta detta när det ser ut som Einar tänker gå.

”Vad gör du?”

Det är ju Elsa som ska lämna Einar. Inte tvärtom.

”Vadå?”

Frågar Einar mellan tänderna samtidigt som han rycker kopplet. Men Elsa kommer på att Einar såklart inte kan knyta upp knutar. Det är ju det som hela hennes plan bygger på.

Einar biter alltid i sitt koppel och han ska ingenstans.

”Äsch det var inget.”

Säger Elsa och ler lite. En pensionär går förbi och stirrar frågande på de två. Elsa sätter sig på huk framför Einar och pratar lite tystare.

”Vad fin du ser ut.”

Försöker Einar då. Elsa tänker att Einar nånstans vet att han kommer bli lämnad, men ännu har han inte förstått att det är nu det händer.

”Tack Einar.”

Säger Elsa.

Hon lägger sin hand på Einars huvud och tittar in i hans hoppfulla små ögon.

När Elsa reser sig, så reser sig Einar också.

Han tittar på när hon rättar till väskan som hänger över hennes axel. Kanske löser sig allt, tänker han. Men då vänder sig Elsa om. Och sen så går hon. Bakom henne hör hon hur Einar ropar efter henne. Men hon vänder sig inte och ser honom aldrig igen.

10:01 16 Nov 2020

Jag vet. Vi är trötta på att snacka om dom. Killarna. Detta ständiga tjat. Men jag har en förbannelse. Jag kan inte låta bli. Efter 21 år kan jag idag kalla mig för en professor i mansvetenskap. Av titeln blir jag tyvärr också världens omodernaste kvinna. Som ni förstår så skäms jag. Jag är trött på mig själv. Personer i min närhet har också reagerat.

Skaffa ett jobb, säger någon.

Varför antecknar du hela tiden medans jag pratar, säger en annan.

Vi måste prata, säger min kille.

Men nu är det vad det fucking är. För att mitt liv inte ska ha levts helt i onödan så delar jag idag med mig av mina studier. Jag tar ett riktigt osexigt steg fram ur mörkret och presenterar:

En nedbrytning av killars strumpor och vad du kan förvänta dig av mannen som bär dom. 

Först ut har vi en kille med låga strumpor: Dom här strumporna bärs av två sorters killar. En riktig vattendelare i strumpväg. Här hittas dessa strumpor:

Sällan: Han är in touch with his feminine side. Ger bra head.

Ofta: Säger att det var dom enda rena strumporna han hade men ni båda vet att är en lögn. Ni går hem till hans etta i Hornstull som han ärvt av sin döda mormor och han ger dåligt head. Och du stirrar hela tiden upp i taket och hans döda mormors spöke stirrar tillbaka på dig.

En kille med strumpor med marijuanalöv på: Älskade vän. Varför sitter du kvar här och läser? Snabbt, vi har ingen tid att förlora. Jag har packat en väska. Den står i hallen. I ytterfacket ligger ett nytt pass under ett nytt namn. Jag tar hand om barnen. Det väntar en bil utanför. Den tar dig till gränsen. Sen får du klara dig själv. Jag vet att det kommer bli tufft. Men kom ihåg att vad som än väntar så är det bättre än vad du flyr ifrån – ett liv tillsammans med världens sämsta man.

Han med hål i ena strumpan: Nej vet ni. Det här säger INGENTING om en kille pga ALLA killar har det. Kollar du på en fot med en strumpa på utan hål så tillhör den foten inte en kille. Jag lovar. Gå och checka din killes strumpa nu. Jag väntar här.

Mannen med raggsockor: Här har vi honom. Den ultimata mannen. Ge honom mitt nummer, sorry älskling hoppas du fattar.

Killen med nike strumpor: Här har vi en kille som går på Södra Latins gymnasium. Även om han är 35 år. Mommy issues så det räcker till er båda. Bli ihop med den här killen om din största turn on är att trösta och påminna långa killar om att äta middag.

En kille med strumpor som har halkskydd: Hahahaha att du ens tittar här! Blä!

En kille med riktigt dyra strumpor: Han kommer inte ringa dig dagen efter. Men det stoppar inte dig. Du blir kär. Du lägger ner ett halvår på att få honom. Investerar tid och känslor och din värdighet i denna man. Plötsligt så händer det. Han blir din. Du vaknar en morgon. Ligger kvar en lång stund i hans säng. Du reser dig. Sätter på dig hans skjorta. Iklädd den och inget annat skrider du fram till hans garderob. Du drar ut den översta lådan. Det som möter dig får varje hårstrå på din kropp att resa sig. Det kan inte vara sant. Det får inte vara sant. I den djupa trälådan ligger dom. Dom dyra strumporna. Dom dyra strumporna som nu har visat sig vara dom enda strumporna han äger. Strumporna ser påkomna ut. Kikar försiktigt upp. Ber om förlåtelse. Det är inte som det ser ut säger dom. Innan du hinner svara känner du en kall hand på din axel. Du vänder dig om. På golvet möts av ett par nakna mansfötter. Där står han. Ni fäller varsin tår. Både du och han och strumporna vet vad som händer nu. Du måste dö.

Killar med tåstrumpor: Cant live with them, can’t live without them.

En kille med Happy Socks: Här har vi en kille som jobbar i köket på Norra Brunn. Viktig detalj det att han jobbar i köket. För när någon frågar var han jobbar så brukar han glömma att säga just det. Han säger bara NORRA BRUNN jättehögt. Sen låter han istället sin äckliga fot glida ut ur hans lilla raka gubbsko för att visa upp sin roliga strumpa. Att skrika NORRA BRUNN in i ens mun är en konstig strategi. Det är väl inte ens någon som vet vad det är. Jag vet bara det för min kusin jobbar där. Jag tycker iofs inte om stand up. OBS: det gör inte denna punkt på listan vinklad. Allt du läser här är fakta. Han kommer smsa dig och fråga om han kan låna 100 spänn men säger inte varför (men det är till ett par till happy socks).

Jag såg nu att happy socks kostar typ 170 spänn för ett par? Hur sjukt. Ska också börja sälja strumpor med ägg och andra ”skitaroliga” tryck på. See you in hollywood. Åt helvete med manskunskapen. Jag hittade ändå bara på allting.