Inlägg taggade: produktnyheter

5:04 11 Okt 2017

Förra veckan åt jag lunch på Taku-Taku och testade nya veganska produkten pulled oats för första gången. Sammantaget var det en mycket positiv upplevelse, både restaurangen och produktnyheten, och sedan dess har jag varje gång jag besökt en mataffär med febrigt girig beslutsamhet sökt efter pulled oats, så att jag kan köpa hem och experimentera själv. Jag gick bet många gånger innan jag besökte ett Hemköp som hade några förpackningar, och tillsist gick jag alltså hem beväpnad med alla tre varianter.

Först och främst, låt oss gå igenom the basics – vad är det vi talar om här? Pulled Oats tillverkas av ett finskt företag, och har efter att ha nått stor popularitet i hemlandet nu dykt upp i svenska mataffärer. Det tillverkas av ärtprotein och havre, råvaror som odlas i norden, och som därför gör att produkten har en viss miljömässig fördel gentemot liknande produkter med sojabönor som bas. Dessutom är det en mycket proteinstinn produkt, och på förpackningens baksida slår de på sin egen trumma med de bevingade orden ”more proteins than chicken”. Boom. Något annat jag reagerade över är att innehållsförtäckningen är väldigt kort – inga e-nummer (för den som bryr sig om sånt), och idel bekanta råvaror. Texturen liknar en klumpig och smulig färs som snarare är torr än klibbig. Pulled oats kommer i förpackningar om 240 gram, finns i tre olika smakutföranden (neutral, tomat och ingefära) och kostar runt 46 spänn i butik.

Pulled Oats - neutral, ingefära och tomat

Jaha, allt tyder ju på att detta är en riktig toppenprodukt. Frågan är bara hur den är att laga mat med. För att ta reda på det har jag testat att använda pulled oats i två olika rätter: den första var en hemmakopia av det jag åt på Taku-Taku, alltså en bulgogivariant med shiitakesvamp, ris och chilipicklad gurka. Den andra rätten var köttbullar.

För att bekanta mig lite mer med vad jag hade att jobba testade jag alla smaker otillagade först. Konsistensen var tuggig, vilket kändes lovande. Jag kände en initial oro för att den neutrala skulle smaka kartong, så som havrebaserade produkter ibland gör, men oron var obefogad. Däremot fanns där en minimal sötma, som jag dock inte alls upplevde som påträngande. Tomatvarianten smakade distinkt av soltorkad tomat, aningen rökigt och var totalt sett den mest umamitunga i naket tillstånd. Ingefärsvarianten var den som smakade bäst i otillagat tillstånd. Där fanns en tydlig och oartificiell smak av ingefära, men utan hettan.

Bulgogi pulled oats med ris, fänkål- och päronslaw och chilipicklad gurka

Bulgogi är ju ett ord för att beskriva en koreansk rätt där kött marineras och grillas över träkol, och jag har varken kött eller träkol. Men jag har marinad, pulled oats och en gjutjärnspanna. Det kommer vi långt på. Jag åt detta med ris, gurka inlagd med chiliflingor och lime, och en krispig coleslaw på fänkål och päron.

Bulgogi pulled oats

1. Skiva en gul lök och några salladslökar och hacka tre klyftor vitlök och ingefära (ungefär en bit i storlek med din tumme, men ta så mycket du vill) smått. Rensa och dela shiitakesvamp i mindre bitar. Fräs löken och shiitakesvampen på medel/hög värme tills den mjuknat och fått lite färg. Sänk värmen, lägg till ingefära och vitlök, och kör ytterligare någon minut. För över alltsammans till en skål.

Pulled Oats
2. Dags för dina pulled oats! Jag valde ingefärssmaksättningen till detta. Vi vill ha hög värme och neutral olja att steka i. Det där med hög värme är viktigt – är den för låg så släpper produkten vätska som den kokar i snarare än steks, och kokar den så blir den grötig. Stek alltså enligt hetsigt manér, du kommer att uppleva att pannan känns lite torr (pulled oats dricker olja, den jäkeln), men misströsta ej. Du vill ha lite yta och krisp i den mån det går. Tillsätt lite mer olja om nödvändigt. För sedan över allt till samma skål du lade grönsakerna i.

3. Sås-dags. Bulgogisåsen, eller marinaden om man så vill, gör du genom att lugnt och sansat hetta upp tre delar soja med en del mirin, och så en rejäl skvätt sesamolja på slutet. Har du inte mirin hemma kan du ersätta detta med en rejäl nypa socker – smaka dig fram till vad du tycker passar – och en liten skvätt risvinäger eller torr sherry. Blanda nu såsen med grönsaker och pulled oats, och toppa med rostade sesamfrön.

Chilipicklad gurka med lime och coleslaw på fänkål och päron
4. När det gäller tillbehören: Chilipicklad gurka får du till genom att blanda socker med saften av en lime och en liten skvätt vinäger, och när sockret löst upp sig så öser du i chiliflingor efter smak och en halv gurka i småbitar. Låt stå så länge du orkar vänta, sedan ät. Coleslaw på fänkål och päron är lika straight forward: skiva fänkål och päron så tunt du förmår, gärna med mandolin. Blanda med en matsked majonnäs, en tesked sesamolja, lite citronsaft (eller vinäger, om du inte har citron), och en nypa flingsalt.

Bulgogi pulled oats med shiitakesvamp

Slutligen: servera med ris, ät och var glad.

Jag är nöjd me den här rätten och tycker att pulled oatsen kom till sin rätt. Den enda faran är grötigheten – hade jag använt kött så hade jag velat marinera det innan tillagning, och efter att ha eldat på köttet i pannan stekt det en stund i marinaden. Det funkar inte riktigt med vår havebaserade vän, men så länge allt hålls separat tills servering som i receptet ovan så funkar det fint.

Köttbullar av pulled oats

Köttbullar! Ett bra test av mångsidigheten hos pulled oats. Man kan bli lite trött på att enbart laga saker där ”flisigheten” i produkten får komma till tals (grytor, woker, sånna saker). Jag lagade dessa köttbullar av tomatvarianten då jag tänkte att den lilla umami-kick jag kände vid smaktestet av den otillagade produkten borde funka fint i sammanhanget. På grund av detta smaksatte jag mina köttbullar med torkad oregano och vitlök, enligt nån slags italienskklingande vision. Det funkade oerhört bra, men var något för tomatigt för att funka i en mer traditionell version av köttbullar, de som man käkar med lingon och potatis. Ska du laga sådana rekommenderar jag den neutrala plus ett litet tillskott av soja i köttbullssmeten, och/eller att du blandar tomatvarianten med den neutrala och på så vis får det bästa av två världar – umami, men inte allt för mycket tomatsmak.

Köttbullar på pulled oats

1. Blanda en deciliter mjölk med en näve panko (jag använder alltid panko istället för ströbröd, för jag tycker att ströbröd luktar prutt). Lägg till dina kryddor – i mitt fall var det oregano och svartpeppar – rör om och låt alltsammans stå och svälla en stund.

3. Under tiden kan du hacka en gul lök fint och steka på låg värme tills den är mjuk. Häll ner i mjölk/pankoblandningen, ställ tillbaka stekpannan på spisen och vrid upp värmen ordentligt. Fräs ett paket pulled oats i smör eller olja på hög värme, och när du är nöjd med stekytan lägger du det den att svalna i en skål. Pulled oats har bitar i varierande storlek, vilket inte är optimalt för köttbullsmakeri, så jag hackade ner den till mindre bitar innan jag blandade med resterande ingredienser.

4. Blanda allt tillsammans med ett ägg. I detta stadie har vi två fokus: konsistens och smaksättning. Känns smeten för klibbig och geggig är det ett smart move att hälla i någon matsked mjöl och blanda ordentligt. Det gjorde jag. Har du använt neutral pulled oats och vill använda dina köttbullar i ett lite husmanskost-aktigt sammanhang kan du smaksätta med lite soja i detta stadie, och kanske ytterligare svartpeppar eller rentav lite kryddpeppar. Själv hade jag vitlök i, för det kändes vettigt i kombination med tomaten och oreganon. Nu är det dags för provstekning – det är skittråkigt, men det är nödvändigt, och det gäller all tillverkning av vegetariska biffar, bullar och bollar. Rulla alltså en köttbulle och stek – justera kryddning och tillsätt mer mjöl om nödvändigt.

Pulled oats-köttbullarna i ostekt tillstånd

Pulled oats-köttbullarna i ostekt tillstånd

5. Dags för stekning. Jag tycker att stekning i smör är ett måste – och har du lagat dessa är chansen att du äter smör rätt stor, eftersom det är ägg i receptet. Ha inte för många i pannan på en gång – köttbullar mår bra av svängrum, och i synnerhet vegetariska sådana, då konsistensen ofta är lite porösare än om de är gjorda av köttfärs. Att knuffas för mycket med andra kan ha negativ inverkan på formen.

Köttbullar på pulled oats

Färdigstekt pulled oats-köttbulle kluven i tu!

Beskåda nu den färdiga köttbullen, kluven i två delar. Ser ganska lovande ut va? Jag är väldigt nöjd med konsistensen, den tuggiga kvalitén i pulled oats funkar bra i köttbullar. Det gäller bara att vara noggran med resterande ingredienser i köttbullssmeten, se till att den inte är för geggig och så vidare. Jag testade att göra hälften av det här receptet med kokta röda linser i. Det blev också bra, men jag föredrar ändå den linsfria varianten, då den var mer lik det animaliska orginalet. Vill jag äta linsbollar så gör jag det, men nu ville jag ha (vegetariska) köttbullar.

Köttbullar på pulled oats

Och med detta knyter jag ihop säcken på denna recension av pulled oats. Mitt initiala mycket positiva intryck har inte skiftat efter att ha bekantat mig ytterligare, vilket är bra, för jag upplever ofta motsatsen med den här typen av köttsubstitutsartade produkter.

Har du själv testat pulled oats, och vad tyckte du i så fall? Jag är idel öra när det gäller andra rätter som funkat bra (eller dåligt!). Min nästa mission blir att laga den här renskavsrätten i pulled oats-tappning.

/Slaktarn

10:19 26 Sep 2017

Hej och goddag och hallå. Går du och undrar vad som är nytt i butik, och vad som händer out and about? Här får du den informationen alldeles gratis, serverad på ett silverfat. Varsågod.

Kung Markatta lanserar japanska produktnyheter

Kung Markatta lanserar japanska nyheter

I slutet av september dyker det upp japanskt från Kung Markatta i handeln: en vit miso, en rårismiso, äkta japansk tamari och silkestofu. ”Det japanska köket har haft ett uppsving och upptäcks av allt fler personer. De flesta av de japanska produkter vi lanserar nu har mycket umamismak och kan användas till traditionella japanska rätter, men även för att förnya rätter som vi lagar mer frekvent. Mison är till exempel en riktig smakförhöjare i soppor och silkestofun kan ersätta mejeriprodukter i efterrätter och smoothies,” säger Maria Andersson, brand manager på Kung Markatta. Utöver det japanska sortimentet lanserar Kung Markatta även en Sambal oelek.

Mathias Dahlgrens Rutabaga öppnar chef’s table

Mathias Dahlgrens Rutabaga börjar med chef's table

Det var ju quite the skräll när beskedet att stjärnkocken Mathias Dahlgren skulle växla spår och ersätta gamla Matsalen på Grand Hôtel i Stockholm med helvegetariska satsningen Rutabaga. Lokalen byggdes om, och i februari detta år slog de upp portarna. Nu utvecklar Dahlgren restaurangen genom att öppna ett chef’s table, där gästerna få se hur vegetariska rätter tillagas av namnkunniga kockar. ”Intresset för matlagning har exploderat under det senaste decenniet och vi märker att våra gäster är nyfikna på vad som händer i köket. Med ett chef’s table får vi utrymme att prata med gästerna och visa var komplexiteten i rätterna ligger. God mat behöver inte vara komplicerad och både jag och mina kockar tycker att det är kul att prata med intresserade gäster om hur smaksammansättningar och förädlande av råvaror fungerar”, säger Mathias Dahlgren till Restaurangvärlden.

Vapiano + Oatly = sant

Vapiano introducerar Oatlys produkter på samtliga restauranger
På restarangkedjan Vapiano äter man pasta och pizza, och får en liten bluppblipp-sak där alla köp registreras, och på vägen ut får man lämna in bluppblipp-saken och hostar upp en slant för allt man unnat sig. På Vapiano får man med start denna månad också pastarätter enligt en växtbaserad modell om man vill – de har nämligen börjat använda Oatlys produkter i sin matlagning. ”Oatlys produkter går hand i hand med vår syn på mat – gott, prisvärt och tillgängligt. Det kan finnas olika anledningar till varför man inte äter mat med mjölk eller grädde. För oss är det viktigt att ge alla chans till en god och vällagad pasta”, säger Camilla Seidl som är kvalitetschef på Vapiano i Sverige.

Matnatten i Malmö växer så det knakar

Matnatten i Malmö 2017

Sedan 2014 har Malmös gastronyfikna kunnat avnjuta den så kallade Matnatten, ett evenemang där man för ett fast pris kan vandra runt och provsmaka maten på ett gäng av stadens restauranger. Då var det ett tjugotal restauranger som deltog, men nu tre år senare har antalet vuxit till det dubbla. ”Konceptet är det samma som tidigare men nytt för i år är att vi fått med oss alla restauranger på Malmö Saluhall. De kommer att förlänga sina öppettider från klockan 21 till klockan 23” säger Emelie Wilander, projektledare för Matnatten, till Sydsvenskans Dygnet Runt. Nytt för i år är också att Matnatten delats in i fyra olika rundor, och tack vare ett samarbete med Book a Boat är det också möjligt att ta sig fram via kanalen och hoppa på eller av vid olika stopp. Årets matnatt infaller den 27 oktober, och biljetter finns att köpa här. Gör det! Det är kul!

O’Learys förnyar sin vegomeny med tre rätter

O'Learys uppdaterar vegomenyn med tre nya rätter
Aldrig förr har vegansk-amerikansk snabbmat varit så folkligt! Bärs-sport-och burgarkedjan O’Learys har haft sin uppdaterade vegetariska och Oumph-baserade meny igång sedan augusti 2015, och de beskriver själva satsningen som väldigt framgångsrik. Oumph produceras av företaget Food in Progress, och är ett sojabönbaserat protein som finns i elva olika varianter i dagligvaruhandeln. Nu har det blivit dags för O’Learys att förnya menyn, och från och med den mitten av september har tre nya rätter funnits tillgängliga: Oumph chili, vegan Buffalo Oumph (en slags Oumph-version av buffalo wings), och Oumph burger.

/Slaktarn

3:31 18 Sep 2017

Extra extra, hör upp! Efter att ha lyst med sin frånvaro i några år står det nu klart att den kultförklarade läskedrycken Jolt Cola snart återvänder till den svenska marknaden.

Jolt Cola föddes 1985 i  USA, och var då med sin slogan ”all the sugar, twice the caffeine” tänkt att attrahera studenter och unga arbetsmyror. I Sverige har drycken dock sedan den lanserades här 1995 varit starkt förknippad med datornörderi av olika slag, då det varit go to-drycken vid LAN-träffar av olika slag. Drycken blev snabbt populär och försäljningen ökade hela tiden, men för några år sedan ändrades ägarstrukturen och exporten till Norden blev lidande.

Jolt Cola

Det är familjeföretaget Gray’s American Stores som kommer att stå för distribueringen när läsken nu återvänder, och i pressmeddelandet som skickades ut för att tillkännage nyheten gick att läsa att hela trettio procent av den totala försäljningen försäljningen varje år när det begav sig var under LAN-festen Dreamhack.

”På många stora sajter för spel och IT-folk blev det glada tillrop när jag gick ut med information om Jolts återkomst, särskilt bland kodareliten och de som deltar på bland annat Dreamhack. Vi har en stor hängiven grupp som kommer att vara snabba på att köpa upp Jolt inför spelmässor och fritiden”, berättar Emily Gray, som är PR-ansvarig på Gray’s, i pressmeddelandet.

Kreationer gjorda av tomma Jolt Cola-burkar på DreamHackBilden ovan är hämtad från en gammal version av DreamHacks websida (Tack internet archive!)

Jolt Colan kommer att säljas enligt orginalrecept och med sin utsprungliga burkdesign, och kommer finnas i välsorterade butiker och på nätet under senare delen av oktober/början på november.

/Slaktarn

12:03 6 Sep 2017

Hej på er folk och fä. Dags för formatet ”veckans samlade intryck”! Ett format som väldig sällan dyker upp, definitivt inte varje vecka, och som väldigt sällan involverar endast just den aktuella veckans samlade intryck, utan kan innehålla lite vad som helst! Tolka det bokstavligt om du måste, men essensen är: varsågod, här kommer lite slumpmässigt insamlade intryck och inspiration och intryck.

1. Den hemgjorda harissan

Home made Harissa

Ibland i livet är det som att alla bitar faller på plats samtidigt. En anonym potentiell övre makt ger dig tecken på tecken: det är hit du ska! Hit!!! Senaste tiden har denna anonyma potentiella övre makt valt att lägga sin tyngd och tid på att få mig intresserad av harissa.

Det har tagit sig uttrycklite olika vis. Jag har trevat mig fram, försiktig och lite blyg. Sedan hände detta: en tunisisk vän som bor här sedan ett år tillbaka fick ett paket på posten. Paketet var från hans mor, och innehöll bland annat en stor förpackning av hennes egen hemgjorda harissa. Min vän, som dels är medveten om mitt matintresse och dels medveten om att det bästa sättet att få folk att förstå vem man är är att ge dem en liten bit av ens ursprung, aka en liten bit av maten man vuxit upp på, dök i veckan upp vid min dörr med en del av moderns harissa. Den är mörkare än annan jag testat, kompaktare. En liten klick räcker långt, och även om det är rejält med hetta så är det smaken som gör störst intryck. Jag kunde inte vara lyckligare över detta nästa steg i min harissautbildning. ”Put it in everything”, sa min vän. Jag började med kyckling.

2. Bananen

The first banana in years

Jag är en förespråkare av öppenhet. Man kan inte veta huruvida något kommer falla en på läppen om man inte testat. Jag lever dock inte som jag lär, för hör på denna chockerande fakta: jag äter inte banan. Jag har inte ätit banan sedan jag var ett mycket litet barn. Ibland nedlåter jag mig till att smaka, men bara om det är oundvikligt, som när bitar av den är gömd i marängsviss (vilken underbar efterrätt det är förresten, minus bananen?!).

Det är flera saker som gör att jag inte vill äta banan: smaken är inte mycket att hurra för, den är okej, men inte så pass okej att det väger över för konsistensen. Klistrig och trådig, porös och liksom slemmig på samma gång. Och sedan nådastöten: det går inte att äta bland folk, för man ser dum ut, och inte helt sällan får man blickar av män i olika åldrar som betyder: jaså du! Synd på en frukt som annars har många fördelar: den kommer i egen utmärkt förpackning, den är perfekt som mellanmål, och så vidare.

Nå, förra veckan var jag trött och hade lågt blodsocker och utan möjlighet att korrigera det, när jag bokstavligt talat gick in i en kartong bananer på gatan. På en lapp överst stod det: ”blev kvar efter marathon, varsågod att ta!”. Jag tog en. Öppnade den. Mitt livs första (hela) banan på tjugofem år. Är positivt överraskad, villig att omvärdera, men inte såld.

3. The lunchbox

Lunchboxes

Precis som alla andra som åker till Indien köpte jag med mig massor av köksgrejer i rostfritt stål när jag var där. Skålar, fat, kryddburkar, allt möjligt. Jag pungade också ut en minimal summa för de här lunchlådorna i flera våningar. Det var många år sedan jag gjorde den där Indienresan, och lunchlådorna har liksom fallit i glömska. Detta tills jag såg filmen The Lunchbox nyligen, där just denna typ av matlådeannordning spelar huvudrollen. Handling: kvinna (ung, olycklig) skickar omsorgsfullt lagade matlådor till sin makes jobb varje dag, maten visar sig hamna hos fel person (äldre, olycklig), brevväxling uppstår och liv förändras.

Nu har jag grävt fram mina gamla indiska matlådor ur gömmorna, och är redo att låta de göra lite nytta här i världen.

3. Kedgeree

Kedgeree

Och, också på Indien-temat, har jag senaste tiden känt mig intresserad av den angloindiska rätten kedgeree: en slags risrätt som ofta äts som frukost, strålande retrosnygg med sina halverade kokta ägg, den hackade persiljan, och sina flagor av rökt fisk.

Jag har ännu inte lagat eller ätit den, men planerar att slå göra slag i saken i en nära framtid. Första gången jag såg skymten av denna rätt var på ett helt lämpligt ställe, nämligen i det underbara matlagningsprogrammet Two Fat Ladies. Där lagar Jennifer sin version (”I’m gonna make kedgeree, the most comforting of dishes!”). Arton minuter in i klippet nedan kan du själv se henne skrida till verket.

En annan version, som jag själv för länge sedan gjort en egen version av, finns sex och en halv minut in i det här gamla avsnittet av Nigella Bites. Hon använder pocherad lax istället för den traditionella rökta koljan, och har bytt persiljan mot koriander.

4. Jureskog i butikshyllorna

Johan Jureskog talg

Är detta en nyhet? Jag vet inte. På jakt efter något att äta fick jag i mataffären i alla fall syn på detta: olika såser och kryddsmör signerat kocken Johan Jureskog. Och talg. Detta säger något om matlagningslandet Sverige. Jag vet inte riktigt vad.

5. Pannkakstårtan

Pannkakstårta

Sist men långt ifrån minst vill jag också slå ett slag för den gamla hederliga pannkakstårtan! Längtar efter ett tillfälle att få laga detta igen! Med lemoncurd-grädde och björnbär tillexempel, eller calvadosflamberade äppelbitar. Eller mascarpone och grillade persikor. Ja, ja, ja.

Det var allt för denna gång. Adjö och välkommen åter.
/Slaktarn

7:00 5 Maj 2017

När vi ändå kacklar på som besatta om vegetariska hamburgare kan vi lika gärna nämna detta: Hamburgerkedjan Max har teamat ihop med Fontana och gjort en halloumi för burgare som ska säljas i dagligvaruhandeln.

Invändning: hade inte Fontana redan en halloumiprodukt som var rund och platt som en biff och ämnad just för burgarbruk? Jo! Det hade dom! Så vad är nu detta, eller för att tala ur skägget: vad är skillnaden, utöver en Max-logotyp?

”Intresset för halloumiburgare har ökat markant och på Fontana är vi marknadsledare inom kategorin. Därför är vi glada över att samarbetet med Max fortsätter och att vi nu får en chans att erbjuda samma unika storlek på halloumiburgaren till våra konsumenter, så att fler kan upptäcka den cypriotiska nationalosten” säger Fontanas VD Loizos Papadopoulos i ett pressmeddelande.

Det är alltså storleken som är skillnaden. Storleken spelar roll. Den här nya Fontana/Max-hybriden kommer att säljas i paket om fyra stycken á sextio gram vardera, och för en upphostad femtiolapp kan du gå hem och grilla, steka, eller fritera dig till dina drömmars halloumiburgare.

/Slaktarn