Inlägg taggade: vitlök

14:17 19 Okt 2015
 
Nu undrar du: Vad är det egentligen hon håller i sin hand där på bilden. Är det älgbajs? Jag svarar då att nej, det är det absolut inte, det hör inte hemma i en matblogg. Och usch vad barnslig du är. Vi börjar om.
 
Vad blir: Vitlök – fränhet + sötma?
Svar: Black Garlic.
 
 
Svart vitlök blir till genom en fermenteringsprocess i hög temperatur av hela vanliga vitlökar. Vissa källor hävdar att det inte alls är en fermenteringsprocess, utan en lagring som resulterar i en slags karamellisering eller maillardprocess, och det kan ju de lärde tvista om bäst de vill, resultatet är i vilket fall en vitlök som saknar alla de negativa egenskaper som många förknippar den med – fränheten, den stickiga doften, hur den kan ”ta över”. Istället får vi svarta mjuka vitlöksklyftor med en mjuk och krämig konsistens, vars smak bäst kan beskrivas med söt kolaliknande molasses, balsamvinäger, fruktighet och umamidjup, med ett uns mjuk vitlökskaraktär någonstans där i bakgrunden.
 
Jag skaffade mig ett litet gäng svarta vitlöksklyftor igår. De distrubueras av ett amerikanskt företag som kort och gott heter Black Garlic, och finns på välsorterade butiker runt om i landet, som Möllans Ost i Malmö och Urban Deli i Stockholm. 
 
 
Jag närmar mig den med stort intresse, men också en viss blygsel och tafatthet. Hittills har jag bara blandat dem med majonnäs och haft som tillbehör till en måltid. Nästa steg är att blanda dem med choklad och inkorporera i någon slags efterrätt. Har du som läsare erfarenhet av denna vitlökens sexigare kusin tar jag del av dem med stor tacksamhet.
 
 
/Slaktarn
11:17 20 Sep 2015

När man står med en näve brysselkål i handen skulle man kunna få för sig att de växer precis som vanligt kål. Plopp, ett kålhuvud i miniformat direkt upp ur jorden. Det är fel. Växten på bilden ovan är inte någon förhistorisk ormbunke från Jurassic Park, utan en hederlig alldeles vanlig brysselkålplanta. De små kålhuvena växer från plantans stam vilken kröns av en fjantig frisyr av stora blad.

Har du en dålig relation till brysselkål kan jag meddela att det är för att du ätit dem fel hela ditt liv. Kanske tycker du att det är lite hårt av mig, att fälla en sån krass dom, men jag är villig att gå till denna extrem. Det är nämligen inte möjligt att ogilla dem när de tillagas på rätt sätt. Kanske har någon gamling som du känner serverat dem överkokta och mosiga och dessutom kalla? Eller så har du råkat ut för brysselkål som köpts frysta i påse och sedan tinats upp, kokats och blivit ännu värre än färska överkokta. Det finns endast en sak att säga om den typen av kålhantering, och det är BLÄ. Äckligt, deppigt, onödigt. Så vi gör som med så mycket annat, vi lägger den erfarenheten bakom oss, lär av misstagen och börjar om.

Till exempel kan vi börja om med en coleslaw på brysselkål. Det lagade jag här om dagen och det är fanimej svingött. Till skillnad från vitkål, som man ju annars vanligtvis använder till coleslaw, har brysselkålen en skarp smak som påminner lite om wasabi eller stark senap. Bakom den initiala skarpa smaken finns en nötighet som är god, liksom fyllig. Nu tar du dessa egenskaper och maximerar dess förutsättningar. Det gör du genom att, efter att du rensat dina kål så att de ser fina och friska ut, gå loss på dem med kniven. Strimla tunt och lägg i en bunke. Nästa steg är att göra en majonnäs. Detta kan du komma undan genom att bara öppna kylskåpet och ta fram en burk som du omsorgsfullt valt ut i affären. Majonnäsen adderar du med måtta, börja med lite så kan du lägga till sen. Coleslaw ska inte bli rinnig eller för slabbig, utan endast a så pass mycket krämighet att den håller ihop kålen. Jag brukar ta hälften majonnäs och hälften creme fraiche (använd inte lättcreme fraiche till detta, det blir för tunt), så blir majonässmaken mild och fin. Lägg till en skrätt citronsaft, flingsalt och nymald svartpeppar. Sedan toppar du allt sammans med en skur av rostade grovhackade hasselnötter. Rör om, servera till vad du nu behagar.

Om du inte är sugen på coleslaw kan du tillaga dem i ugnen tillsammans med vitlök och honung. Dela brysselkålen på mitteneller behåll dem hela om de är små, lägg i en ugnsform och häll över en ordentlig slatt olivolja, ringla över flytande honung och strössla över tre vitlöksklyftor som du hackat fint. Om du river, eller gud förbjude pressar, vitlöken räcker det med en eller max två klyftor. Gojsa runt allt sammans så att alla brysselkål får lite av varje på sig, sedan kör du de i ugnen på 175 grader nånting tills de ser ut ungefär som på blden ovan.

Ibland lagar jag en pasta med brysselkål, valnötter, gojibär och sidfläsk. Då steker du sidfläsket, lägger till brysselkål som du halverat, bryner tills de fått fin färg, saltar försiktigt och häller över en skvätt vitt vin. Ibland är det gott att hälla i lite grädde. Låter det bubbla medan pastan blir klar.Lägg till gojibären. Innan du häller av pastan tar du en deciliter av pastavattnet och blandar ner i stekpannan. Lägg upp i djupa tallrikar och toppa med hackade valnötter.

Min absoluta favorit är en rätt som för min del hör julen till. Då steks brysselkålen i smör tills de blir mjuka. Ringla sedan sirap över dem och krydda med flingsalt. Hasselnötter är valfria, men goda till.

Har du egna brysselkålstips ser jag gärna att du lämnar dessa i kommentarerna. Det är taskigt och girigt att sitta och hålla inne på sånt. Sedan rekommenderar jag att du kollar in mina andra inlägg som fokuserar på en särskild grönsak. Dessa har jag märkt grönsaksutbildning.

Happy Sunday.
/Slaktarn

14:59 20 Jul 2015

Hörni! Jag tänkte bara titta in snabbt (så himla upptagen med mitt LIV just nu!) och berätta en grej jag lärde mig om vitlök nyligen. Kanske har du förvarat vitlöken i kylskåpet efter att du släpat hem den från affären, och sedan tagit fram en som du använt och sedan lämnat typ vid spisen i en liten skål? Har du då noterat att den börjar gro ganska omgående? Då har du noterat korrekt. Vitlök blir förvirrad av temperaturväxlingar, då den är tänkt att vistas i väder och vind och inte i inomhusmiljö. Lägger du vitlöken i kylskåpet tror den att det är vinter, och när den sedan kommer ut i rumstemperatur tror den att det är vår, och då jävlar! Jag kan inte låta bli att känna ömhet för vitlökar efter att ha fått reda på detta. Så genetiskt perfekt, men så imperfekt i vår moderna värld.

Bäst är att förvara den lille rackarn varmt och torrt. Exempelvis vid spisen.

Nu ska jag äta något så underligt som quornnuggets. Det var sannerligen inte igår. Kram på er.