I helgen var jag strax utanför Ljungby och hälsade på min barndomskompis Evalena. Vi har känt varandra sedan hon var 5 år och jag var 6. När vi var små hängde vi med varandra så mycket det gick och sedan fick hon in mig på ridning. Vi hängde på hennes lantställe och lekte Ronny och Ragge, hon lärde mig allt om Ebba Grön och Thåström. Hennes föräldrar var de bästa man kan tänka sig att ens kompis kan ha, såna som litar på en och lär en massa om världen. Och hennes pappa brukade alltid göra världens godaste pannkakor och som vi smällde i oss framför MTV. Det är bland annat därför pannkakor fortfarande är min favoriträtt. Sen tappade vi lite kontakten så som det blir ibland. Men vi har hörts av ungefär varannat år. Hon flyttade från Göteborg nångång under gymnasiet och skulle hålla på med hästar. Jag fattade inte alls vad det handlade om. Men nu, örti år senare fattar jag. Nu har hon en himla ranch med egna hästar där hon håller utbildningar i westernridning och är allmän boss. Så sjukt häftigt! Och tänk att hennes pappa kom hela vägen från Göteborgsområdet och passade på att göra pannkakor till oss igen, fatta den känslan 20 år senare! 

Självklart hade vi alldeles för kul för att ens tänka tanken att ta en bild på Evalena och mig så många år senare, så här är en med mig och två djur.

Åk och hälsa på henne om ni har vägarna förbi: Ängarnas Ranch. Då kanske ni också får ha Bon Jovi mellan bena (förlåt, detta är tydligen det vanligaste skämtet alla som har ridit hästen som heter så, alltså den på bilden, drar…).