En krok på förra inlägget, jag bjuder så mycket på mig att!
Här är en bild på vad som blev av denna tjej i högstadiet efter Den onda Cirkeln/ Wednesday/ The Crow/ Broder Daniel/ The Cure/ Portishead/ Massive Attack mm:
Även om jag var lite utklädd till skolfotot (ni vet det spexiga skolfotot i 9:an) så är det inte jättelångt ifrån sanningen. Inte heller när det kommer till berättelserna de ovanstående artisterna/filmerna försöker berätta.
Gu vad mycket jag älskar den där 14/15-åringen!!!
Min kompis Pontan lade upp det här på min facebookvägg:
Eh så himla svårt att ge en fyllig lista pga det inte finns så himla många som fyller kriterierna.. Men här är några tjejer jag ÄLSKAR (tog med lite tv-serier också). Jag skriver med åldergränsen på filmerna också eftersom jag gissar att Pontan vill visa filmerna för ungdomar genom jobbet eller sin dotter.
Hungerspelen, 2012 (från 11 år). Katniss är så himla himla modig, cool, stark, snabb, smart, orädd, häftig, egen och hon har viktigare saker för sig än att hänga upp hela sitt liv på nån snubbe.
Harry Potter, 2001-2011 (från 11 år), sju filmer. Harry får all uppmärksamhet, men Hermione är ju för mig stjärnan <3 <3 <3 Denna intelligenta fantastiska karaktär. mm-MM!
Veronica Mars, 2004-2007 (från 11 år), tre säsonger. Jag vet så himla många som har sett lite bilder ur Veronica Mars och fått en konstig idé om att den på något sätt skulle vara töntig. Det finns bara ett svar på det: DU kan va töntig. Veronica är så jävla cool och smart och modig och jag älskar henne. När jag hade sett klart den GRÄÄÄT jag för att det inte fanns mer att se och för att jag bara hade lånat boxarna av min svägerska och var tvungen att lämna tillbaka dem.
Familjen Addams -91 och Den heliga Familjen Addams -93 (från 11 år?). Nej okej, Familjen Addams är knappast action. Men det är få karaktärer som har påverkat mig som barn så mycket som Wednesday Addams. Och se hur bra jag blev! Plus att Uncle Festers fästmö i andra filmes spelas av en BRILJANT Joan Cusack. Jag tror stenhårt på att barn bör lära sig the greatness av Joan Cusack så tidigt som möjligt.
Lemony Snickets berättelse om syskonen Baudelaires olycksaliga liv, 2004 (från 7 år). Den är ju riktad till.. barn. Men det är ändå spännande, jag har nog sett den 4 gånger och vet att jag kommer se den flera gånger till. Framför allt är den snygg som tusan och innehåller helt fantastiska prestationer av Jim Carrey och Meryl Streep. Och det hatar man ju inte direkt. Karaktären jag tänker på är storasyster Violet som är en världsbra ice cold uppfinnare. Hon är sjukt cool och så himla himla smart och finurlig, ibland vinner hon över de elaka vuxna, ibland inte. Men den handlar om att kämpa och att alla vuxna inte alltid har rätt. Att det alltid är viktigt att stå på sig.
Buffy the Vampire Slayer, 1996-2003 (från 11 år), sju säsonger. Jag behöver egentligen inte säga mer än det. Om det är så att man inte har fattat grejen med Buffy så är det för att man inte har kollat ordentligt = har bara zappat förbi enstaka avsnitt på tv. Om man faktiskt har gett det en ärlig chans och sett många avsnitt (= sett förbi första säsongen) och ÄNDÅ inte tycker om det, så har man fel. Rent objektivt, så har man helt fel.
Kick-Ass, 2010 (från 15 år). Hit Girl är den coolaste 7-åringen i hela världen, samtidigt som det är rätt spännande att fundera på vem hon blev när hon växte upp, hur uppfuckad hon kan ha blivit, eller inte blivit av sin barndom. Typ som Matilda i Léon. Jag älskar denna mördarmaskin så mycket. Ingen pardon, bara die die die! Det är rätt mycket inälvor och blod, men värd att spara tills de som ska se filmerna blir lite äldre.
Det femte elementet, 1997 (från 15 år). Pontan, vi har ju pratat förut om att det här är en av mina absoluta favoritfilmer, den film jag har sett flest gånger på bio och aldrig kommer att få nog av. Den är näst intill perfekt i mina ögon och Milla Jovovich Leeloo är så.. MAGISK. Bruce Willis tar lite mycket plats med sina one-liners, men det är okej i den här filmen, för den har verkligen allt. Kan inte säga mer än det. Blir helt verklempt.
SIST MEN INTE MINST:
Den onda cirkeln, 1996 (från 15 år). ASSÅÅÅÅÅ!!!! THE movie 1996. Igen, en film som påverkat mig asamycket. Framför allt estetiken, musiken och hela ”måla lite pentagram och tända svarta ljus för att det är coolt”-grejen. De här tjejerna är inte särskilt snälla, men de gör sin grej. De kallar på Manon och fucking hämnas. Filmen lyckas verkligen fånga den där gemenskapen i att vara utanför tillsammans. Plus att ascoola Fairuza Balk är med. LOVE HER!
Fyll gärna på med fler hjältinnor som passar Pontans kriterier (= inte för läskigt)!
Ni vet när man ser såna här taffliga telefonmissar i tv-serier, när man SER att de inte ringer:
och man ba:
Asså vad TROR de? Att deras tittare inte skulle märka + störa sig = lägga fokus på fel sak? Jag må vara klaff-felsnazi (ni vet när håret i en kameravinkel ligger på axlarna och i nästa vinkel inte gör det och sen tillbaka till första vinkeln när håret är på axlarna igen. SKRIIKER av sånt), MEN ÄNDÅ!
Tips till ”dem”:
1. Ta skärmdump under samtal och dra upp bilden när ni låtsasringer. Det är superlätt. Jag har faktiskt tv-kocksmässigt redan förberett en som ni kan använda:
2. Använd handsfree. Även bra plats att produktplacera.
Okej, alla cool? Varsågoda!
VAD?!? Ja, vi kanske brukar ringa varandra på morgonen och bestämma vad vi ska ha på oss. Vad ska du göra åt det då?Skickat från min iPhone
|
|
