Med novembers mörker kring hörnet bestämde jag mig under helgen för att göra en mix i Halloween och Alla Helgons tecken.

Med inspiration av 90-talets – och numera även 2010-talets – craze för tonårshäxor och gamla skräckfilmer slängde jag ihop denna mix för hand i FL Studios, döm mig därför inte för mycket när det kommer till övergångarna. Resultatet blev en blandning av akustisk emo-trap, sorgligt nedpitchade Justin Bieber-remixer, gammal fransk coldwave och en del häxkonst – guldstjärna till den som känner igen bonusspåret. Om den enda högtiden du bryr dig om är Midsommar och alla de svenska traditionerna finns i alla fall två låtar från de svenska producenterna GRXGVR och CVRL att hålla utkik efter.

Men har du ännu inte kommit över den gångna helgen och vill komma närmare de ockulta, eller bara lyssna på ett oklart urval av bra låtar, är det bara att tänd några ljus och trycka på play.

Tracklist:

1. GRXGVR – Northbound
2. Asylum Party – Julia
3. nothing,nowhere – lake house feat. Mikey The Magician
4. Jack Ü – Where Are You Now feat. Justin Bieber (KamiYa remix)
5. NYQUILL – Fell Ur Love
6. Roy Wood$ – I Got (WTCHCRFT remix)
7. Hellion – We Drink the Blood, We Eat the Body feat. Fifty Grand
8. EASTGHOST – Lethe
9. HNRK – Nekrophag
10. Skepta – Nasty (Klimeks remix)
11. glocque – Quelling Deposit
12. CVRL – You
13. Cyrax – I Like

Få har väl gått miste om hur den brittiska garage och rap-hybriden grime har blivit en internationell angelägenhet detta år. Efter att Drake plockade upp slangen och hela genrens elit härjade med eldkastare på scen tillsammans med Kanye West har varje man börjat veta bättre – och de vet att Skepta är i fronten av den rådande globala spridningen.

Denna Shutdown-mc och BBK-de facto möter nu producenten tillika landsmannen Klimeks – vars hypnotiserande melodier och dånande basgångar, klingandes likt sci-fi-trap, har gjort honom till en av de vassaste bland Soundcloud-belägna beatmakare – för en remix av singeln Nasty.

Med Klimeks i registolen förflyttas Skepta och hans gäng från en klar dag i norra Londons grimedjungel till en dunkel och strobepulserande moshpit dränkt i neon. Vita Nike Runners och Stone Island-jackor glimrar likt reflexvästar i mörkret, med Skeptas aggressivt men medryckande flow intakt. Det hela är ett perfekt möte mellan två världar, där en lämnas med förhoppningen att Grime-legenden och producenten en dag kan mötas i studion för något mer än en remix – vilket endast är en tidsfråga med tanke på hur Klimeks de senaste åren har tagit sig fram på ett futuristiskt ånglok bland resterande Soundcloud-producenter, en term nästan lite nedvärderande vid det här laget egentligen.

Skeptas kommande album Konnichiwa väntar just nu runt hörnet, samtidigt jobbar Klimeks på en ny ep och fortsätter att skapa fantastiska grejer tillsammans med sitt kollektive Wavemob där vi bland annat finner rappare som Spoze. När dessa herrar är klara med 2015 lär allt vi vet och känner vara, ja du gissade rätt …

Hi-hats och snares nedpitchade, 808s kicks och basgångar distade, där har ni receptet på vad som lite raljant kan kallas en banger på Soundcloud dessa dagar. Komponenterna florerar i ett överflöde på musikdelningsforumet och har minst sagt börjat kännas kasserade. För ibland är kanske en viss musikyttring reserverad till de som faktiskt förstår och kan hantera den. Tur nog har det närmaste vi kommer ursprungsmakare i detta fall slagit sina djävulska hjärnor samman och skapat en diaboliskt tung ensemble-låt utan dess like, redo att få andra producenter att omvärdera sina prioriteringar.

Det handlar om Worldwive, första singeln från Misogis kommande album PLAYMISOGI®, där Dubai-producenten gästas av en rad välkända namn bland Soundcloud-flöden – närmare bestämt Night Lovell, Dylan Brady, Curtis Heron och Fifty Grand.

Ett 808s-dränkt magnum opus år 2015 är inget utan en iskall vers från den självutnämnda mammas pojken Night Lovell, ackompanjerad av synthar gjorda för annalkande Halloween-tider. Men inte helt oväntat lånar även medproducenterna Dylan Brady och Fifty Grand ut sina röster där sistnämnda, vars sång vi hör över det industrikokande mittenpartiet, är den mest spännande. Om jag inte missminner mig är detta nämligen första gången vi hör Grands sångröst sen hans könskorrigering, och från vad vi kan höra glädjer det mig att de hoppfulla orden i hans annars väldigt hjärteskärande och blottande Fader-krönika från förra året tycks stämma – rösten är på väg att nå sitt crescendo.

Dock handlar det här främst om produktionen, och ifall någon fortfarande kan få hörlursmobbande 808s att låta intressanta så är det Misogi. För sin ringa ålder – grabben är trots allt knappt född på 90-talet – bemästrar han den ljudbilden han vill framhäva fullt ut. De klaustrofobiska melodierna i symfoni med nacksvingande trummor är en skräckfilm på tjack gjord för en blodig fest i äkta Blade-anda, samt en utmärkt tidskapsel av vad som under de senaste åren har vuxit fram och blivit till en ljudmässig norm på Soundcloud – vilket är befriande och uppgivande efter att ha hört alldeles för många slarvigt skräniga basgångar detta år.

Lägg även på minnet att bland alla de influenser tonåringen har haft är, enligt han själv, svenska GRXGVR en av de största:

Meddelande till valfri svensk musikjournalist. 

Med What Do You Mean blev det uppenbart att världen ännu inte har kommit över Justin Bieber. Tillsammans med produktion från Skrillex tystade den pånyttfödda Bieberveli alla tvivlare, och nu har hans stillsamma hångelode fått en något mer adrenalinstinnad remix.

När du inte kan definiera artister efter genre löper det en risk för existensiell-musikskribent-kris. Jag lever dock gärna i en tumultartad förvirring med Eastghosts musik som soundtrack.

Tidigare i år släppte han den fantastiska ep:n Omniscient They, vars närvaro bland ett stormigt Soundcloudflöde blev till en räddningens fyr. Då valde jag att kalla honom för musikdelningsforumets frälsare och med nya låten Praey befäster han sin titel i den profetian.

Sällan kan en excentrisk blandning av gitarrer, synthar, nedpitchad sång och febrilt tickande hi-hats bete sig så pass naturligt som när Eastghost komponerar beståndsdelarna. Från en vemodig introduktion till en basdränkt orkester erbjuder producenten tillsammans med doldisen Yespion denna mångfacetterade upplevelse – ja jag väljer att kalla det för en upplevelse, som lär få dig att tappa andan. Chillwave, trap, tech house, dnb, allt finns egentligen här på den sju minuter långa musikaliska odyssé det maskerade enigmat styr över – och ifall du tror det lugnar ner sig halvvägs igenom så gör du bäst i att hålla i dig då det fortfarande finns en hel del vågor kvar på detta hav av ljudbilder.

Ta även del av älskvärda D’vocean från tidigare i sommar: