Jaha. Hittade den här i mormors gamla veckotidning. Jag vill också kallas ”Lill-Hadar” och rida en mil på en ponny varje dag. Det finns så många frågor som kräver svar när man ser den här bilden. Typ vad han gjorde när han kom fram till skolan. Band han hästen vid cykelstället då? Kanske såg till att välja en plats med välsmakande gräs och klappade lilla hästen och bara ”Ah du är snäll och så men SES OM ÅTTA TIMMAR DÅ!!!!” och sprang iväg och lärde sig saker om livet medan hästen fick stå utanför och vara ledsen.
Eller kanske hästen fick följa med in i klassrummet!!!!! Typ bara ”Åhh hehe prov idag då, tur att min häst sitter bredvid så att jag kan sno hans svar och fuska”. Eller typ om man var elak mot någon men försvarar sig och bara ”MEN DET VAR MIN HÄST SOM GJORDE DET!!!!”. Alla borde ha en skuldhäst i skolan egentligen. En sån som alltid står på ens sida och aldrig sviker. Jag vet att det är mer normalt att man typ får en laptop av skolan nu för tiden, men JAG tycker iallafall att man skulle ha mer nytta av en valfri häst istället.
Det här var ju innan det fanns mopeder. Då fick man stå på skolgården med hästen istället och uppmana den att sparka med hovarna i marken och gnägga accelererande som ett mandomsprov och statusmarkör. Ja, det var faktiskt bättre förr. Undrar vad det blev av ”Lill-Hadar”. Skulle vara kul om han eller hästen kunde höra av sig och berätta hur det gick senare i livet.
Jag älskar det här inlägget, på riktigt.