Förstår att ni alla undrar hur det går med mitt brösthår. Helt okej, om jag får säga det själv. Det är många som ringer och frågar. Man kanske inte går vilse i det, men det är som en liten botanisk trädgård och man vet aldrig vilka smultronställen man kan hitta där bara man ger det en ärlig chans. 

För mig så är det livskvalitet att kunna klia mig på brösthåret och känna det där rispande ljudet av hur det krullar sig när man drar fingrarna genom det. Jag har även funderat på att börja använda balsam till det, för att stärka strukturen och kvalitén så att det ska hålla under en lång, lång tid framöver. Jag ser det som en investering i framtiden. 

Sörjer nu över hur fula ens öron är när man fotar dem från bröstperspektivet. Det ser ju ut som om att man har klistrat dit en liten kotlett som fladdrar hit och dit. Min kropp har blivit en freakshow så det är dags att börja ta inträde.