Med den rubriken hade jag inlett om jag varit programledare för Eurovision Song Contest, men okej. Jag börjar skolan imorgon. Min franskkurs på Stockholms Universitet. DÖR. Ligger på sängen och viftar med benen i luften som en fnittrig cheerleader och skriver listor på vad jag ska göra under terminen och pratar i telefon. Det är samma känsla som att man är 15 igen och köper ”fina” skrivblock så att det ska bli ”kul” att plugga. Så blir det aldrig. 

Jag undrar så mycket hur det kommer vara. Universitetet alltså. Vet inte ens vilka jag ska gå med. Det är en kvällskurs så det kommer förmodligen att vara ashög medelålder och så kommer jag komma där helt fjunig och typ fråga om de vet någon bra pensionsfond eller hur det kändes att föda barn. 

Har inte ens köpt kurslitteratur än. Får ångest bara jag tänker på det faktiskt. Om någon här har pluggat nybörjarkurs i franska så kan ni ju höra av er, så jag kan köpa era böcker och amma dem med min hjärna under det kommande året. MINNS på grundskolan/gymnasiet när man kollade på första sidan i sina läroböcker och kollade vilka som hade haft boken innan och typ ”Ååååh hoppas att det var någon snygg!!!”. Det var en klen tröst när resten av boken var jättetråkig. 

Vet inte ens vad jag ska ha på mig imorgon så det kanske inte blir någon skola över huvud taget. Slutar väl med att jag kommer dit med randig tröja och en baguette i handen. Hur ska man hälsa på franskläraren då? Typ två kindpussar och en blöt kyss på handen? Den enda tanken i mitt huvud imorgon kommer vara ”Säg inte Voulez vous cocher avec moi säg inte voulez vous cocher avec moi säg inte voulez vous cocher avec moi”.