Ja, jag har hittat nytt boende och slipper bo i en brunn. Jag är tillbaka i Solna igen och det känns som hemma typ. Mitt kladdiga hjärta kommer alltid att pulsera lite extra för blåa linjen. Trots att den ligger längst ner av alla linjer på T-centralen och det tar tusen år att komma upp från den. Men om det någon gång blir krig så känns det tryggt att bo längs den djupaste tunnelbanelinjen så att man kan lägga sig i fosterställning bredvid spåret och vänta på att fienden ska ha bombat klart ovan jord. 

En annan kul grej med lägenheten jag bor i nu är ju att den har en walk in closet! Eller ja, ”klädkammare” som det heter lite sådär torrt och icke-jante. Den är typ lika stor som hela den förra lägenheten jag bodde i. Det känns så maffigt! Man vaknar upp på morgonen och skrider in dit som en drottning och ba njuter! Sen inser man att man aldrig kommer ha så mycket kläder att man kan fylla hela rummet och blir lite deprimerad istället. Aja.