Jag har börjat trendspana på tunnelbanan igen! Jag är så bra på det. Folk borde börja betala mig för alla djuplodade analyser jag gör bara genom att lyssna lite för mycket och vara obehaglig. Nu hör jag dessutom mer än någonsin sedan jag tvättade öronen häromveckan och gjorde dem fria från vax. Det var som att en helt ny värld öppnade sig, och nu hör jag allt i stereo. Det är som att jag står precis bredvid!!! Det gör jag i och för sig också så det är inte speciellt konstigt, men ändå! Vardagslyx. 

Det har visat sig att knivsliperi har blivit det nya surdegshotell. Jag insåg det häromdagen när jag tjuvlyssnade på övremedelklassmänniskor i kollektivtrafiken. De ba ”Ja vad är det för glädje med ett gott bröd när man inte har någon bra kniv att skära det med?” och såg allmänt frågande ut med sina solbrända ansikten. Typiskt va? Livet blir aldrig helt perfekt. Man står där i sitt nyrenoverade Marbodal-kök med vitvaror från Miele och ska precis skära upp det nygräddade brödet man bakat på något nytt trendigt sädesslag, när man inser att ALLA knivar i HELA huset är slöa och att man lika gärna kan börja köpa färdigskivat bröd istället. Ångesten! 

Sen fortsätte de och ba ”Ja men asså det finns ett jättebra knivsliperi vid Thorildsplan, de är heeeeelt magiska”, man ba lugna ner dig och köp något ekologiskt och kravmärkt att stoppa i munnen istället för att tala dig varm om knivar i tunnelbanan. I vilken annan storstad som helst hade jag blivit livrädd om folk entusiastiskt hade börjat prisa knivar i kollektivtrafiken, men i Stockholm så är det inga konstigheter längre. Ingenting förvånar mig här.