Jaha här ligger jag i sängen på mage och äter chips (graciös) och fyllde 20 i förrgår?!?!?!?! Alltså va? ALDRIG MER TONÅRING LÄNGRE DÅ!!! Minns förr i tiden när ens skägg bestod av några gulliga små fjun. Nu får jag ett getskägg om jag inte rakar mig på en vecka. Det är så himla sjukt. Har föreställt mig den dagen så länge och plötsligt så bara kom den. Man bara vaknar upp med mustasch och basröst och känner ett behov av att dricka ett badkar med svart kaffe till frukost samtidigt som man läser om räntehöjningar och tysk inrikespolitik i DN. Eller inte.

Jag ÄR ju fortfarande en tonåring. Jag kan fortfarande ligga i sängen och hulka med rödgråtet ansikte och ba ”VARFÖR ACCEPTERAR HAN INTE MIN VÄNFÖRFRÅGAN!???!?!?!?!”. Det är typ mitt normaltillstånd nu när jag tänker efter. För alltid emofjortis. Det känns typ som om att jag *lurat* alla i min omgivning med min vuxendom typ? Som om att allt bara är ett konstprojekt. Jag sitter på mitt heltidsjobb där jag typ är yngst och går på viktiga möten om kvartalsrapporter och budgetbalanser och låtsas dricka kaffe när det egentligen är cola i koppen och vill egentligen bara skrika ut ba ”ASSÅ FÖRSTÅR NI INTE ATT JAG ÄR 14 INOMBORDS??? VAD GÖR JAG HÄR?”. Det är ungefär som om att jag är med i Freaky Friday och är fast i ett vuxenliv med brösthår och ICA-kort. 

Förr hade jag sån GALEN ångest över att bli vuxen men den har typ försvunnit nu. När jag var 17 tänkte jag typ att jag peakade då och att allt bara kunde gå utför sen. Nu när jag ser tillbaka på den tiden så är det typ bara…… va? Jag ba ”TÄNK OM JAG REDAN UPPLEVT DET BÄSTA I LIVET!!!!” och var uppriktigt bekymrad. Jag var så orimlig.  

Hade en FAB 20-årsdag förresten. Åt typ tapas och drack sangria för halva min månadslön. Har fortfarande inte hunnit gå till Systemet? Jag är dum i huvudet. Var sugen på att gå dit på jobblunchen och köpa en flaska Dom Perignon och korka upp i personalmatsalen, men det blev inget med det. Hade varit kul dock.