Här är jag och bögslungan jag tyckte jag var värd efter ”en lång dag på jobbet” idag. Så busig och provocerande jag är! Kändes som att jag var tjej och var med i en amerikansk film när jag drog fram kreditkortet och ba ”Det här är BARA för nödfall!” och skrattade medan jag slängde med håret. 

Det finns ju diverse anledningar till varför den här bloggen inte är någon modeblogg. Mest kanske för att ingen annan fullt frisk person vill ha mina outfits (foppatofflor är en livsstil). Har följt den där väskan så himla länge! Först var den på 30% rea, sen 40% och nu 50% eftersom ingen annan vill ha den. Och jag har gått runt den och betat som en kåt, hungrig kossa men varit för snål för att köpa den ända tills nu. Jag tänkte bara ”Vad skulle Valerie Trierweiler ha gjort?”, och då visste jag redan svaret. 

Vet inte hur ni är men… ibland mår jag typ lika dåligt över väskor som jag mår över killar? Typ ”Näääeeehh alltså fy fan, om jag ser hen hänga på någon annans axlar så kommer det brista för mig”, ”Jag vill inte att du ska gå hem med någon annan än mig” eller ”Det gör så ont att det inte kan bli vi två” är saker som jag skulle kunna säga både om killar och väskor.

Idag fick jag gå hem med min älskling för första gången. Nu står jag i köket och lagar pasta med pesto för oss båda, och i natt ska vi sova tillsammans tätt omslingrade och känna att det är vi två mot världen.