Jag sitter nu och försöker svara på frågorna från frågestunden som jag bestämde mig för att ha i ett svagt ögonblick när jag var full i Florens i lördags. En av frågorna jag fick var hur det gick till när jag började blogga på Nöjesguiden, så jag drog fram mejlet jag skickade till info@nojesguiden.se när jag var 15 år (hahahahahahaha va?). Kände inte en skit i Stockholm men lyckades vaska fram att det fanns en tidning som ”coola” människor skrev i, och såg det som mitt mål med livet att bli en av dem eftersom det ändå kändes rätt kört att uppnå någon sorts popularitet på gymnasiet i Gävle. Såhär lät det då: 

”Hej Nöjesguiden!

Jag vet inte om ni tar emot bloggtips men det skiter jag i så här kommer ett! 

Jag är 15 år gammal och bor i Gävle, en håla i Norrland. För att stå ut här så driver jag en sarkastisk blogg om mitt liv på gymnasiet som får lärare på skolan att gå bananas, bajsa på sig och klaga hos Arbetsmiljöverket för de ‘psykiska arbetsskador’ min blogg orsakar dem. De är kommunala, konservativa klimakteriekärringar. Om jag skriver att jag vill DÖ när jag inte bloggar så tror de på mig och kopplar in kuratorn, och om jag skriver att jag ska ge dem en dunk lådvin och länken till min blogg så blir de förskräckta. Jag blir inkallad till rektorn för att de inte fattar något! De uppmuntrar alltid oss elever att vara källkritiska och inte tro på allt som står på internet, men när de läser min blogg så blir de plötsligt fullblodsidioter och tror på allt som står. 

Det där var ett litet sidospår, men jag skulle tycka det var jättekul om ni på Nöjesguiden kunde kolla in min blogg. Jag skriver om Paradise Hotel, estetfjortisarnas julkonsert i ångestaulan på min skola, och massor av andra halvtrista grejer. Man måste vara lite halvt efterbliven för att kunna uppskatta min blogg, och det är ett krav som jag tror att ni på Nöjesguiden säkerligen uppfyller…”

Ja såhär i efterhand vet jag inte riktigt vad jag ska säga, men allt som står är sant. Kontentan av detta är alltså att man bör kalla de man vill blogga hos som ”efterblivna” när man tar kontakt för första gången. Ovärderligt karriärtips jag verkligen kan rekommendera! 

Fick gå på möten hos rektorn med mamma och pappa för att folk på skolan mådde ”dåligt” över min blogg och kände sig uthängda hehehehe. Men det är helt sant att lärarna på skolan läste min blogg och hade kontakt med Arbetsmiljöverket och ”höll koll” så att jag inte skulle skriva något ”elakt”,  men jag var 15 år och det är preskriberat nu. Alla andra på min skola hade ju också sina fjortisbloggar men jag var den enda som fick skit för det. Minns att jag var på möte med rektorn och tog upp det starka argumentet ”Om jag skriver att skolmaten smakar bajs, tror ni på riktigt att det smakar bajs då?” och de skruvade på sig och ba ”Det kan tolkas så ja….”. Jag ba ”lol!” och sket i dem och fick flytta bloggen till Nöjesguiden, och sedan dess så har jag klängt mig fast här som en sugande blodigel. 

Känns skönt att kunna konstatera att livet har utvecklats och att man inte längre är 15 år och missanpassad. Numera är jag ju perfekt integrerad i samhället och har fadderbarn och gardiner. Svaren från resten av frågestunden kommer senare!