Vi var många som var ledsna i helgen över att premiären av årets Diggiloo-turné i Grebbestad blev inställd ”på grund av en storm” och ”vindbyar på 20 meter i sekunden”. Mesar! Jag tycker att det låter som en helt vanlig svensk sommardag. Charlotte Perrelli uttalar sig om det inträffade:

”Det är så himla tråkigt. Vi har varit här nere i en vecka och kört så hårt och repat så mycket. Vi var så taggade. Vi satt och lockade håret, var färdigsminkade och jag satt där och målade naglarna. Jag trodde det var ett skämt när producenten kom och sa att det var inställt, säger Charlotte Perrelli, som tillägger att alla artister förstod att säkerheten går först.”

Äeh, så typiskt! Naglarna var färdigmålade, lockarna var färdiga och Charlotte var redo att sjunga ”Tusen och en natt” så många gånger hon behövde för att ha råd med nästa Chanel-väska, men förgäves!

”Efter beskedet gick artisterna i tårar ut och sjöng och spelade en stund vid utgången där besökarna vände hem.

– Vi gick ut och skulle träffa folk och jag kände bara hur jag började storböla, tårarna rann och jag kunde knappt sjunga. Jag blev så ledsen och tycker att det är så synd. Folk var ledsna för att de inte fick se showen, men samtidigt var det flera som sa att de satt i publiken och undrade hur i helsike vi skulle kunna genomföra det hela när det blåste så hårt, säger Perrelli.”

Att döma av den där rapporteringen så verkar det ju faktiskt som att artisterna var ledsnare än publiken över att det inte blev någon konsert. Charlotte ”storbölade” och de andra ”gick ut i tårar” och ”kunde knappt sjunga”. Publiken verkar dock ha tagit det hela med ro och förstått att konserten inte gick att genomföra, till skillnad från artisterna själva som bara storgrinade och rusade mot entrén för att desperat försöka sjunga refrängen till ”Give me your love” med Jessica Andersson medan besökarna bara ville hem.

Det är ju sedan tidigare känt att ingen yrkesgrupp i hela Sverige har högre arbetsmoral än våra schlagerdivor, och det visar sig extra tydligt vid sånahär tillfällen. Det är ju väldigt få yrkesgrupper som förtvivlat skulle börja storgråta om deras arbetspass blev inställt på grund av dåligt väder. Det är därför jag älskar Charlotte och hennes vänner.

Nu finns det bara 22 stopp kvar på Diggiloo-turnén i sommar. Riktigt trist!