Det är faktiskt inte alltid jättekul att bo utanför tullarna i Stockholm, men man kan iallafall få ta sina selfies på klippor vid vatten där ingen annan står. Det får man faktiskt väga in i bedömningen när man väljer vart man ska bo någonstans.

Självklart så hade jag helst velat bo inne i stan och ha krypavstånd till Taverna Brillo, men det är faktiskt helt okej att bo i Hässelby också. Jag har inte sett en enda hipster sedan jag flyttade hit. De enda männen som har skägg här är a-lagare. Det får man ändå se som en fördel! Plus att jag inte hade tre miljoner över på banken eller kände någon som kunde fixa fram en hyresrätt på Södermalm för 4000 i månaden. Det är väl mest det. 

Jag har bott i Stockholm i TRE år nu nästan exakt. Flyttade från Gävle dagen efter studenten som en äkta dramaqueen. Lyckades få hyra en lägenhet i Solna i tre månader med en kompis. Jag förstår fortfarande inte vilken hyresvärd som vågar hyra ut en lägenhet till två 18-åriga bögar utan sysselsättning eller någon som helst referens, men jag är evigt tacksam för att det finns folk som gör det. Ni ger syre till Stockholm! 

Sen dess har det varit flyttat x antal gånger mellan olika förorter men det har verkligen slagit mig nu att Stockholm är HEMMA! Så har det absolut inte alltid känts under de tre åren jag varit här, men jag blir mer och mer övertygad för varje dag om att jag inte skulle kunna bo någon annanstans just nu. Alltså inte ens för att plugga. Vägrar slösa bort ”mina bästa år” (lol) på att sitta och ruttna i typ…Karlstad? Min hy är alldeles för len och slät för det och chipstuttarna är fortfarande under kontroll!  

Folk som inte bor i Stockholm älskar att raljera över hur ”stressigt” det är och hur jobbigt det är med allt folk, men för mig har det alltid varit något positivt? Plus att det verkligen blir vad man gör det till. För det mesta så är det inte en käft på gatan i Stockholm bara man viker av från T-Centralen och Drottninggatan. Att gå ut på random gata på Östermalm på kvällen känns som att vara den enda överlevande efter en kärnvapenexplosion. Ingen tvingar dig att stressa i tunnelbanan om du inte själv vill göra det osv. 

Plus – vad fan skulle jag göra med all tid som jag skulle ”spara” på att inte bo i Stockholm??? Säg att man sparar 1-2 timmar om dan på kortare restider och att ha nära till allt osv, men vad skulle jag göra med den tiden? Sitta och stirra in i väggen för att alla butiker har haft stängt sedan kl 18 och ingen går ut förutom på helgen? Tror inte att det hade varit speciellt stimulerande det heller. 

Dessutom ÄR Stockholm inte så stort egentligen heller. Det kändes helt ofattbart när jag flyttade hit och som att det inte hade någon gräns, men nu springer jag in i personer jag känner igen hela tiden. Det är verkligen inte större än så. 

Skulle bli väldigt förvånad om jag inte skulle bo kvar i Stockholm efter tre år till. Det ska väl vara om jag flyttar till prinsessan Birgittas gods på Mallorca, men annars så vägrar jag. 

Hatar egentligen att vara *personlig* på den här bloggen men nu blev det så ändå. Aja. Jag är ju också en tänkande person! Det är faktiskt inte bara Let’s Dance och Agneta Sjödin i huvet på mig.