Vet ni vad – idag är det EXAKT fem år sedan som jag kom ut som bög för min familj! Tänker fira detta med att återvinna blogginlägget som jag skrev några dagar efteråt när jag kom ut för resten. Delvis för att jag är lat och inte orkar skriva något nytt, men mest för att det var jävligt bra.

”Hehe, gud, hur ska jag formulera det här utan att det blir superawkward, jag får stroke bara jag tänker på det, men det var hela den här grejen about me being a bög. Nej, det här är ingen bloggrape. Jag har fan ljugit varenda gång den här frågan kommit upp tidigare. Främst för att jag inte haft något reellt behov eller lust att prata om det. Det var Blondinbellas egoboostbok som fick mig att ta det här steget nu. NOT. Det är nu ni ska säga typ ”Men guuuuuuuuud Frans”.

Varför just NU är väl en befogad fråga i sammanhanget. Jag har ju ändå gått omkring och varit smygbög hela livet. Hehe. Det är sista dagen på sommarlovet, andra året på gymnasiet börjar imorgon, och någon gång i juli så lovade jag mig själv att jag skulle vara helt öppen innan augusti var slut. Hela den här processen med att komma ut är liksom typ som ett gift för mig. Jag har genomfört hela den här Operation Hockeyböglover i olika steg och etapper, jag började redan i fucking mars med min best friend och fixade familjen i början av augusti. Det här är det sista. De flesta andra VET redan att jag är bög, så congrats, ni är sist. Era jävla losers. Muhahahaha.

Jag är så happy och stolt över att vara bög, ni anar inte. Det har allvarligt talat aldrig existerat något annat. Jag hatar muttor. Tycker bröst är något av det äckligaste som finns och skulle hellre dö än tafsa på dem. Blablabla ni fattar grejen. Jag vill ha en hårig bringa att vila upp mig på varenda natt. Kul. Nä, alltså, jag skulle ändå vilja kalla mig rätt romantisk, men det är ju liksom inte en sida jag kunnat visa upp tidigare. I’m such a pussy. Tro nu inte att jag kommer balla ur helt och hållet. Jag håller mig i skinnet.

Klart att Frans är bög liksom. Det säger väl ändå sig självt till viss del. Man kan inte gå omkring och vara som jag är och INTE vara bög. Det är så gulligt att ni har gått omkring och misstänkt. Ibland har ni frågat också, och jag ba ”Näääää, minns ni inte när jag hade frågestund, jag sa ju då att Mat-Tina är min drömtjej och att jag vill ha sex med henne”. Hahaha. Ni borde fan ha fattat det redan då. MAT-TINA! HAHAHAHAH KOM IGEN! Borde ha sagt typ Megan Fox istället så att jag hade varit safe. Ni borde ha ställt mig mot väggen och anordnat en intervention. Allt jag gör är ju så sjukt jävla gay. Jag lekte jämt med Barbie när jag var liten, jag älskar att spela Sims, jag lyssnar bara på Abba, älskar att spöka ut mig i tacky färger…

Imorgon börjar mitt nya liv som Transfrans. Hahahahaha. I just löööv det smeknamnet. Främst för att jag inte är transa. Någon måtta får det vara. Imorgon när jag kommer till skolan så kommer alla skrika och peka och ba ”Aaaaaaaah kolla, It’s Christer Lindarw, fast vänta, jag tror han har klippt sig” bara för att upptäcka en sekund senare att det bara är Frans. Not. Ska bli som Amir nu.

Jävligt skönt är det iallafall. Ni kan ju tänka er själva, eller nä, det kan ni inte alls. Det här är ju ändå kind of revolutionerande. Det är skitsvårt för mig att INTE göra en big deal av det här, jag har ju ändå gått omkring och ruvat på min egen sexualitet i över ett och ett halvt decennium, klart som fan att man känner för att slå på stora trumman en dag som denna. Jag kan liksom inte bara säga ”Ja, jag är bög, so what”. Inte just nu. Sen. Det är ju inte MITT fel att jag är en attention whore. Hahaha.

Nä, seriöst, det är nog inte så mycket som kommer förändras. Jag är samma Frans som jag var igår. Jag har fortfarande hål mellan benen på jeansen som jag har på mig, till exempel. Har läst igenom det här inlägget hur många gånger som helst nu för att försäkra mig om att jag inte skrivit nåt insane, det skulle ju vara asjobbigt om jag blev missuppfattad, men jag kommer ändå inte fram till något så vafan. ”

Ja sedan dess så har ju en hel del hänt OM VI SÄGER SÅ!!!  Jag har till exempel slutat prata svengelska. Älskare har kommit och gått osv.  Älskar ändå Frans 16 år? Han var så rolig! Så sjukt att vissa av er faktiskt har FÖLJT mig sedan dess? Har varit med om så mycket konstiga och roliga saker under de här åren som jag aldrig kommer kunna blogga om.

Jag önskar att jag kunde berätta allt för er men då kommer jag väl aldrig få ett jobb. Vet att jag väldigt sällan är personlig här, men det är ju ändå Pride-parad här i Stockholm idag så jag tänkte varför inte. Puss!