Jag är verkligen inte i position att döma andra människors matlagning. Jag tycker potatisgratäng från påse är det godaste som finns. Jag tycker det är jobbigt om man måste koka OCH steka något när jag lagar mat. 

Jag bara känner att jag måste kommentera Blondinbellas man, Odd Spångbergs, audition till Sveriges Mästerkock som ägde rum i helgen.  Han har ju fått för sig att vara med där, utöver sina planer att ställa upp i Melodifestivalen 2016 trots ingen tidigare erfarenhet av musik och obekräftad talang. 

Efter att ha provlagat ”18 olika sorters köttbullar” så bestämde han sig till sist för att använda egenanmäld fläskkarré. 18 olika sorter!!! Tror inte jag har ätit 18 olika sorters kött under hela mitt liv ens. 

Faksimil: oddspangberg.com

Aja. Rätten blev iallafall köttbullar, potatis, brunsås och rårörda lingon. Inte det mest spännande man ätit kanske. Bara för att man bygger ett torn av maten så blir det inte automatiskt ”fine dining”.Det är ju fortfarande köttbullar och potatis. Jag skulle bara bli stressad om jag fick in det där på restaurang. Hur ska man kunna äta det ens utan att köttbullen ramlar ner och stänker brunsås på vita Ralph Lauren-skjortan? 

Men men. Jag har inte smakat Odds mat och jag kan ingenting om det heller som sagt. Jag tycker att en sharing box med nuggets från McDonalds är höjden av lycka. Och jag tycker det är jättemodigt av Odd att bjuda Leif Mannerström på något, för det hade jag själv aldrig ens tänkt tanken att göra.

Odd gör ju det som hela Sveriges Mästerkock går ut på. Det ÄR ju en tävling för amatörkockar så det är ju egentligen inte alls konstigt att Odd är med. 

Odd är alla castingbolags våta dröm. Han får för sig att han är bra på något och sen kör han bara. Sverige behöver faktiskt fler personer som Odd, som vågar bjuda på sig själva och inte är rädda för att skämma ut sig inför olika jurymedlemmar och resten av Sverige. Utan personer som Odd Spångberg hade det inte funnits några talangprogram i Sverige över huvud taget, och det hade ju varit ovärdigt en modern västerländsk nation. 

Tack för att ni finns, alla ni som vågar ställa upp och orkar stå i jättelånga köer för att i bästa fall få en minut med Leif Mannerström eller Laila Bagge. Ni som övernattar utanför auditionlokalen och återvänder flera år i rad med den fasta övertygelsen om att juryn ska ha ändrat sig. Jag kommer aldrig att glömma er. Och jag håller faktiskt tummarna för dig Odd! Det skulle vara jättekul att följa dig i Sveriges Mästerkock.