Jag har funderat länge på om jag ska skriva det här inlägget då det känns som att botten är nådd även för mig, men jag tror inte att jag kan låta bli längre. Celine Dions man, Réne Angélil dog häromveckan 74 år gammal efter en längre tids sjukdom. Tragiskt och tråkigt för alla inblandade. Det blev inte direkt bättre när Celine Dions bror dog några dagar efteråt i cancer. Hemskt på alla sätt och vis.
Kort efter sin makes död så gjorde Celine en statusuppdatering på Facebook för att hedra sin make. Det kan vara något av det bästa jag har läst i HELA MITT LIV!!! Det är en lång, låååååång text om hur fantastisk René var som person. Mycket av det var säkert sant, men jag ställer mig ändå tveksam till vissa delar.
”Surrounded by the love of his family and friends, René Angélil passed away on Thursday, January 14, 2016, on the eve of his 74th birthday. He will be remembered as a gentle man, generous and kind, an unprecedented visionary, a modern Pygmalion, a Renaissance man.”
Här så börjar jag ana oråd. ”Renaissance man” och ”a modern Pygmalion”. Var tvungen att googla upp vad ”pygmalion” var, och hittade detta på Wikipedia:
”Pygmalion var i grekisk mytologi namnet på en kung på Cypern. Han var även skulptör och skapade en kvinnostaty i elfenben, som han förälskade sig i. Kärleksgudinnan Afrodite gav därefter statyn liv. Pygmalion och kvinnan fick en dotter vid namn Pafos.”
Onekligen ett fascinerande levnadsöde. Det är dock oklart vad det har att göra med René Angélil. Så vitt som jag vet så var inte Celine Dion gjord av elfenben när de först träffades. Hon var visserligen 12 år gammal och han var 38 år (!) första gången de sågs, men det är ju en helt annan historia.
”For this reason and for many others that bind him to the core values of this country, he has touched people’s hearts. They realize that they have lost a conqueror and a man of great substance and influence. He is now a part of the collective memory of the music industry, be it in Canada or elsewhere in the world.”
A CONQUEROR!!! Såååå starkt.
”According to his final wishes, his Funeral will be held at Notre-Dame Basilica in Montreal, where 21 years ago, he chose to marry the one who will remain as the great love of his life, the artist for which he had the most respect, the woman who gave him light and happiness until his very last breath.”
Här börjar jag ana att det är Celine som har skrivit hela dödsannonsen, med denna målande beskrivning av sig själv:(
Aja, nu ska jag sluta roasta Celine Dions mans dödsruna. Det finns faktiskt gränser. Tyckte bara det var lite kul att hon jämförde honom med en modern version av en grekisk gud.
Jag själv vill också ha en liknande begravning faktiskt, när den dagen kommer. Ett förslag kan vara att säga jag var som en blandning av Leonardo da Vinci och Michelangelo. För att jag revolutionerat hela det svenska språket och målat så vackert med mina ord. Anna Book är min Mona-Lisa.
Åh vad jag känner mig hemsk som skrattar åt det här :( Men du är ju så jävla rolig, det här kan vara något av det bästa du någonsin skrivit!
Pygmalion är också pjäsen som musikalen My fair lady bygger på – alltså den där professor Higgins ska lära den enkla blomsterflickan Eliza att bli en ‘riktig dam’. När han lyckats förändra, ‘förbättra’, hennes karaktär, språk och uppförande blir han så glad över att ha skapat en ‘riktig prinsessa’ och blir följdaktligen förälskad i henne. Till stor del misogyn skit och riktigt riktigt sorgligt att referera sitt äktenskap till..
Kommer även att tänka på deras bröllop i nån katedral, när Celine (om jag minns rätt) bar en 55 kg tung krona som måst sys fast i själva kraniet på henne. Älskar svulsten. More is more! Nu måste jag kolla på den här bara för det:
https://www.youtube.com/watch?v=pDxoj-tDDIU
Finns ju så mycket knas om vi pratar CD, kommer plötsligt ihåg det här gamla hemma-hos med Oprah när Céline visar sin praktiska videoövervakning av sitt barn som hon har precis överallt i huset, se från ca 3min:
https://www.youtube.com/watch?v=qTcl6A86B8c