Piccadilly Circus, stället för mig.

Hej och välkommen till min lifestyleblogg! Som ni vet så var jag i LONDON i helgen. Soliga London! Har inte varit där sedan jag var 18 tillsammans med mina föräldrar, så det här var första gången jag var där *på riktigt*. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, men jag har lite tankar som jag ba känner att jag måste dela med mig av.

POSITIVA GREJER: 

1: Snygga människor! Alltså, jag åkte till London och förväntade mig att alla skulle vara tandlösa och skelögda, men jag måste säga att jag blev positivt överraskad! Britter har faktiskt oförtjänt dåligt rykte när det kommer till utseende.

2: Soho! Älskade Soho! Bodde på hotellet My Bloomsbury som låg typ fem minuter bort, så vi hade krypavstånd till alla barer och klubbar. Vi behövde inte åka så mycket kollektivtrafik, vilket kändes skönt eftersom Londons tunnelbana känns ungefär som en heldag på Ullared fast på steroider. Dåligt mingel ombord.

3: *livsstilen*. Ja alltså det här går ju inte att förklara på ett vettigt sätt men jag tycker det är såå GEMYTLIGT i London!!! Ni kanske inte tror det här om mig, men jag är faktiskt inte bara en bubbelkille som gillar snittar, jag tycker om att äta fish & chips och skölja ner det med en pint öl också. Det jag gillar med London är att man kan göra båda delarna! Mmmmm.

4: Mamma Mia. Lyckades hitta biljetter för 26 pund på TKTS vid Leicester Square! Såå lycklig, och musikalen var SÅ bra!!! Det var jag, min kompis och ett tjejgäng med tyska tanter som stod och skrek till Waterloo. Rekommenderar detta starkt. Plus jättepraktiskt att det är en paus mitt i föreställningen så man kan gå upp till en bar och ta ett glas och mingla med tanter!!!

NEGATIVA GREJER: 

1: Gaykulturen. Asså, jag vet inte riktigt vad jag ska säga… Det är verkligen ett helt annorlunda ideal än i Stockholm. Om normen i Stockholm är att man ska vara ung, kåt och smal och ge sken av att vara fattig konstnärssjäl à la Berlin, så är London exakt tvärtom. Dvs du ska vara 30 år gammal, ha ett sexpack med styva bröstvårtor och vara nerskiten med pengar. Det var iallafall mitt intryck av det jag hann uppleva på tre dagar. Jag kan ha fel, men det kändes väldigt statusfixerat. Kan någon bekräfta detta eller gick vi till fel ställen bara?

2: Dyrt. Ja asså det är ju ingen hemlighet att London inte är billigt. Shoppingen är verkligen HELT amazing och jag skulle typ kunna flytta in permanent på Selfridges, men att pundet är så dyrt förstör liksom hela grejen för mig. Jag blir så avtänd! London är verkligen superhärligt, men tyvärr så känns det typ som att man måste ha en trustfund för att kunna göra London rättvisa. Saknade Barcelona och att dricka mojitos för 4 euro, typ. Gjorde av med typ 100 pund om dagen (1300 kr), och då gjorde vi inte något speciellt extravagant.

3: Insikten att jag inte kan prata engelska. Jag har alltid föreställt mig att jag är *bra på engelska* men kände mig stundtals på samma nivå som en grottmänniska när jag var i London. Hade svårt att formulera flerstaviga ord och kände mig allmänt efterbliven.

Annars då? Jo det var härligt och intensivt i största allmänhet. Man blir ju inte direkt utvilad av en helg i London. Skulle typ behöva en semester efter semestern. Längtar redan tills jag får åka tillbaka igen! London får fyra av fem toasters. Tycker det är svårt att jämföra olika städer med varandra, men det finns faktiskt något för alla i London och om man inte har åkt dit så ska man självklart göra det. Rent generellt så gillar jag Sydeuropa mer än Nordeuropa, men det är VÄLDIGT svårt att inte älska London!!