Gör mitt bästa för att anpassa mig till vuxenlivet. Min lillayster har varit här och hälsat på i helgen. Det blev stopp i golvbrunnen när hon duschade så att inget vatten rann ner, och jag gjorde det enda rimliga, dvs hällde upp en mimosa i panik och satte mig på balkongen och andades i en påse medan hon försökte lösa problemet. 

Egentligen så är det helt sjukt att jag får bo själv, för jag klarar verkligen inte av NÅGONTING ensam och blir SÅ nojig av minsta lilla grej. Får mer eller mindre panik av allt. Blir det stopp i handfatet så börjar jag hyperventilera. Ser jag något konstigt i badrummet jag inte sett förr så förutsätter jag direkt att allt måste rivas ut och att det kommer kosta ca. 150.000 kronor plus material. 

Nu när det blev stopp i golvbrunnen ville jag bara dö. Det har aldrig hänt mig tidigare och det kändes som att jag var den första personen i hela världshistorien som råkade ut för det. Har gått igenom samtliga skräckscenarion om vad det kan vara för fel, och har nu landat i det mest troliga, dvs att det är omfattande fel på hela rörsystemet och att hela lägenhetshuset måste rivas. Rimligt!

Egentligen så vet jag ju att det förmodligen bara är en stor boll med pubishår som har täppt till allt på ett ställe jag inte når, men ändå så sitter jag och tänker ut domedagsscenarion. Jag klarar liksom inte av att vara avspänd över sånt här.

När jag bodde i andrahand så hade jag konstant ångest över att behöva flytta, men ända sedan jag köpte min lägenhet så har den känslan ersatts med ångesten att det är jag som faktiskt äger mitt boende och att det är jag själv som måste lösa problemet om allt skiter sig. Det är nästan ännu värre.

Har liksom ingen hyresvärd att höra av mig till som får fixa alla problem, utan det är bara jag själv. För mig är det extremt ångestframkallande. Jag vet ju att det går att få hjälp ett telefonsamtal bort, men det är liksom bara vetskapen att det är jag själv som står som ansvarig som får mig att freaka ur. Kan inte bedöma vad som är ett riktigt problem och vad som bara är en petitess. 

Jag vet det här är ett lyxproblem egentligen. Jag har en jättefin lägenhet jag trivs bra i och som ingen kan kasta ut mig från etc. Vill absolut inte byta tillbaka till ett osäkert andrahandsliv igen. Får bara lite panik av ansvaret ibland! 

Aja. Det kommer en fastighetsskötare imorgon och löser problemet. Har försökt själv men det går inte. Det var tydligen inte ett ”akut problem” enligt jouren att det inte går att duscha för att vattnet rinner så trögt. Skandal! Tänk om jag t.ex. skulle ha haft en viktig dejt inbokad ikväll??? Då hade man väl fått kasta sig i en taxi till Sturebadet för att bli ren. Jag och HSB har tyvärr inte samma uppfattning om vad ”akut” är för något:(