Den 4 juli 2011 hade jag och Onda kört i streck i tolv timmar från Rågsved till Tromøya utanför Arendal i Norge i världens minsta hyrbil. Vi hade ingenstans att sova eftersom vi bara hade hotell för nästa natt. Vi tänkte luta bak sätena i den där bilen och hoppas på att sömnen skulle bli någorlunda.
Det var inget som oroade. Istället var vi jävligt nöjda med att sitta med en kall dryck och blicka ut över den där fjorden. Fem minuter efter att den här bilden ovan togs promenerade Timbuktu raklång in under Ondas stol för att hämta en förlupen pingisboll.
Den 11 augusti 2016. Onda är död. Cancern tog hans liv.
Den 7 augusti 2017. Mozzy släpper en diss-låt mot C-Bo (stor Onda-favorit) och Brutha Lynch Hung. Sacramentos nya prins mot Sacramentos stolthet och Sacramentos kung. När jag ser det på nätet börjar jag instinktivt leta efter telefonen för att smsa Onda. Men det blir ju inget sms.
Veckan innan släppte Kool John en skiva. Det blev inget sms. Det har inte blivit några sms på ett år nu.
Den 11 augusti 2017. Det har gått ett år sedan Onda lämnade oss. Ett år och några månader sen vi satt i ett rum på radiologen och snackade om Blackwaters Eric Prince fuckerier i Irak (och nu snart i Afghanistan (igen)). Ett år och två dagar sedan sista gången det blev ett sms.
Det blir inga nya minnen. Jag är otroligt glad att jag fick vara din vän. Jag är tacksam för de minnen vi skapade. Samtal om livet och musiken. Min son bär ditt namn.
Vila i frid Per!
/Hugo