Jag har ignorerat all min sociala ångest och skaffat instagram igen, följ mig genast på: casa_cava- annars blir jag självmordsbenägen.
H&M AW15
Dag nummer ett av Paris modevecka (igår) tog klädjätten H&M sin ”high fashion”-visningsoskuld.
H&M som brukar efterapa de trender som dyker upp på visningarna under de internationella modeveckorna är alltså nu ironiskt nog med och initierar trenderna. Att detta sker (att göra high-fashion för massan) blir som en enda stor ifrågasättning av hela modesystemet och den tillhörande trickle-down teorin.
För de som inte känner till trickle-down teorin så handlar den helt enkelt om hur mode rör sig neråt från någon slags elitistisk grupp till massan (gemene hen). Då modet görs tillgängligt för massan är det inte längre av intresse för den elitistiska gruppen och den måste skapa nytt mode- det fungerar alltså som ett slags oändligt upp och ner för en rulltrappa.
I samband med framväxten av internet och vad som där gjorts tillgängligt har rulltrappan börjat röra sig snabbare och snabbare. Det elitistiska modets trender har gjorts tillgängliga att snappa upp för den som äger en dator, men att konsumera trenderna i form av de faktiska fysiska plaggen har fortfarande (av ekonomiska eller geografiska skäl) endast kunnat göras av den där lilla gruppen högst upp i rulltrappan.
MEN nu i och med H&M’s tillträde till den elitistiska gruppens plattform- rör vi oss möjligtvis mot en utplåning av skillnaden mellan high fashion och modet för massan?
Bilder från SS15 och AW15 kollektioner
Som ett barn på julafton plockade jag idag upp en tylltopp från HAAL’s SS15 kollektion som jag suktat efter sedan första gången jag såg den. En av de allra första tankarna som dök upp i samband med att jag mentalt planerade alla mina outfits som toppen ska agera huvudkaraktär i var- vad ska jag ha under den? Vilket, nu när jag tänker på det, får mig att tänka en massa andra tankar.
Genomskinliga plagg och bara bröst har florerat en hel del på visningarna för SS15 och AW15 kollektionerna, men att offentligt vara barbröstad under en genomskinlig tröja är minst sagt en ovanlighet- det är något vi ser ytterst sällan. Jag skulle våga påstå att 99% av de få tillfällen då vi ser ett par nakna bröst under en ”avslöjande” tröja sker under en modevisning. Det sker alltså vid ett specifikt tillfälle på en specifik kropp som har en viss typ av bröst- nämligen modebröst.
Modebrösten är eleganta, små, unga, fasta och oftast vita och är placerade på en matchande kropp. Dessa bröst är de som utan att väcka reaktion får lov att andas fritt i en genomskinlig tröja. Därav blir det för mig (och givetvis för x antal andra) nästan helt otänkbart att utan skydd för lökarna sätta på mig en genomskinlig tröja (utanför en modevisning utan modekropp med tillhörande modetuttar) och inte känna mig vulgär eller provocerande.
Eftersom att kroppen enligt rådande ideal ska se ut på ett visst sätt blir därefter en del plagg uteslutna för vissa kroppar- eller de flesta kropparna. För att naket ska vara mode (alltså inte anses smaklöst eller sticka i ögonen) krävs en modekropp(idealkropp) då vi har en bild av vilka kroppar som kan bära naket, som kan kläs i avslöjande kläder.
Därav blir avslöjande plagg någonting som är få förunnat – alltså de allra mest svårburna plaggen.
Den här bloggen är verkligen ett skämt just nu, men jag ska styra upp den omgående, hand to shoe-god.
Milanos modevecka tar slut idag, vilket känns lite som på tiden med tanke på att jag är relativt besviken på vad den levererat, men jag hade ändå tänkt att jag skulle sammanfatta den lite. Alla visningar får i denna lilla sammanfattning ett kattomdöme, med den simpla anledningen av att jag älskar att tala med hjälp av Facebook-katterna.
Fendi AW15
Fendi är ett märke som jag älskat under 2000-talets första år, för att sedan avsky det- och sedan uppskatta det igen. Denna kollektion var kanske inget utöver det vanliga 2010-talets Fendi, men jag kände ändå att den utmanar någonting, jag vet inte riktigt vad men jag älskar i varje fall alla försök till att skapa faktiskt varma ytterkläder som en faktiskt skulle känna sig 100% attraktiv i.
Alltså det klassiska Guccispännet på fluffskon(!)
Gucci AW15
Inledningsvis: snälla snälla Gucci lägg av med de där jävla baskrarna, de ger mig rysningar. Fortsättningsvis: förutom de obehagliga baskrarna vill jag fnissa som en riktigt nykär liten flicka för kollektionen som är väldigt skol-flicks-artad (utan att kännas pervers) och för att Gucci väljer att plantera in män på en damvisning- vilket nästan aldrig händer pga rädslan för att avmaskulinisera män.
Jil Sander AW15
Rodolfo Paglialunga fortsätter att göra mig fullständigt uttråkad med denna kollektion, som är hans andra för Jil Sander.
Moschino AW15
Jeremy Scott gick (tyvärr) verkligen ut FÖR hårt med sina två första kollektioner för Moschino, de som var så perfekt balanserade mellan det italienska klassiska överklassmodet, Jeremy Scotts sportigt barnsliga mode och underhållande skräpkultursreferenser. De var så perfekta, så underbara, men nu verkar det råda lite idétorka. Han faller liksom tillbaka på de kollektionerna alldeles för mycket utan att inkorporera någonting nytt och jag känner bara: jaja, vi har sett det där nu.
Prada AW15
Prada är alltid Prada. Lika felfritt som en enhörning. Alltså lite overkligt felfritt.
Versace AW15 (Alla bilder: Style.com)
Versace gör mig aldrig besviken, faktiskt aldrig och denna kollektion gjorde mig knäsvag, wow, Versace Versace Versace. Jag älskar att titta på en visning och uppfyllas av en känsla av att personen som designat den är lite galen, lite lätt sjuk i huvudet. Det är då mode är som bäst, när det känns alldeles ohämmat och impulsartat som resulterar i någonting färgsprakande och fulsnyggt.
Jag vet att det är betydligt fler än en ensam galen person, och förmodligen inte ens en endaste knäppgök, som är inblandat i skapandet av en kollektion för ett enormt modehus (tex Versace) men att få den känslan av att en person alldeles maniskt rafsat med papper och tyger och moodboards är ändå fantastiskt.
Inte bara Ida Klamborns fantastiskt smarta design görs tillgänglig såhär på vårkanten, för nu öppnar nämligen Minna Palmqvist en webshop– alltså blir det med all säkerhet en kollektiv shopping-trans framöver.
Från och med den 27e februari (nu på fredag) blir det alltså möjligt att vältra sig i Minna Palmqvists SS15-kollektion. En viss person (gissa vem?) mår psykiskt dåligt över denna nyhet då personen i fråga råkar vara konstant utan pengar tack vare ett skoberoende som kräver terapi. MEN till alla där ute som sitter på en trevlig inkomst, eller bara har en ordentlig shoppingmotivation pga sådan otrolig Minna-kärlek, är detta lysande nyheter.