HEJ NÖJESGUIDEN!

Jag är här! Jag är med er nu! Ingen panik!!!!!!!!

Well, this is exciting. Som ni kanske kunde lista ut, av bilden att döma.

Jag heter Clara Henry. De flesta kanske är bloggläsare som hängt kvar i flytten från Veckorevyn. Vissa kanske är nya NG-löverz. Det känns bra att vara här i alla fall. Jag är mycket nöjd.

Jag sitter för tillfället på en busshållplats och spontanblöder näsblod. Oklart varför. Kände att ni behöver veta.

Det är såhär det går när en känner att en måste skriva NÅNTING och därför gör sitt yttersta för att skapa ~*content*~ av absolut ingenting. Välkomna hit. Det är så jag jobbar.

Nä nu får det vara nog. Hejdå.

Jag är tillbaka från Bokmässan!!! Aaahhhh. Herregud. Det har varit en sån himla overklig helg.

Först bokmässans längsta kö genom tiderna. Sedan en nästan lika lång kö på den extrainsatta signeringen dagen därpå. Sedan tog böckerna på mässan slut. Alltså helt slut. Finns bara ett fåtal kvar i hela stan om jag förstått saken rätt.

Så, ja. Overkligt är väl ett passande ord.

Denna veckan kommer att bli lite lugnare. SKÖNT. Ska alltså bara jobba typ en vanligt arbetsdag på åtta timmar per dag. Vilken lyx.

Jaha, och ni då? Vad gör ni? Hur mår ni? Jag äter lunch. Korv med bröd.

Min nya favoritmat. Verkligen. Så himla gott. Och går snabbt! Steker sojakorvarna medan jag mikrar bröden, toppar med mango chutney. Äter. Är nöjd. Sojakorv är mitt livs bästa föda.

Hälsningar, ungkarlen.

Ps. Kolla på mig i Vardagspuls ikväll! TV4, ingen aning om tid meeeeen typ 17 kanske? Slå på tvn ba.

Ahhhh! Vad händer! (Svar: allt. På samma gång. Ifall ni verkligen undrade) omg wtf ftw rofl osv osv. Något sånt. Har ingen aning om hur den vanliga reaktionen brukar vara när någon släpper bok, men det där var mitt bästa försök. Den är här.

Igår länsade jag, Asta och Sonja hälften av Stockholms bokhandlar och hittade TILL SLUT ett ex på Akademibokhandeln. Så himla sjukt. Liksom, kolla på det där. Där står jag. Va.

Hade releasefest också. Det var så himla roligt. Var i ett konstant tillstånd av ”:’)” hela kvällen.

Fick världens finaste tal av min förläggare Adam, och sen fick jag hoppa upp på en liten fotpall och hålla tal. Vet inte om jag kanske skrek. Det kan även ha varit lite för långt. Men det var roligt. Folk var glada.

Sen fick jag signera böcker…

Och posea med böcker…

Och posea med bff’s…

Och posea med familj…

Och posea framför mitt namn på en rosa skylt…

Poseandet tog aldrig slut. Det var kul.

Nu sitter jag i taxin påväg till SVT. Idag ska jag vara med i Morgonsoffan (SVT1 kl. 0752!) Malou efter 10 (TV4 kl.1025!) och göra en intervju med Aftonbladet. Sen har jag tvättid. Tack gode gud för det.

Okej allihopa. Kom närmre. Gather round. Tänd ljusen. Och glöm inte släcka dem sen när ni lämnar rummet. Lägg inte håret i dem heller. Blir jobbigt. Luktar bränt.

Det har hänt. Den första recensionen av Ja jag har mens, hurså? är här.

Alltså!!! Recensionen är från Bibliotekstjänst och är typ superviktig för att bibliotek i hela Sverige ska köpa in boken. Sista meningarna gjorde att jag fällde en liten tår. Det är faktiskt lite för sjukt för att fatta att det är JAG som släpper en bok om tolv dagar.

Näe. Helt surrealistiskt. Nu checkar jag ut.

Eller checkar in, snarare. På ett hotell på Kreta. För ett halvår sedan satt jag och Johanna och drack vin och tyckte att Grekland i september verkade rätt nice. Det tycker vi fortfarande.

Vi åker om en halvtimma och kommer hem nästa lördag. Ska försöka blogga så mycket jag kan!! Men mest inte göra ett skit. Hör ni det, alla som hets-mailar om jobbgrejer (inte du, Micke!). Jag kommer inte kolla min mail. Alls. Ha ha.

We’re off. Ses när mitt pigment fått götta sig lite. Hejdå!

Hallå kompisar. Vet ni vad det är för dag idag? Inte? Tänkte väl det. Därför är svaret på den frågan exakt vad detta inlägg kommer handla om. För så snäll är jag.

Idag är det EXAKT TVÅ VECKOR TILL MIN BOK SLÄPPS-dagen!!!

Errebaddy say HAYYOOOOOO

hayyoooooo

För att inte tala om exakt två dagar tills jag och Johanna drar till Grekland i en vecka. Japp. Där är tydligen 34 grader när vi åker dit på fredag. Ingen dålig dag, detta. Så hur firar jag denna spektakulära dag? Jo, jag gick till Celina och fixade naglarna.

Jag har aldrig varit en nageltjej. Aldrig förlängt naglarna. Nästan mest tyckt att det varit lite töntigt. Tills jag hittade Celina, alltså.

Så nu har jag feeeeeetcoola naglar som är matt vita, med silvriga prickar längst ner på pek- och lillfingrar och något handmålat jox på ringfingrarna. Matchar klänningen jag ska ha på bokreleasen och allt. Inte alls uttänkt, jag lovar.

Alltså kolla. Bara kolla på dessa små jäklar. Dessa bastarder. Dessa små oäktingar. Snygga jäkla små oäktingar.

För övrigt, inte heller helt uttänkt att jag kommer bli lite brun i Grekland och vitt framhäver brun hy. Ville bara påpeka detta.