Hej bloggen. Jag har varit hos tandläkaren. Det är synd om mig.

Tandsten har en tendens att älska mig. Det är ingen ömsesidig känsla, så en gång om året går jag och skrapar bort skiten hos tandläkaren. Har en ståltråd fastlimmad på insidan av tandraderna, som tydligen de flesta som haft räls får för att tänderna inte ska flytta sig tillbaka till sina ursprungslägen, och eftersom jag redan är prone för tandsten så gör ståltrådshelvetet inte saken bättre eftersom där hamnar massa skit under och runt om som är svinsvårt att få bort. Vilket leder till att jag får feta inflammationer i tandköttet och blöder som ett troll i käften av att bara typ tvätta ansiktet, och så vidare.

Hur som helst. I förra veckan tog vi bort tandsten i överkäken. Idag skrapade vi underkäken. JAG FICK BEDÖVNING. FÖR ATT TA BORT TANDSTEN. Förstår ni hur illa det är då? 

Nu har jag en bortdomnad underkäke. Kan inte känna min läpp. Och allt gör ont. Allt som jag inte har någon känsel i värker. Logiskt. Känns som när en varit hos specialtandläkare och spänt åt rälsen. Kan inte prata ordentligt och allt värker. Ni som har haft räls fattar. Det är synd om mig. 

Så jag har fått nålar stuckna i tandköttet både denna veckan och förra. Och så fick jag en nål stucken i örat också, för jag kunde helt enkelt inte få nog. Tog nämligen hål i örat i fredags:

Kristina var med. Jag höll henne i handen för jag trodde att hon skulle typ kräkas, eller åtminstone få någon form av sur uppstötning, när de körde nålen genom örsnibben. Hon överlevde. Jag med! Ni får se örat sen när det läkt ordentligt. 

Men jag tänkte berätta en annan grej också, som inte alls har med nålar att göra. Det hela börjar för sviiiinlänge sen. Snart fyra år sedan. Detta har jag redan bloggat om en gång, men risken att ni inte hängde med på den tiden är rätt stor, så vi tar den igen:
Jag målade naglarna imorse.

Jag: *skakar händerna i luften så att lacket ska torka*

Kimba: Blås på dem. Det går fortare då.

Jag: Åhh, önskar jag hade en sån liten plastapa som sitter och blåser på naglarna när man målat dem.

Pap (ropar): Christoffer!

Christoffer: Mm?

Pap: Kom hit. Clara behöver din hjälp.
Hahahaha. Har tänkt på detta ofta genom åren. Det är så jävla roligt. Och det roligaste är att Kimberlys julklapp till mig var JUST EN SÅN HÄR APA!!!!

Blev helt chockad. Och jätteglad. Och sen fett besviken för den blåser inte ur munnen utan ur ett litet hål nere vid plattan, och blåsten missar dessutom fingret, så den är egentligen helt meningslös. Och sen blev jag glad igen för jag kom på att det i alla fall skulle bli ett svinroligt blogginlägg.

Anyhoo. Det var allt jag hade att berätta från min julledighet. Hur har ni haft det? Vad har ni gjort?

Nu ska jag åka till människan jag är kär i på Gotland! Tjoho! Aldrig varit där förut! Raukar och saffranspannkake!

Go jul finisar.

Ello blog how u doin

Ibland kanske en är ensam hemma en lördag. Ibland kanske alla ens kompisar är på Kents sista konsert och en har redan sett dem så en sitter hemma och undrar vad en ska göra. Så en hittar på något att göra. Som till exempel att bada sin katt.

Har världens sämsta kattsand. Den klumpar sig inte ordentligt så kattlådan luktar mer och mer sandigt kiss för varje dag. Och alltså även Bob, och halva lägenheten, eftersom sanden har en tendens att fastna i hennes päls och trilla ur överallt. 

Kissekatt, literally. 

Ska slänga hela lådans innehåll men väntar på en hembeställning av ny sand, så står just nu MAKTLÖS mitt i all pisslukt. Så för att gör en lång lördagskvällshistoria kort tröttnade jag och badade den lelle hårbollen. Måttligt uppskattat.

En annan grej som däremot är fett uppskattat (av mig själv i alla fall) är min EXOTISKA JULGRAN!

Olof Palm med paket under. Sånt som händer i en lägga på 40 kvadrat när en definitivt inte har plats för en ordentlig gran, eller, för den delen, äger en julgransfot.

Blöt katt och en julplanta. Bring the julstämning.

Bloggen! Är ni såna som jag, som gillar att tänka tillbaka på händelser och tänka ”om jag visste då…..”? Bra. Då kommer ni gilla detta.

Den 6 december 2011 satt jag med mina klasskompisar och drack julmust till lunch. Fick en idé. Gick hem. Spelade in en vlogg om Apotek-Arne.

Den 6 december 2016 är idag. Exakt på dagen fem år senare. Idag har vi fotat pressbilder av mello-programledarna 2017.

Om jag visste då. OM JAG VISSTE DÅ. Näe. Det är för mycket. Jag blir fan knäpp av att ens tänka på det.

Här är jag och David i sminket. Jag ser ut att ha världens mest muskulösa selfie-arm. Måste tyvärr meddela att muskeln är en optisk illusion. Jag är överlag ganska o-muskulös, men mina armar är definitivt mest o-muskulösa av alla mina kroppsdelar. Tränade dock igår! Körde ett kettlebell-pass hemma i min ensamhet. Har feta blåmärken på handlederna nu, som fotografen lär få photoshoppa bort, efter att ha kört massa jerks. Som det heter. På riktigt. Sluta fnissa, hur gamla är ni egentligen.

Kolla vad gölliga vi är. David gör något knäppt med ögonen (ser ni?!) och blir extra valp-gullig. Ser nästan ut som en Äkta Människor-robot.

Och hääääär har vi teamet som var med på plåtningen idag! En blandad skara SVT-människor, fotograf och smink/hår/styling. Och så tre eminenta programledare. Grattis Sverige! Vi ska vara i era face i sex veckor i vinter!!

Bloggläsare, jag behöver lite hjälp också, från er som kan er hudvård. Kom hem och vaskade mitt studiosmink direkt för jag får så himla kass hy av tjocka lager smink. Har konstant finnar runt munnen, vilket jag hört ska bero på någonting med magen..? Så tänkte testa att sluta käka gluten ett tag. Bara för att se om det gör någon skillnad. Men behöver ju bra hudvårdsgrejer också! Blir oljig på tre och en halv sekund hur mycket jag än återfuktar, och hittar aldrig bra grejer för fet hy. Finns hur mycket som helst för torr eller blandhy, men det funkar inte på mitt face. Behöver en hudkräm, och gärna någon typ mask? Skrubb? Vad som helst? Som motverkar oljig och fet hy. GE MIG NÅGOT SOM FUNKAR!

Hit me med alla era konkreta produkttips. Tack på förhand. I need you, fellow internet friends.

Hej bloggen. Har kommit på en grej. Såhär måste träningsvärldens framstupa sidoläge se ut:

Svettig i soffan, för slutkörd för att hoppa in i duschen. Jag är alltså helt muskulöst utmattad för första gången på… åratal. Is this the real life? Or is this just fantasy?

Kom precis hem från ett pass med PT-Elin. Är så jävla grym. Och så jävla trött. Men mest grym. Förra veckan när vi körde tog Elin en bild och postade på sin insta. Då var det nån kompis till henne som skrev typ ”ofta det är du som är den där PT-Elin på Claras blogg som fått henne att köpa kettlebells!”. Då fick jag prestationsångest över att det tydligen är folk som läser här trots att jag aldrig skriver något. Och här är jag nu! Framstupa träningsläge i ett nytt blogginlägg! Tänk vad lite prestationsångest kan göra.

Idag har jag hängt på SVT hela dagen. Har fått ett PASSERKORT! Nu är det på riktigt hörrni!!! Vi filmade inslag till Mellos sociala medier. Roligt. Alla artister var så jäkla gulliga. Extra big up till Benjamin Ingrosso, som jag aldrig träffat men som sa att han brukar tänka på folks hår när han träffar dem för första gången. Jag frågade vad han tänkte om mitt hår. Han svarade ”snyggt! Ser fräscht ut. Nyklippt”. Vilket är kul för jag klippte mig igår. Hur fan, Benjamin Ingrosso, kunde du se det på min frisyr.

Kolla hur nice det är nu!!! Page! Jag har en FRISYR! Till skillnad från för cirka 48 timmar sedan, då jag hade en otrimmad golvmoppsände över skalpen. En blond sådan. 

Sist av allt vill jag bara visa er en annan grej jag gjorde igår. Jag var… hos… MELLOSTYLISTEN! Och provade ut kläder till pressfotograferingen nästa vecka. Jag var som det där snapchatfiltret som kräks regnbågar, med en kattunge och en chokladfontän, på julafton. Alltså: hypead som fän. Kolla på det här:

En roséguldfärgad pololångärmad paljettlångklännig. I rest my case.

Det var typ det jag hade att berätta idag. Imorgon åker jag till Göteborg! Jag och människan jag blivit kär i och skaparna ska gå på Kent i Växjö (mamma fick panik när hon inte fick tag i biljetter till Kent-spelningen i Gbg, så hon yoloade). Dubbeldejt alltså.

Okej. Det var definitivt det jag hade att berätta idag. Imorgon är det fredag TJOHO! Glad helg. Puss å kram.

Gomörra bloggen. Hur mår ni idag?

Jag sitter på tunnelbanan mot SVT-huset. Ska in och spåna lite Mello. Känns fortfarande så himla avlägset, det här med att stå i feta klänningar och skrika ”nu kör vi”.

Hade förresten världens mysigaste dag igår! Mitt slappeschema fortsätter, har fortfarande max två jobb inplanerade om dagen så kan lalla runt bäst jag vill större delen av dagarna. Så igår lallade jag runt på Coop och köpte musslor. Jag, Johanna, Asta och Astas kille Anton firade löning och lagade moules frites. MOULES FRITES! Musslor och pommes! Helt egna, i ugn och i gryta! Hur jävla kulinariska är vi?!

Och det var gott. Så jävla gott. Bättre än någon moules frites jag någonsin ätit ute. Antagligen för att vi lagat det själva. Så jävla duktiga. Klapp på axeln.

En annan sak jag gjorde igår: var hos sångpedagog. Aaahhhh!!! Jag stod framför en främmande kvinna och sjöng Regina Spektor?! Var så jävla blyg och obekväm? Tycker inte om att ba *sjunga nåt* inför andra människor? Men hon var snäll och sa att jag hade fin röst och lät mig bubbla i ett glas med ett sugrör för det skulle vara bra för halsen och magstödet. Tydligen. Så jag var glad ändå. 

Har nästa träff hos henne om en vecka och ska ta med ett par låtar att sjunga. Hjälp tack! Poplåtar som är görbara? Alltså inte typ Adele’s Hello? Utan mer… Håkan, Veronica, Robyn, etc?

Anyway. SVT nu. Vi hörs.