Imorgon är det onsdag. Imorgon är det mindre än tre veckor tills jag ska ha mitt Sommarprat i P1. Imorgon är även dagen då jag och min Sommar-producent Fredrik kommit överens om att jag ska lämna in första utkastet på ett manus.

Ugh.

Jag hatar deadlines. Har fått nog av dem. Det räckte med att skriva en bok på två månader – nu ska jag få ihop 12-13 sidors sommarpratsmanus också? Som dessutom är det radioprogram som flest svenskar älskar att ha åsikter om. Prestationsångesten is real. It is. For real. MMMMH.

Saker du kan göra när du egentligen måste göra viktiga saker, för att glömma bort att de viktiga sakerna måste göras:

1. Titta på dina fötter. Observera dina tår. Bli medveten om din anatomi. Det är fascinerade.

2. Ät mat. Vad som helst som du har i kylen eller skafferiet. Om du inte har något kan du gå och se efter, bara för att vara på den säkra sidan.

3. Lyssna riktigt, riktigt noga på texten på låten som spelas på radio just nu. Jag kan dessvärre inte jobba med musik i bakgrunden. Vad jobbigt att jag slog på radion. What to do.

4. Kolla instagram. Du har garanterat fått åtminstone en like mer än senast du kollade. Detta är extra bra om en är som jag och råkar ha ganska många följare, det gör det plötsligt befogat att kolla instagram var tionde sekund. Gotta catch them likers.

5. Öppna dokumentet. Stirra lite i det. Varva stirrandet med att kolla mailen. Du vet aldrig vad det kan komma in för viktiga mail klockan tjugo i åtta en tisdagskväll.

Praliner! Mmm! Var var jag nu? Ingen aning. Ah well. Gott.

Vissa människor är supermänniskor och kan, trots att mens är så himla tabubelagt, blöda igenom både mensskydd och underbyxa och inte tycka att det är jobbigt alls. Sen finns vi andra, som trots att vi gör vårt bästa för att våga prata om tabubelagda ämnen, inte kan komma ifrån den ofrivilliga skammen. Denna videon är till oss.

Kömpisar. Det är januari. Vädret känns lika härligt som att slå foten i en lite för hög dörrlist, håret blir statiskt och huden kliar av torrhet. Som om inte detta vore nog har jag dessutom landets jobbigaste par läppjävlar som alltid är lika torra som mina bästa ordvitsar. Antingen blir de torra av vädret, eller så missbrukar jag lypsyl till den grad att läpparna får bättre uppsugningsförmåga än en plustampong, och den onda cirkeln växer sig långsamt starkare.

VAD GÖRA, ropar jag och sträcker upp armarna mot himlen i ett desperat rop på hjälp. Svar: gå igenom mina fem nuvarande lypsyl i en intern analys och lära mig vilket som ger mig minst pain och mest läpplig avlastning. Här kommer den.

Läppbalsam #1: Maybelline Baby Lips Hydrate.
Kostar: 39 kr.
Luktar: jättelätt av något friskt och fruktigt som jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Smakar: inte ett skit.
Känns: tjock, fet och lika klibbigt obehaglig som att kyssa en främlings använda Starbucks-mugg. Funkar i nödfall, typ när en vaknar mitt i natten och läpparna har stora, blödande sprickor.

Läppbalsam #2: Chapstick Strawberry.
Kostar: typ två pund? Köpte i England senast jag var där, så ingen aning faktiskt.
Luktar: som frukt och mint och kemiskt på samma gång, precis som chapsticks brukar lukta.
Smakar: sött!
Känns: Lätt och lent men lägger sig som ett lager på läppen. Brukar förvara mitt chapstick i badrumsskåpet, för det är inte tillräckligt bra för att platsa i handväskan men inte heller tillräckligt kasst för att glömmas i en av alla onödiga necessärer.

Läppbalsam #3: The Body Shop Lip Balm Honeymania.
Kostar: 80 kr.
Luktar: GODIS och HONUNG!
Smakar: någonting som inte är äckligt eller smaklöst i alla fall.
Känns: tjockt, men inte jobbigt flottigt utan snarare ”dra åt helvete vad återfuktande” eller ”jag vet av erfarenhet att detta är dåligt för mina läppar i längden med satan vad det känns bra i stunden”.

Läppbalsam #4: Korres Shea Butter Lip Balm
Kostar: ??? Fick denna i en complimentary necessär på ett långflyg och kan inte hitta någonstans. Kommer gråta om den inte finns att köpa i affär.
Luktar: nötigt och gött.
Smakar: nötigt och gött.
Känns: helt jävla fantastiskt. Jag hade kunnat kyssa bajs om jag bara fått stryka detta på läpparna efteråt. Det är små kornbitar i själva geggan som ”exfolierar” (vilket vi alla vet är en stor lögn men antar att det är grundanledningen i alla fall) och detta är det enda läppbalsamet någonsin som lyckats både ta mig ur ett läppbalsamsberoende och läka ett överjävligt munsår.

Läppbalsam #5: Nivea Lip Butter Vanilla & Macadamia
Kostar: 39 kr.
Luktar: så jävla gott att om jag skulle dö här och nu är detta den allra sista jorde-doften jag skulle vilja känna.
Smakar: ingenting, vilket är bra, för hade det smakat likadant som det luktar hade jag i längden blivit dålig i magen.
Känns: tjockt på läpparna, men överraskande bra för att vara så tjockt. Healar spruckna läppar bättre än alla World of Warcraft-healers sammanlagt. Tror att det finns risk att jag kanske kommer göra mig själv beroende av detta.

Så, alltså:
Bäst: Nivea Lip Butter Vanilla & Macadamia och Korres Shea Butter Lip Balm.
Sämst: Maybelline Baby Lips Hydrate.

Har ni läppbalsamstips mottages detta med glädje, för mina läppar är konstanta krisfall som ständigt nedprioriteras nio månader om året.

Hej följare. Om ni någonsin undrat hur jag skulle se ut med botoxade läppar så får ni svaret här och nu:

Och om ni någonsin undrat hur jag skulle se ut om jag slog på webbkameran, skulle sätta på självutlösaren men klickade fel och råkade ta en bild medan jag totalt spontant poseade sönder med handen undermedvetet lutat mot väggen, ska ni såklart få svar på den frågan också:

Ikväll var jag på bio. Förhandsvisning av nya Jönssonligan-filmen. Övergripande recension: bra! Här följer bild där jag ser fundersam ut, som om jag ägnat filmen enormt mycket eftertanke:

Vilket jag har. Här är 10 tankar om Jönssonligan-filmen:

1. FAN VAD KUL MED SVENSK KUPPFILM och trailern är ju kul så kommer bli besviken el grande om denna inte är bra
   –
2.  Inte sett någon Jönssonligan alls tidigare men visst är det väl ingen tjej med i kupperna? Eller? Bara tre snubbar? Eller? Amirite?
   –
3. Herrejävlar vad Charles Ingvar Jönsson har bra hy
   –
4. Tjejen har aldrig på sig tighta svettiga urringade linnen som i ca alla amerikanska actionfilmer (medan snubbarna visar ca 3% hud) = gött
   –
5. Han som inte spelar Charles Ingvar och inte pyromanen, han den tredje? Han är snygg
   –
6. Vad gott det hade varit med popcorn just nu
   –
7. Är han som spelar polisman samma människa som Pornstache i Orange is the new black eller är Pornstache samma människa som han som spelar polisman eller är mitt liv bara en enda stor lögn
   –
8. Jag MÅSTE börja använda mig av uttrycket ”spräng mig i arslet”
   –
9. OMG de gjorde jumpcuts i den där scenen. Såg ni? SÅG NI ALLIHOPA??? Såg ni ögonblicket när pyromanen fick toavatten över sig och de klippte skitroligt till hans skrik en sekund? Det där gör jag på youtube varje vecka. Praise me.
   –
10. Oj vad kort den var

Und dat was dat. Har ni sett den? Kommer ni se den? Jag vill veta om ni tänkte på samma saker som jag gjorde. Let’s jämföra nervtrådar allihopa.

JAG ÄR MÄKTIG!!!!

Enligt Göteborgsposten i alla fall. Varje år listar de stor-Göteborgs hundra mäktigaste människor. I år kom jag på plats 61.

Lånar bilden från @dksiooemmf på twitter. (Lånar. Snor inte. Inte alls.)

En stor jävla bild också! Sjukt coolt. Och mina händer som pillar på en kamera på miniatyrbilden. Det är alla fotografers standardgrej när de ska fota mig till någon intervju: ”kan du inte låtsas att du filmar en vlogg, typ håll upp kameran och prata med den”. Och jag fnyser och tänker ”pfffffttttttttt som att jag inte använder stativ? Amatör”. Och så gör jag som de säger. Ändå. För att jag är en svag individ utan framförhållning. En mäktig sådan.