HALLELUJA! Jag har semester!!!

Igår var sista dagen på Massa Media. Sista sändningen i P3 för sommaren. Tänk att denna lelle människa har klarat 100 timmar liveradio! Det är så sjukt att tänka på.

För typ första gången på hela sommaren åt hela kontoret lunch ihop:

Producent-Sofie längst till höger blev jättenöjd med bilden.

Gäst var Julia Frej. Så himla trevlig människa. Gullig och rolig och pratglad  (= bästa egenskapen om du ska vara radio-sidekick i två timmar!!!). Här är en bild på oss där vi ser helt söta och religiösa ut:

Vi snackade om tatueringar. Och eftersom det var sista sändningen tog vi dit en tatuerare också. Producent-Sofie och jag spånade om att ta dit någon med massor av tatueringar och andra kropps-utsmyckningar, tills hon kläckte snilleblixten ”men Clara! Kan inte du tatuera dig!!!”. Jag ba visst :-) eller ja :-) såklart :-) inga problem :-)

Så Natasha Stanojevic från Huckleberry Tattoo kom dit och gaddade mig!!!

Ska aldrig igen tatuera mig i livesändning. Blev helt dum i huvudet. Först var jag så nervös att jag inte kunde tänka på vad jag skulle fråga, och efteråt var jag så adrenalinpumpad att jag sa fel namn och sluddrade och hade mig.

Såhär blev det!! Här syns den ganska dåligt, men tänkte lägga upp bättre bilder i ett blogginlägg snart. Är nöjd i alla fall. Går och tittar på den hela tiden och tänker att den kommer sitta där längre än jag kommer leva. 

Sen gick vi ut och drack öl och firade att vi har semester och är arbetslösa!!! En bättre fredag.

PS. Vill att taco hej:et ska hamna till höger. Av nån anledning vill inte min mobil det. Fan. DS. 

Hej blögreadurz! Då var det återigen dags för helgen då Göteborg fylls av stockholmssjuka nöjesguidare som aldrig får nog av att påpeka att tunnelbana går snabbare än spårvagn: 

Way Out West!

Tog med mig min nya kamera (en Lumix G7 för er som undrar, har använt det medföljande objektivet på 18-45mm) (har jag sagt att den är ny, förresten?) och var för en gångs skull otroligt duktig på att komma ihåg att ta bilder. Även på att sätta kameran i näven på andra och be dem ta bilder av mig. Här är jag mysglad efter att ha sett Daniel Norgren.

Lördagens första sällskap! P3-Alexander till höger och kompis-Martin till vänster. Lika mysglada. Cute doe.

Vädret var högst oklart. Varmt och kallt, regnigt och soligt. Mest regnigt. Här är en bild på våra skor innan de blev bruna efter att guds syndaflod drog ner från himlen. En Stockholmskompis skrattade och sa att det alltid är dåligt väder i Göteborg. Nä, sa jag, men det är bara i Göteborg som det kan bli såhär dåligt väder.

Efter första spelningen mötte vi upp Oskar, Johanna och Sonja. Här är vi efter att ha regnjackedansat (det som händer när du bär en regnjacka över din ryggsäck så att du ser ut som Quazimodo och dansar på samma gång) till Jamie XX. Johanna tröttnade på att posea.

Crewbild! En minuts total apati mitt emellan Jamie XX och Seinabo Sey.

Klockan 1845 höll jag BRANDTAL. Om mens. Jag var så jävla nervös. Hade världens sämsta förmiddag, så mycket ångest att jag bara ville in, få det överstökat, åka hem och gråta i kudden resten av dagen. Den nivån. Men talet gick bra! Publiken var snälla, intresserade och engagerade! Och min fetångest lättade och jag hade kul resten av kvällen! Love you!!!

Sen såg vi Seinabo. Älskar hur hon använder sin plattform för att sprida Black Lives Matter. Fan, fler artister borde ta politisk ställning för mänskliga rättigheter. Just putting it out there.

Selfieception. Varför blir allting roligare när det är dubbelt? Varför är [valfritt ord]-ception alltid fniss-worthy?

Oooooch sista bilden innan vi såg Sia (från 200 meters håll med 30 000 bakhuvuden ivägen) samt åkte till Bananpiren, såg Ana Diaz och förenades med 300 andra i total, synkroniserat studsande eufori under Nästan Där: crewbild 2.0 efter att ha fått sällskap av twitter-Philip och P3-Emma.

Som Johanna skrev på instagram: Bae Out West. Nu ska jag hänga med mormor och morfar. Imorgon bitti åker jag tillbaka till Stockholm. Tack för helgen, bästkusten! Vi ses snart igen.

FREDAG!!! Jag har hittat tillbaka till skoltänket.  Jag behöver inte jobba helg. Jag fattar varför fredagar är nice. Det bästa med 9-17-jobb är fredagarna.

Idag ska vi ha femkamp i radion. LOL. Älskar det. Ska utmana min radiokollega Athena Afshari (som är med i Tampodden, förresten!) i blivande OS-grenar som två varv runt gården, ägg på sked och grodhopp. Sen har jag bara fem dagar kvar på P3. Fem! Tio timmars sändning, innan vi är uppe i totalt 100 timmar den här sommaren! HUR SJUKT! Det är helt galet. Ska bli sååå skönt att vara ledig i tre veckor sen.

Firar näst sista fredagen med att åka ner till Göteborg direkt efter sändning. Detta händer ju:

Jag pratar på Way Out West!!!! Festivalen har någon ny scen i år, Wow Talks, och jag ska hålla ett brandtal klockan 18:45. Tio minuter långt. Vet inte vad jag ska prata om än. Antagligen mens. Får plita ihop något på tåget.

Minns ni förresten mig för typ tre år sedan? När jag inte kunde göra en vlogg utan att ha ett ordagrant manus? Nu sitter jag här, ett dygn innan jag ska brandtala på en fecken festivalscen, och rycker på axlarna och tänker att det löser sig. Jag vet inte om jag blivit mer trygg och erfaren, eller bara mer korkad.

Nu behöver jag fortsätta förbereda lite radio, men ses vi på bästkusten eller?

Hello blög. How u doin.

Tänk att jag bara har en och en halv vecka kvar i P3. VA. Hur är det ens möjligt? Hur kan jag ha tjötat i radio i nio veckor redan?

Så, som ett naturligt resultat av totalt 86 timmars livesänd radio, varav ungefär 43 timmar har varit musik, har jag utvecklat ett högst finkänsligt öra för vad som är bra radiomusik. Och definitivt vad som är dålig. Men jag föredrar att vara optimistisk.

Spontanlista på mina bästa låtar som går i P3 just nu, utan inbördes ordning:

1.  Rule You – Alva. Alva är min gud från och med den här sommaren. Älskar bombastisk kärleksmusik. 
2.  Perfect Strangers – Jonas Blue & JP Cooper. Tropical house, somrigt, popigt, lite housigt. Går i P3 hela tiden men jag har inte tröttnat än.
3.  False Alarm – Matoma & Becky Hill. Kanske min favoritlåt just nu!! Älskar pianot, älskar Becky Hill’s röst. Också tropical house.
4.  Heatwave – Robin Schulz & Matoma feat. Akon. Avslappnat untis untis som är jättemysigt att lyssna på när man till exempel kokar kaffe eller går till bussen.
5.  Treat You Better – Shawn Mendez. Sittdansar varje gång denna spelas i radion när jag sänder.
6.  Sexual – NEIKED. CATCHY SHIT! Tyckte den var konstig första gången jag hörde den men har helt övergett de tankarna.
7.  Nästan där – Ana Diaz. Förväntans-eufori-pop. Skitbra.
8.  Love is blind  – Låpsley. Min bästa myslåt as we speak. Ser mig själv sitta i soffan och dricka te och lyssna på denna. Vet inte varför. Har inte suttit i soffan och druckit te och lyssnat på denna.
9.  Din tid kommer – Otto Knows Remix – Håkan Hellström. När jag är 55 kommer jag se tillbaka på sommaren 2016 och minnas den där gången då en house-DJ gjorde en remix på en creddig indiepopare och jag faktiskt tyckte om det.
10.  The Ocean – Mike Perry & Shy Martin. Den här låten ÄR Clara Henry i P3. Den spelas hela tiden (HELA. TIDEN) och jag har snackat över introt så jäkla många gånger och det låter lika fint varje gång.

Använder aldrig Spotify MEN kände att när jag kommit tillbaka från vaycay i september, börjar lalla runt som frilans igen och saknar fasta arbetstider, då ska jag lyssna på alla låtar vi spelade i radion och MINNAS. Så jag gjorde en spellista. Kolla här:

Tack förresten, för alla kommentarer på näst senaste inlägget!! Ni är bäst. Har skrivit en liten lista och satt upp på väggen bredvid min dator, med saker jag vill skriva om för att få igång den lelle bloggen igen. Nu ska jag förbereda sändningen imorgon. Ohoj.

HALLO

Fyra dagars radiosändning avklarad! Det har gått så himla bra. Helt sjukt egentligen, att det bara är fyra dagar som gått, det känns så mycket längre. Och precis lika sjukt att det är hela åtta timmar liveradio som bara… flutit på. Utan problem. Härliga gäster, fina lyssnare, roliga inslag. Och nu är jag radioskadad och har skapat en spellista med de bästa radiolåtarna just nu, för det räcker tydligen inte att höra dem tjugofyra gånger om dagen medan jag jobbar. Well.

Annars då? Tja, jag gick över 400 000 prenumeranter på youtube idag.

Alltså kan vi diskutera detta!!!! (obs: lyssnar på Din tid kommer, Otto Knows-remixen, den med fågelkvitter, så jag är extra blödigt lycklig medan jag skriver detta)

Fyra hundra tusen. Definitivt inte unika personer, men ändå hyfsat många gånger som den där prenumerera-knappen blivit tryckt på. Jag som inte ens förberedd en 400k-video? Hehe. På den fronten är jag lika mycket noob som för fyra år sedan när jag gick över 1000 och ba ”jaha, det var ju trevligt”. Men trodde inte att det skulle gå så fort. Tänkte jag skulle få 400k typ… nästa år. Om det någonsin skulle hända, alltså.

Tänk hur youtube har förändrat mitt liv. Tänk vem jag varit om jag aldrig gjort videon om Apotekarne? Tänk vad jag gått miste om? Tänk vad internet kan göra?

Det är så surrealistiskt, när en tänker efter. Och jag tänker nog efter lite för sällan. Ibland måste jag tvinga mig själv att tänka alla dessa ”tänk om”. En tar allt för givet annars. Jag är så jävla tacksam för allt. Tacksam för att jag är 90-talist och en del av internetgenerationen, för att jag haft tillgång till kamera och dator, för att jag genom youtube fått förtroendet att göra TV, radio och en jävla bok, och mest av allt, för att NI FINNS. Som tittar, peppar, slår mig på fingrarna när jag klantar mig och stöttar mig genom tametusan exakt allt. Jag är så jävla tacksam att jag har er. Att vi har varann.

Får försöka hinna slänga ihop någon rolig video på ämnet. Har haft en idé, men den kräver planering och ett flygplan. Så den lär dröja. Och jag har redan gjort måndagens video, korkade jag, så kommer inte hinna slänga in något extra kul där. Ja, ja. Jag hittar på något. Det blir en överraskning.

Nu ska jag laga lite mat, snart kommer Melanie och Mariette och ska kvällsmysa med mig och Bob. Som mår bra, för övrigt, tackar som frågar, hon växer och är glad och biter på allt. KRAM PÅ ER.