Många är vi som lider av problem med att fylla vår tid med mening. Jag har genom mina år testat olika former av aktiviteter för att stimulera kropp och sinne. Jag har kommit fram till att de aktiviteter som gör mig gladast är de stillasittande. TV är en favorit. Därför blev jag exalterad, för att inte säga manisk, när jag såg att årets upplaga av Robinson skulle gå vareviga jävla dag (ungefär). Det känns extremt meningsfullt att hålla på med realitytv. Att kolla på det alltså. I skrivande stund är det 11 deltagare kvar utöver de som är i gränslandet (som jag helt stängt ute från denna text eftersom det aldrig varit lockande för mig att kolla på EXTRAMATERIAL så att säga). Såhär känner jag för deltagarna:

Emilio

Den gladaste tomten som någonsin spatserat på denna jord. Oerhört scoutig och därför inte endast likeable. Man vill skaka liv i honom just eftersom han ger sken av att endast vara full av liv. Inget mörker, ingen sorg. Han måste ha mutat någon i kamerateamet för att få brownie varje dag för jag har aldrig sett en person ha sånt bus i ögonen om den inte precis satt i sig 3kg lösgodis. Jag undrar vad han döljer men jag inser också att: han döljer såklart ingenting.

Han bara är en sån här person: Om jag hade träffat honom och känt att jag hatar honom innerligt hade han snabbt fått mig att tänka ”herregud, jag hatar honom för att han får mig, via sin glada uppsyn, att inse att jag är en dryg och tjurig person som saknar livsgnista. Jag hatar alltså inte honom, jag hatar migsjälv.” och det gör mig förbannad utan att ha träffat honom. Han är så glad att det känns misstänkt. Har lite svenska kyrkan-aura i och för sig vilket kan förklara en del av den där eviga källan till glädje. Lär stå på plankan i slutändan och hålla låda och garva samtliga tjugo timmar de står där. Kommer också vara en av de två finalisterna eftersom två andra personer kommer hoppa ner i vattnet eftersom de, liksom jag, inte står ut med människor som säger mer än en positiv sak i veckan.

Anna

Har generellt oerhört svårt för ”tävlingsmänniskor” men Anna är så jävla lätt att tycka om? Absolut en utav mina favoriter, kommer GIVETVIS stå på plankan i slutändan. Är väldigt förvirrad över att jag kan tycka om en person som gillar sport på det där viset hon gör men va fan så kan det vara ibland tydligen. Extremt mänsklig trots att hon är en robot rent fysiskt. Obs gillade henne även innan hon berättade om sina hjärnblödningar, jag är inte dum i huvudet.

Klas

Haha skoja det där är inte Klas men jag måste kolla på den här äckliga bilden innan jag kollar på Klas ansikte eftersom jag varje gång tyvärr blir fullständigt BLÄNDAD av hur i helvete han ser ut

Var tvungen att ta en printscreen när han blundar för att slippa se så mycket utav vinnaren i Sveriges Mest Välskapta Ansikte-tävlingen 2019. Utöver detta så är Klas en oerhört sympatisk människa och jag har svårt att se att en enda person som sett Robinson kan tycka illa om honom. Alla älskar Klas. Jag också. Är en av fyra som kommer stå på plankan, jadå. Har dock börjat följa honom på instagram och tyvärr älskar han snowboard.

Sophie

Det pratas för lite om hennes yrke som ”kapitalförvaltare” i ”Los Angeles” i programmet. Blir förvirrad varje gång hon dyker upp i rutan på grund av det. Utöver det: en fullt rimlig människa, enkel att tycka om. Vilket gör det ännu mer förvirrande att hon är ”kapitalförvaltare i Los Angeles”. Vi har många egenskaper som för oss samman, bland annat en närhet till känslan ”äcklad” när det kommer till ätbara saker. Men jag har som sagt svårt för det där att hon jobbar i typ vita huset (ja jag tror hon pendlar 10+ timmar per dag).

Bonnie

Väldigt mycket lärare. Blev såklart illa berörd när hon dabade och sa ”yoyo” för att beskriva ”den unga” stämningen i lag syd. I övrigt väldigt neutral till Bonnie, har stört mig ungefär lika många gånger som jag tänkt att hon är bra.

Linn

En person som verkligen växer på mig mer och mer men som har så mycket ”skinn på näsan” att jag får mindrevärdeskomplex minst en gång under varje avsnitt. Det är kanske därför jag börjar tycka om henne mer och mer. Hon är väldigt typisk en sån person jag hade känt mig tvungen att bli älskad av om vi befann oss i ett gemensamt sammanhang (oavsett hur jag känner för henne personligen).

När hon åt en omelett med ett öga i sa hon ”det är inte äckligt med fiskögon, de innehåller bara vatten” och är alltså så praktiskt lagd att hon inte kan se att man kan tycka det är äckligt att äta ögon TROTS att de ”bara innehåller vatten”. Lär vara en av fyra som står på plankan. Funderat mycket kring hennes yrke också men kommer inte fram till någonting.

Fia

Tycker generellt att tv-teamet har gett henne lite för lite tid. Antingen tycker de inte att hon skapar särskilt mycket innehåll eller så säger hon helt enkelt ingenting. Det enda jag minns av Fia är att hon använt två gulddubloner en gång och en annan gång sa hon att någon kunde dra åt helvete (till kameran).

Tobias

Sveriges i särklass minst farliga människa just nu. Om jag fick välja att lägga mitt liv i någons händer skulle jag för någon månad sen givetvis valt någon av mina nära och kära. Läget har dock förändrats sen dess, nu skulle jag utan att blinka säga ”ring Tobias Bjurmark” om liemannen knackade på och förklarade att jag fick välja en person som eventuellt skulle kunna rädda mig. Han utstrålar ”pålitlighet” mer än samtliga av dessa föremål tillsammans: flytväst, krockkudde, säkerhetsboj, säkerhetsbälte, vapen i försvarssyfte, ringbrynja, det ryska försvaret samt läkare. Jag tänker att det är något med att han aldrig visat något annat än genuin snällhet i varje avsnitt, samtidigt som han borstar sitt Nikki Sixx-svall och trampar runt i sanden med norra Europas mest slimmade svarta jeans. Han är ett väsen vi inte har gjort oss förtjänta av.

Det är inte såhär: jag tänker att om jag skulle få barn skulle jag gärna se att de fick gå i skolan där Tobias Bjurmark snart kommer vara lärare. Nej, jag tänker snarare att jag VILL skaffa barn FÖR att det finns en skola där Tobias Bjurmark snart kommer vara lärare. Han måste lära min avkommor allt han kan.

Lucas

Det är omöjligt att inte sympatisera med en människa som äter en brownie på det här viset:

Därför har Lucas min fulla respekt. Han har också slitit sönder sin Gudrun Sjödén-tröja halloween edition men vägrar ta av sig den ändå vilket jag bara högaktar. Lär stå på plankan med sin stora trasiga tröja som fladdrar i vinden. Har tyvärr en vinnardans som är lätt att störa sig på.

Morgan och Ola-Conny

haha skoja men seriöst vilka TOMTAR!! Jag älskar dem!!! Jag älskade nog ingen utav dem innan det visade sig att de hade en så oerhört mångbottnad vänskap, men i och med att de älskar varandra på det sätt som de gör så älskar jag också dem. Jag är helt ointresserad av att höra hur det går för dem där de befinner sig just nu men jag älskar att de finns. Jag vill att de bara ska finnas i mitt minne, inte att vi ska få se hur det går för dem eller att någon utav dem kommer tillbaka till tävlingen.

Vill också lägga fram en liten konspirationsteori här angående att INGEN någonsin åker ut ur den här tävlingen. Det är gränsland hit och urpost dit och de verkar lägga oerhört mycket tid på att frakta runt dessa människor med stundande skörbjugg till olika stränder på Fiji. Jag antar att produktionen helt enkelt inte har råd att skjutsa hem dem igen, de bara flyttas runt. Om så är fallet vore det lämpligt att ta upp på mötet inför nästa säsong: kolla budgeten först.

Ha det gott

Erkan P