18:57 2020-07-12

3 stämningshöjare just nu

1. *Teambuildingen* med Anton. Det är väl nån blandning med att han och jag jobbat hemma ihop sen mars och att vi väntar en unge ihop – men sånt team som vi är nu har vi nog aldrig varit??? Skönt att bygga upp en sån grund innan det raseras av slitiga småbarnsår hö hö hööö 🥴

2. Stockholm! På väg dit nu. Sitter i bilen och känner pirr inför att få komma hem till lägenheten och DONA. Äta frukost vid Nytorget och åka båt i Mälaren.

3. Min väska!!! Den gör mig på riktigt bra humör dagligen. Bra bild jag tog på den nu:

3 stämningsdödare just nu

1. Förlossningslitteratur. Ok inte ALLA förlossningsböcker, men läser just nu ”Föd på dina villkor” och tycker absolut det finns guldkorn att hämta i form av typ ”visualisera din förlossning” och att man ska känna till sina rättigheter i förlossningsrummet. Men att på riktigt rekommendera typ nattljusolja och hallonbladste för att få igång förlossning utan att ha vetenskapliga belägg STÖR MIG. Som tur är går det ju att googla på vad som det forskats på och inte. Dessutom stör jag mig på att de tjatar om hur dåligt EDA är och trycker på typ klitorisstimulans istället…? Hahahaha.

2. Att lämna våra föräldrar. Hua. Grin i bilen i år igen. Men! Om allt går bra med Nisse osv. så är vi tillbaka i augusti. Hemskt bara att inte få ge dem hejdåkramar.

3. Vädret.

Tre framtidsplaner just nu

1. Måla om i vårt vardagsrum! Eller egentligen i samma färg som är nu (bruten vit) men väggarna är spruckna så vi ska spackla osv. Ja ni fattar. Och med ”vi” menar jag som vanligt Anton.

2. Prata The Sims i P3. På måndag runt kl 16 hör ni mig snacka nya showen The Sims Spark’d som börjar sändas den 17:e juli. Deltagare tävlar i att bygga hus, skapa simmar och historieberättande. Gåshud. Vill producera svensk variant genast.

3. Få barn. Ni kanske har missat det eftersom jag knappt nämnt det men jag är alltså gravid.

09:38 2020-07-10

…Är det DET som sker när man bor hos sina föräldrar lite för länge? Man blir ett barn på nytt? Jag försöker dock stå emot det lite genom att jag och Anton lagar middagen varannan dag nu under sommaren. Tycker det är ett vettigt sätt att jämna ut rollerna lite med sina föräldrar och behålla nån slags vuxenhet i nåt som annars så lätt kan glida över till att man sitter på en stol och vill bli matad.

Eller ja. Vuxenheten kanske inte behålls i varje situation. Klipp till att jag igår ringde pappa och tokgrinade och skrek ”kom hem!!” efter att vi fick besök på gården av en man jag upplevde som ”läskig”.

Men mer om det märkliga möte blir det i måndagens podcast.

Älskar för övrigt att få bo lite mer hos mina föräldrar den här sommaren. Även om vi inte har ett ”eget” litet torp på deras gård (som vi har hos Antons föräldrar) så är det ju något visst med att återigen få bo i huset där jag växte upp. Får så mycket flashbacks och mysiga minnen dagligen.

Som en låt om sorkar jag och min barndomsbästis Kajsa skrev på den här vägen. Eller en avancerad friidrottstävling vi höll i tillsammans med våra grannar.

Mysigt med kvällspromenad med fadern till mitt foster. Få visa mina ägor och berättar jättetråkiga minnen för honom som han snällt lyssnar på med minen ”:-)”.

Jag har börjat svanka för första gången i mitt liv nu när jag går. Jag har ju aldrig haft någon vidare svank. Men nu jävlar svankar jag på eftersom jag bär en trekilosmänniska som tvingar mig till det. Måste liksom kompensera bakåt då det är så framtungt.

Lilltjejja ute på promenad ;Pp

Senaste nytt är att jag börjat misstänka att jag är lite allergisk mot Mimmi…….. rinner ur mina ögon rätt mycket nu? Eller så är det covidden.

Får PANIK på Mimmis söthet flera gånger per dag vilket resulterar i att vi har ett gos där jag lägger mig på golvet och rullar runt med na!!! Kanske inte jättebra för min misstänkta allergi.

Men KAN man ens va allergisk mot pudlar? Trodde inte det.

Sov förresten två timmar på dagen igår. Inte heller något som vittnar om att man är vuxen. Men samtidigt; låt mig få sova. Det var så jävla skönt. Som o-gravid hade jag ofta problem med att ta en ”nap” på dagen. Var för rastlös för sånt. Ha! Ha! Ha! Det bor inte en UNS rastlösthet i min kropp nu ska jag säga er.

Och så här ser jag ut i profil. Kanske är kul för nån att se. Upplever verkligen att magen har sjunkit nu, vilket kanske är bra. Har en dröm att få föda nånstans runt 20-25:e juli men om jag känner mig själv rätt lär jag väl gå till vecka 79.

Föder en 13-kilos då.

Vad skönt det kommer bli.

Puss alla hoppas ni mår bra och är schyssta mot er själva var än ni befinner er denna sommar!!!

13:16 2020-07-07

I morse tog jag för första gången en rejäl långdusch, eller ja, så långt vattnet i varmvattenberedaren räckte i alla fall. Sen sminkade jag mig, tog på mig klänning, strumpor(!!) och kofta. Längesen jag kände mig så ordentligt klädd och ordnad. Iväg åkte vi mot Sörberge utanför Sundsvall för att vara med på urnsättningen av min mormor som dog för ett par månader sen.

Gud det kändes så barskt och direkt att skriva DOG, borde man kanske skriva ”gick bort”…? I alla fall: hon har lämnat jordelivet.

Och jag och övriga barnbarn kunde ju inte va med på begravningen då pga corona. Men nu kunde vi vara med utomhus då urnan sänktes ner i jorden! Få säga hejdå och ge blomma till min roliga, knäppa och omtänksamma mormor Maja. Min moster läste en ”fräckis” och så sjöng vi Du ska inte tro det bli sommar.

Fint var det.

Och så här såg jag ut.

Det är så knäppt att graviditeten för mig är som ett plåster på allt. Plåster på sorg, plåster på jobbångest, plåster på stress, plåster på relationsbråk osv. Och med plåster menar jag att det …tröstar.

Kanske är det för att man är så mycket uppe i sitt eget huvud och inte kan ta in fler känslor? Eller så handlar det om att jag hela tiden har en framåtrörelse. Eran och tiden med mormor är över och det är fruktansvärt sorgligt MEN det är också så som livet är. Och i mig finns starten på en ny era. Som också kommer ta slut. Så ska det också vara. Det finns ingen ångest i det.

Allt är som det ska. Det är att vara människa.

Nä nu ska väl jag gå och krama ett jävla träd???? Hahahaha :-(

Nä vi ska städa ur lilltorpet vi bott i senaste veckan och så blir det flytt hem till mina föräldrar och bo en vecka där. Ska bli riktigt mysigt att få bo med… MIMMI!!!

Puss och hej

17:39 2020-07-06

HUR kan man kan se på en bil om den är ”speciell” och NÄR gick man från hård tvål till pumptvål? Martin saknar gamla munsköljet ”vademecum”! Hanna läser upp listan inför BB-väskan och rasar över ”fula partners” på förlossningen. Det blir dessutom snack om att kissa på ett förtält (ja, det var Martin) och konstiga vuxna från sin barndom.

Bor du i en syrenbuske, är vän med en husmus och hatar att svara på tilltal? Tryck play nedan:

16:50 2020-07-05

Äter nybakt kolakaka doppad i kaffe. Kommer saknar magen som bord. Har det jätteofta? Speciellt för att vila händerna eller scrolla mobilen där mot. Så jävla skönt. Nisse lär väl va grön av strålning nu 8-)

Spelar sims och äter jordgubbar med milk. Tömmer sen ner jordgubbsmjölken genom att vinkla tallriken mot lill-munnen.

Mu..? Den här stod på vägen igårkväll då vi tog en bilutflykt. En kalv som jag började utveckla jättestarka känslor för.

Har också hunnit med ett äkta psykbryt över att förlossningen och föräldraskap. Så jävla skönt att få ut det. Känns som jag i åtta månader fokuserat på att va stark, rimlig och hålla ihop. Nä nä ut måste det. Är ju faktiskt rädd emellanåt.

OCH DET FÅR MAN VA <3

Anton och hans mamma har byggt en bro till lillstugan! (Ja det heter BRO här i v-norrland, ni säger väl trapp gissar jag). Den är inte helt färdig än men dom är så duktiga!!!

Vi har idag gjort vår enda utstickare i karantänen med Antons föräldrar – åkt till Antons farbror! Helt otrolig känsla att få klä upp sig lite. I äkta influnceranda kan jag berätta att skjortan är från Lindex (från i år), jackan är en gammal från Monki, väskan är Acne, solglasögonen Fendi och cykelbyxorna avklippa gravidtights från h&m.

Och så har jag bakat vaniljbullar med marsipanfyllning! Helvete vad goda de blev! Och stora.

 

Tänk va! Att ändå få ha det här sommarlovet år 2020. Är överlag väldigt väldigt lycklig. Att få vara ledig, umgås med familj, pyssla runt på torpet, somna i en hammock mitt på dagen, känna hur Nils sparkar och vara superkär i samma kille efter femton år. Tryggt, fint och bra. Så som livet är när det är som snällast. Är så tacksam för det.