20:00 2019-06-24

Lyssnarna kommer rakt in i en händelse där Hanna känner sig både kränkt och väldigt ledsen och Martin försöker trösta! Det pratas om nationalsången, den grå massan till vardag, raseri på natten och en önskan om att ha velat gått i flickskola.

Ni hittar den som vanligt där andra poddar finns. Stryker du dina kläder medan du har dem på dig, är rädd för barn och lever ihop med ett kräldjur? Tryck på play nedan:

09:07

I’m back nanananana!

Jag vill be om ursäkt för min hemska radiotystnad sen i torsdags men vi har haft fullt upp och jag tänkte nu passa på att berätta vad vi faktiskt gjort.

Det var någon av er som ”varnade” oss för att åka till den tyska staden Hannover. Jag borde ha lyssnat. Samtidigt låg den i perfekt körningsavstånd från Champagne-Moseldalen-Tyskland-Sverige. Fattar ni? (Ja varför skulle ni inte, ni är ju väldigt begåvade har jag märkt i kommentarerna).

Men Hannover var alltså rövens stad. Kom iofs fram klockan tio på kvällen och åkte tio på morgonen så kanske inte kan ge den helt rättvis bedömning, men det började bland annat med att vi letade restaurang när vi kom fram och INGET var öppet förutom ett Steak house. I en storstad?! Klockan 22?!

Sen till det värsta; hotellet. Förlåt för klag, men vafan, jag var så himla arg på hotellet att jag grät på natten. Det va nämligen 30 härliga grader ute när vi insåg att rummet som legat i solen hela dagen inte hade en AC. Jag gick ner till receptionen och frågade försiktigt om det fanns något man kunde göra eftersom det var så himla varmt. Hon där va otroligt tafatt men bad oss testa ett rum på fjärde våningen som legat i skuggan. Det fanns för övrigt noll intresse av att typ erbjuda en fläkt eller liknande?

Ett problem bara, hissen funkade inte :-))))

När vi väl tog oss upp till rummet insåg vi att skillnaden var MARGINELL och att det första rummet nog ändå var bättre pga då behövde vi iaf inte släpa alla grejer upp och ner för trapporna och svimma av värmeslag. Vi försökte så gott vi kunde vädra ur rummet men eftersom det låg vid en kraftigt trafikerad väg så var det omöjligt att sova med fönstren öppen för att det dånade från trafiken.

Så antingen 40 grader på rummet eller dånande trafik från fönstren. Under natten var jag uppe och grejade mellan just de två lägena, öppnade fönstren och fick in lite luft, men kunde omöjligt somna av oljudet, stängde fönstren men efter en sekund blev rummet på riktigt 40 grader varmt. Kändes som om hotellet utövade en tysk tortyrmetod mot mig.

Så jag gjorde det enda rätta; låg vaken på golvet med en kall handduk virad runt huvudet och skrev en arg recension på Google.

Nu verkar det dock som att hotellet stängts googles recensioner eftersom jag inte hittar orginalet? Får nästan dåligt samvete mot hotellet, men va fan.

Aja en ny dag kom! Och med lite timmars sömn i kroppen körde vi (Anton) de 70 milen mot Sverige!

På färjan från Tyskland till Danmark. Glada(?) över att va långt borta från Hannover men med en känsla av att vilja åka raka vägen tillbaks till Champagne. Tydligen hade inte Anton haft samma helvetesnatt som mig i Hannover vilket ju var bra eftersom han körde, men jag var också förundrad över mitt eget beteende? Har jag en kraftig störning?

Sen körde och kööööörde vi mot en plats som låg på lagomt avstånd från Oskarshamn (där vi skulle ta Gotlandsfärjan från nästa dag). Fan va korta avstånd det är i södra Sverige?! I norrland är det minst tjugo mil mellan varje ort, här var det så knäppt att man plötsligt var i Växjö när man nyss varit i Danmark.

Platsen vi skulle sova i blev efter stark googling av mig; Kosta Boda! Så himla mysigt hotell.

Blev nationalistisk och tänkte ”aaahh svensk standard” när jag kom in här. Sova LJUVA nio timmar på Kosta Boda bland väldigt dyr svensk glaskonst. Har för övrigt noll smak när det kommer till glaskonst, vad är snyggt? Vad är fult? Ingen aning.

Sen var det på med midsommarstassen och åka mot GOTLAND!!!!!!

Ångest för att ni tror att jag vill visa min ring här? Hahaha jag hade ingen bh och ville hålla upp mitt bröst som för varje år drabbas av tyngdlagen ;PppppPp

Förlåt men HUR MYSIGT OCH FINT hade Maja (och kanske lite Edvin, Nichlas, Petter och Fredrik) gjort i huset på Gotland?

22 grader i skuggan, strålande sol och gott sällskap i två dagar. G Å S H U D.

Åts mat, spelades kubb, musikquiz och sällskapsspel, dracks champagne och gjordes eld.

Älskade givetvis allt.

Dagen efter hängde vi på trendkänsliga Surflogiet där eventuellt varenda Stockholmare som firat midsommar på Gotland ville ha en högrevshamburgare med sötpotatispommes.

 

På söndag klockan 07 gick färjan hem igen och jag och Anton konstaterade att den här dryga veckans bilsemester var bland de bästa veckorna i vårt liv.

Fick så mycket tid med varandra i bilen – och det var så jävla mysigt att GÖRA saker ihop hela tiden. Att som par försöka avsätta tid tillsammans är ju ett klassiskt tips för att ”jobba på relationen”, men det är så himla sant att det funkar. Ibland lurar jag mig själv och tänker att egentid är grejen då vi har en sämre period, när vi egentligen bara borde rida igenom det tillsammans och skapa ännu mer tid ihop.

Puss och kram alla och TACK för responsen på reseinläggen.

14:39 2019-06-19

Förlåt men jag tror jag hamnat i himlen? Igår var kanske den HÄRLIGASTE dagen i mitt liv. Helt otroligt var det.

Om detta ska jag nu berätta.

Vi började som sagt dagen med att äta en fantastisk frukost inne i det vackra huset hos vår franska kvinna, sen runt klockan halv tio lånade vi cyklar för att upptäcka lite grejer i vår by Pierry. Lägger ni märke till att jag kallar allt här för ”vårt”? Bra för det är precis så hemma, tryggt och välkomnande Champagne känns.

Först ut efter frukosten var ett besök på det här vackra lilla slottet från 1700-talet! Jag älskar att säga till Anton att han ska ”ställa sig framför” när jag fotar turistgrejer. ”Ställ dig framför det där slottet nu!” som farsan alltid höll på när man semestrade som barn.

Det var så skönt för mig att komma in i slottet! Som att hitta hem? Hmm tänker på ”ett tidigare liv”.

Vi hade hela slottet för oss själva en hel timma. Den charmiga 70-åriga ägaren fanns på plats för att ta emot oss och förklarade på knapphändig men entusiastisk engelska att hans släkt börjat som ”servents” här men att de i början av 1900-talet köpt slottet och fortsatt äga det.

Bakgården såg hämtad ur en GOT-avsnitt.

Vafalls? Är det Arya Stark som lurar där i trappan? WATCH OUT FOR THE NEEDLE!

Dagen fortsatte med att vi cyklade upp på höjder bland vinrankor och vackra vinhus. Det va 27 grader i skuggan och doftade sommar starkare än någonsin.

Sånna här små stenar dykte emellanåt upp för att visa vilka druvor som hörde till vilka champagnehus.

Här ser ni Taittingers hus, som vi inte vågade oss in i pga butter fransk kvinna som stirrade ut oss när vi glatt oannonserat rullade in cyklarna på gården och bah ”boooonjouuuuur :-)”.

Den taktiken fungerade bättre hos det här champagnehuset; Volereaux. Jag blev kompis med en jättegammal golden retriever som fanns i lokalerna och sen provade vi (alltså jag och Anton, inte hunden) tre olika champagne bla en helt otrolig rosechampagne som vi köpte ett gäng flaskor av!

Så himla trevligt var det. Efter det fortsatte vi cykla runt i byn och hade typ konstant gåshud i två timmar? Var som att jag slappnade av fullständigt för första gången på länge.

Sen handlade vi med oss lite lunch, öppnade en iskall skumpa och satte oss framför vårt lilla hus och mös skiten ur oss själva. Här nånstans tror jag att jag brände min rygg ordentligt.

Dagen fortsatte senare med otroliga vyer från cabben och ett besök hos en extremt färgstark champagnebonde där det handlades ordentligt med champagne. Vi fick sitta i bonden och hans frus lilla hall och dricka otrolig champagne ur små snapsglas. Otroligt prisvärt och gott. De pratade bara franska så vi fick kommunicera med tummen upp och stora gester.

Efter en liten nap hemma efter klockan sju cyklade vi in till byn och åt ostron och fisk på en liten restaurang, men det glömde jag fota. Kanske för att jag mådde så bra?

Nu åker vi mot Moseldalen och sen vidare mot Hannover (vi ska nämligen försöka ta oss till Sverige lagom till midsommar).

Puss och TACK för all respons på inläggen, det gör mig så glad!

10:16 2019-06-18

Efter ett utbrott (från undertecknad) vid frukosten kom vi iväg i bilen från Reims mot den lilla orten Ay bredvid lilla staden Épernay i Champagne.

Vad utbrottet handlade om? Ja, tänk er att ni är jättejättehungriga halv nio på morgonen och har försökt googlat fram ett normalt jävla frukostställe i en halvtimma, hittat ett någorlunda, tar med er partner dit, ser vid första anblick att det ser riktigt uselt ut men tänker att ”det är bara att försöka va positiv”, går fram till mannen som uppenbarligen jobbar på caféet och frågar ”a table for two please, do we order by the table or in the bar? Or how does it work? :)”

Och den dryga franska mannen HÄRMAR er när ni frågar? ”Do you do we do do do do yooouu” med en dryg blick och utan minsta leende på sina läppar.

Förlåt? Vad är det för FEL PÅ DIG DIN DRYGA ARROGANTA STÖRIGA FRANSKUKMAN? Om jag efter två sekunder reste mig och gick från bordet vi blev placerade vid? Japp! Om jag blev djupt kränkt? Jajjebus!

:-)

Men eftersom mina känslor är HEMSKT explosiva och aldrig långvariga mådde jag alltså kanon när vi rullade in på champagneprovningen i Ay. Herregud vad vackert det är här. Så fin rundtur på det här stället också, väldigt grundligt om hur champagne framställs för nybörjare som oss.

Vinrankor, blå himmel och 28 grader i skuggan.

Nere i valvet på vingården var det betydligt kallare. Mellan 8 och 12 grader ungefär. Här fick vi lära oss om själva framställningen av champagnen, flaskstorlekar och historien bakom distriktet Champagne.

Om vi var yngst på rundturen? Det kan hända. Eller ja, förutom tonårstjejen från Japan som var där med sina föräldrar.

Vid fyra på eftermiddagen checkade vi in på vårt boende i två nätter. Ett helt OTROLIGT B&B i lilla byn Pierry. Stället heter Cour 1865 (nej har givetvis inte blivit sponsrad med detta TYVÄRR) och drivs av en artig fransk kvinna med en otrolig känsla för stil.

Vi bor i ett litet hus på gården som är två våningar och helt nyrenoverat och väldigt mysigt.

Badrummet!!! Tillåt oss vara en klyscha när jag berättar att det första vi gjorde var att ta ett skumbad med champagne och jordgubbar.

Sen lånade vi ställets cyklar och cyklade in till Epernay och åt på en jättemysig väldigt klassisk fransk restaurang. Vi drack champagne till maten och jag blev rätt full.

Sen cyklade vi hem i ljumma natten bland vingårdarna och för att riktigt konstatera vad som faktiskt hände där och då sa jag högt att ”här cyklar jag mellan vingårdarna i Champagne med killen jag är kär i”. Hoppas faktiskt att jag minns den stunden på dödsbädden.

Nu på morgonen vaknade jag som vanligt först (alltid på semestern, aldrig på vardagen) och så gick vi in i stora huset på gården och fick en ordentlig och fantastisk frukost serverad. Huset var så jääääävla fint – som hämtat ur en inredningstidning (den bra sortens) men jag vågade inte fota in mot köket för det är ju trots allt någons hem och man vill ju inte va ohövlig.

Kanske i morrn! Vill jag det alltså.

Nu ska vi på ny champagneprovning!

Puss puss

08:21 2019-06-17

Hmm tror jag läst för mycket sånna ”hippa reseguider” senaste 42 timmarna – därav rubriken på det här inlägget.

Vi lämnade Hamburg runt halv elva på söndag förmiddag och började åkningen genom Tyskland och Belgien för att förhoppningsvis hamna i Frankrikes vindistrikt Champagne och staden Reims.

På vägen gjorde vi ett ordentligt stopp för lunch i en stad jag bara valde genom att jag blundades drog handen över kartan och kände att ”här ska vi stanna”.

Nä, egentligen kollade jag bara på Google maps efter vilken ort som såg mest trivsam ut och lagomt långt borta från vägen. Så då blev det tyska lilla orten med det märkliga namnet Haltern am See!

Orten är bla känd för att i flygolyckan med ni vet han österrikiska psykfallspiloten – så var flera studenter från Haltern am See med. Och de omkom alltså i den flygolyckan. Hemskt? Ja! God mat på lunchstället? Jajjamen!

Så här serverades förresten mitt vin på den lilla restaurangen vi hittade i orten. Tyckte mycket om det sättet. Som att leka teservering igen.

Sen blev det nedcabbat genom Belgien och OJ vad fint det var. Som hemma i min hembygd men gånger tusen i dramatik med ÄNNU större ängar, dalar, berg och vyer… och då visste jag ännu inte vilka enorma vyer som skulle visa sig i Frankrike inom bara nån timme.

FRANKRIKE!!!!! Försökte fota utsikterna kanske en miljon gånger men omöjligt att fånga när Anton gasade på i 120 och vinden ven. Fler bilder lär väl komma från våra två hela dagar här nu.

Sen till slut kom vi äntligen fram till franska staden Reims! Här skulle jag ta en selfie framför ett fint hus men då tog Anton en bild på mig.

Inception!

:-)

Vad ska jag säga om Reims då? Jo jättejättemysig stadskärna med katedralen mitt i stan, jättefina hus och ändå helt okej utbud av restauranger. Vi kom ju hit igår på en söndag vilket innebar en känsla av att ett virus tagit över staden, det var väldigt väldigt lugnt.

Men också skönt.

Hittade en restaurang som serverade otrolig pasta och champagne. Jag åt tryffelpasta och så drack vi champagnen till maten. För så hade vi hört genom en champagnepod att man kunde göra om man var riktigt en riktig hipp person.

Förlåt för handen, töntigt.

Sniglar till förrätt! So sue me!!!!

Avslutar en bild från toaletten på hotellet vi bodde på nu inatt. 600 kronor natten kostade det och då får man sån här läcker kakelkonst på köpet!

Nu ska vi snart på vinprovning på vingård och sen checka in på ett lite lyxigare ställe. Ska bli riktigt skönt efter att ha sovit i en säng med skumgummimadrass och eventuella vägglöss.

Puss puss