13:22 2020-04-03

Jaha. Jag har fått dille på bulle.

Igår gjorde jag andra satsen bullar på en vecka men jag tyckte det va viktigt att mitt bullbak fick revansch. I förra veckan gjorde jag nämligen deg på torrjäst vilket gjorde att bullarna fick betyg 3/5. Lite torra liksom. Men nu i veckan fick jag tag på färsk jäst (dock blå) och igårkväll skedde alltså revanschen.

En plåt vaniljbullar och en plåt kanelbullar. Betyg? 5/5. Helt otroliga blev dom.

Jag gjorde degen utifrån DETTA recept. Eftersom jag bara hade blå jäst och inte röd jäst (som är för söta degar) så lät jag degen jäsa lite längre. Skillnaden mellan jästen är att röd hanterar socker lite bättre och att det då jäser snabbare. Så den blå måste man ge lite mer tid <3 Stackarn.

Fyllningarna som jag bredde ovanpå den utkavlade degen:

Blanda med degkrok:
100g rumstempererat smör
2 dl socker
fyllning 1: 4 msk vaniljsocker
ELLER fyllning 2: 3 msk kanel

När jag brett på smeten så rev jag två små nävar mandelmassa. Mmmmmm.

 

SÅÅÅÅÅ GOTT! Något för er att pyssla med i helgen kanske?

Puss puss

10:12 2020-04-02

Hej älsklingar

Jag håller på att jobba med rutiner i mitt liv. Varje morgon precis innan klockan 09 tar jag en promenad tillexempel. Den brukar va typ trettio minuter och ta mig runt på söder. Ofta ringer jag farsan medan jag spatserar runt. Han är ju nämligen vaken redan runt sex-sju för Mimmis (asså pudelns) morgonpromenad.

Det är så mysig att prata med pappa på morgonen. Hela min barndom har mornarna varit våra. Eftersom pappa jobbade i stan under min uppväxt åkte jag och brorsan varje morgon med pappa till skolan. Tisdagar och torsdagar var bäst för då fick jag sitta fram! Så lyssnade vi i bästa fall på P1 och Vetenskapsradion och pratade om världen – eller så surade jag för att jag bara hade två sitta-fram-dagar i veckan medan min brorsa hade tre.

Aja, det var ju livets lott som yngst.

Älskar som sagt området här nu! Försöker verkligen ANAMMA det och inte deppa för att jag inte är i Sundsvall på gården. Igår satte jag mig här vid kyrkan och tänkte på mormor och andra döingar som man fått älska. Mm tid för eftertanke osv. Är väl viktigt inbillar jag mig.

Idag gick jag istället en annan sväng uppe vid Vitabergsparken som också är väldigt fint! Flåset med att släpa gravidmagen uppför trapporna är…….. nej men jag måste liksom vila?! I en trapp?! Är också noga med att ”ta mig på magen” så att om någon eventuellt skulle få syn på mig förstår att jag är gravid och inte bara väldigt lat.

Kul förresten att nån skrev en kommentar om att ”Stockholm är ju helt dött, är väl inga som trängs på uteserveringar nu?”. I morse 09:15 gick jag förbi Nytorget och mot väggen där alla caféer är satt på riktigt kanske 25-30 personer axel mot axel på bänkar och åt frukost. Detta sker alltså dagen efter denna presskonferens.

Tänker att eftersom vi som människor verkar ha väldigt svårt att distansera oss genom att tex välja en annan plats åtminstone – så kanske ansvaret ligger på caféet att sära på platserna? Iaf om man ska tro restriktionerna från FHM. Men va ska jag göra, RINGA till caféerna och klaga? Ja kanske. Men gud. Är det här min nya livskamp? Verkar inte bättre.

Gud förlåt för mitt tjat.

Efter promenaden är rutinen att jag går hem och jobbar i tre timmar. Som den reko tjejen jag är. Igår klippte jag klart Havande kvinna loggar in och medan filen exporterades så sminkade jag mig framför datorn pga skulle ha skypemöte sen.

Så kul att göra serien förresten!!! Älskar att ni tittar och kommenterar. Gillar känslan av att ni FÖRSTÅR mig och vad som är kul. Eller så är ni bara intresserade av att se min mage….. era sjuka jävlar.

Om någon fortfarande är intresserad av att följa rutinen jag skriver om nu så kan jag berätta att runt klockan 12:30 brukar jag och Anton laga nån lunch eller gå och köpa med oss nån mömsig falafelrulle. Sen ser jag ett avsnitt av The Office och så jobbar jag ytterligare fyra-fem timmar igen. Just nu bland annat med ett jättekul liveprojekt som går live i maj.

Ja, det var min lilla rutin det!

17:48 2020-03-31

Sååååååååå. Jag listade lite spontant grejer jag tittat på senaste tiden som fått mig att må KANON. Så jag tipsar vidare. Fortsätt gärna med er bästa tittning i kommentarerna.

Puss!

Veep (HBO)
KUWTK S018 (Hayu)
Friends from college (Netflix)
Workin moms (Netflix)
Cheers (Netflix)
The Office (Prime)
Master of none (Netflix)
Husdrömmar (Svtplay)
Tiger king (Netflix)
30 Rock (Prime)
Konsten att städa (Netflix)
Fleabag (Prime)

Very Ralph (HBO)
Hillary (Svt play)
Next in fashion (Netflix)
Wine country (Netflix)
Vem bor här? (Svt play)
Love is blind (Netflix)
Crazy ex girlfriend (Netflix)
Grace and Frankie (Netflix)
Parks and recreation (Prime)
The good place (Netflix)
Good news (Netflix)
Mrs Fletcher (HBO)
Curb your enthusiasm (HBO)
Younger (Cmore)
The Crown (Netflix)
Derry Girls (Netflix)

11:05

Jag hatar när människor säger åt mig vad jag ska göra. Vad jag ska tycka och tänka. Förmodligen är väl det ett rätt allmänmänskligt drag? Att vi vill själva veta vad som är bäst och tro på vår egen vuxna förmåga att ta beslut och blir galna när andra sätter sig över oss.

Därför förstår jag att man kan bli irriterad eller trött på att jag ifrågasätter vuxna människor som sitter på krogar och trängs – eller att man under påsk inte ställer in sin resa till mindre orter där man inte betalar skatt och riskerar att belasta sjukvården.

Jag tycker också att det kan vara svårt att tolka rekommendationer som något annat än just rekommendationer. Vilka är alarmister a la Katrin Zytomierska och vad menar egentligen Tegnell? Vem fan ska man lyssna på? Kanske är en bra idé att lägga stor vikt vid att FHM:s uttryckligen råder oss att inte resa inom Sverige eller att ”trängsel mellan människor i köer, vid bord, bufféer eller bardiskar får inte förekomma utan besökare ska kunna hålla avstånd mellan varandra”.

Men jag förstår att det kan vara svårt att som ensam individ orka ta ansvar för.

Det är klart att jag också förstår att det kan kännas piss att inte kunna gå på fest en fredag då det rycker i festnerven, hela världen ligger framför ens fötter och att man då känner att några överdrivna dårar vill förstöra för en. Och var ska man dra gränsen?

Jag fick en kommentar från någon som tyckte jag skulle låta bli att skriva om coronaviruset och läget i världen för det triggade hennes dödsångest och att det jag skrev var skrämselpropaganda.

Jag hatar också när människor säger åt mig vad jag ska göra. Men så kommer det stunder då jag måste lägga den känslan åt sidan och gå in i mig själv och granska mina luststyrda behov och på riktigt fundera på vad som i grunden är rätt och fel.

Dagen innan skärtorsdag begravs min mormor uppe i Sundsvall och jag kommer inte vara där på grund av smittorisken. Varenda liten cell i kroppen vill såklart vara där, krama mamma, höra prästens ord och få ett avslut tillsammans med släkten. Men det är en tid för att ta in andra värden nu.

Min mamma är sjuk i parkinson och KOL och min svärmor har 20 procent lungkapacitet i en komplicerad lungsjukdom jag inte kan uttala namnet på. Från och med nu kommer inte Anton få följa med till barnmorskan och titta på vår bebis eftersom partners förbjuds från mottagningarna. Och människor inom sjukvården, både de jag känner och inte känner, beskriver rädsla inför den eskalerande situationen just nu.

I kontrast till detta har vuxna människor hemmafester och trängs på uteserveringar och krogar. Den kontrasten är svår att hantera. Jag förstår den, absolut, men jag har svårt att acceptera den.

Det är inte synd om mig men det är klart jag vet hur dödsångest känns. Det är klart att jag har dagar då jag inte läser en nyhet för jag går under av oro.

Och det är ju just därför jag tjatade om det här. För att ju bättre vi alla blir på att ifrågasätta våra val, förstå vad rekommendationerna innebär och hur virus sprids, ju bättre vi blir på att strunta i krogen, ställa in hemmafesterna, begränsa våra sociala kontakter, inte åka på påskresorna och sluta sätta våra behov före världens – desto bättre kan vi hantera pandemin och desto närmare är det till vi kan krama om vår mamma, morfar, svärmor eller annan person vars kropp inte skulle överleva det här coronaviruset.

<3