08:16 2020-06-17

Igår eftermiddag satt jag i godan ro och tog igen mig efter inspelning och tittade på sista delen av Knutbydokumentären (som ni MÅSTE se). I bakgrunden hör jag plötsligt ett så kallat ”prassel” och slänger en snabb blick åt vänster. Det var väl inget där? Eller vänta? Va? Jag tittar igen och ser en mörk fjäderklädd varelse hoppa fram på vårt sovrumsgolv.

En vidrig fågel.

SKREK rakt ut, grabbade min telefon och rusade in till kontoret och stängde dörren. Ringde Anton i stor panik som givetvis inte hörde vad jag sa eftersom jag hyperventilerade och skrek till av varenda ljud jag hörde av de här vidriga varelsen.

Fågeln liksom kraxade och flaxade i övriga lägenheten. Och jag befann mig på kontoret som egentligen var den enda flyktvägen för fågeln eftersom vår balkong (där den kommit in) ju ligger där.

Jag var i ett trauma som ni kanske ser. Anton tyckte jag skulle gå ut och ”fösa ut” den ???? ”Ta en jacka på huvudet” var hans tips. Eftersom den kunde ”förstöra lägenheten” var han väldigt mån om att jag skulle få ut den. I säkert tio minuter fick jag samla mig innan jag försiktigt öppnade dörren till kontoret och sen smet ut till trapphuset. Väl där la jag på i Antons öra och ringde istället mamma som jag trodde skulle ha mer förståelse för det pågående traumat.

Vad hon gjorde? Skrattade. Pappa med.

Så stod jag där i trapphuset i ytterligare tio minuter. Sen försökte jag samla mig och sakta smög jag upp dörren. Försökte lyssna efter flaxandet. Inget hördes. Inget prassel, inget krax. Sakta sakta gick jag runt i lägenheten på jakt efter fågeln men insåg då att den hittat igen sin flyktväg och tagit sig ut?!

Men lämnat lite spår.

Vad mysigt.

I nedre kant av bilden ser ni mitt ”vapen” jag fick tag på i form av en inplastad dammvippa. Glad att det inte behövde användas.

Nu kommer aldrig balkongdörren stå öppen igen.

TREVLIG ONSDAG ALLA!!!!!!!!!!

17:13 2020-06-15

Jahapp

Hej på er mina älskade

Dags att skriva i den digitala dagboken på internet igen. Vi går in i vecka 25 av år 2020 och jag går in i graviditetsvecka 34 också år 2020 iofs. Om allt går enligt ”plan” är <3NILS<3 här om 6 veckor. Det är helt sinnessjukt och idag då jag var på MVC var det en nyfödd där som skrek och jag fick jättemycket ångest av tanken på att ha en bebis jag inte lyckas trösta.

Samtidigt så är det så dubbelt, för jag kan liksom knappt vänta heller. På att ha min alldeles egna bebis att få trösta.

Mmm.

Så här såg det ut i morse då jag åt frukost vid Nytorget. De finns så konstiga regler kring laptops på caféerna kring Nytorget. På ett café får man inte ens ta upp sin dator, på ett annat får man ha den uppe till klockan 10. Känns inte det väldigt… svenskt? Eller kanske dålig spaning. Aja ska vi titta på vad som händer i veckan:

Måndag
Spelar in Gott folk med min favvoinfluencer Nicole Falciani och ev pod med Martin. Kan bli på tisdag också.

Tisdag
Spelar in Havande kvinna plus samarbete med drinkfokus! Min älskade vän Edvin har haft covidden så han ska få gästa serien.

Onsdag
Klippa avsnittet och börja packa inför sommarsemestern…

Torsdag
Bilen går mot Sundsvall. Har pirr i fingertopparna då jag fick skriva den meningen.

Fredag
Fira midsommar vi havet med Emelie, Anton och Bonnie!

Lördag & söndag
Här börjar vår karantän i lillstugan i Sundsvall då vi inte ska träffa folk så vi till slut kan umgås på ett hyfsat normalt sätt med våra föräldrar. Om allt går ok ska vi stanna i Sundsvall i typ 2-3 veckor för att sen åka till Stockholm och vänta på födseln. Men vem vet, kanske får värkar i Sundsvall?! Då får jag väl föda där då. Vi packar med BB-väskan.

Gaaaahhhhh.

18:06 2020-06-12

PLÖTSlGT HÄNDER DET! Fick ihop ett nytt avsnitt trots rådande pandemi och foglossning osv osv. Hoppas ni tycker den är lite mysig. Jag avslöjar bebisens namn! För er som inte lyssnat på podden och hörde då jag försa mig dvs. Han kommer heta P…aolo… Roberto. Nej men kolla. Bara namnavslöjandet kanske är värt ett klick??!?!?

Ps. Tumma gärna upp videon….. eller vad man säger.

Puss puss på er

10:08 2020-06-11

Nu ska jag ta med er på en resa i mitt mobilalbum från den senaste veckan. Wow. Vilken grej. Att ni får va med om det här! Bättre än tecknat!!!! Helt filterlösa bilder också eftersom min redigerings-app på telefonen (VSCO) har helt fuckat up? Den är så seg? Inte för att jag brukar ha otroliga filter på bilderna, men ibland vill man ju ”dra i exponeringen” så att säga.

Aja. Nu kikar vi.

1. Sen covidden är jag ju min egen nagelteknolog. Välkomna till min studio. Här kan du också ladda datorn och lyssna genom lurar.

2. Körde lite så ”basic” denna vecka. Funderar lite på vad man vill ha för lack när man föder? Kanske blir det den här basicfärgen då och nåt kul på tårna. Tror ni att det är där mitt fokus kommer ligga under krystvärkarna?

3. Har också varit ute i svängen. Åkt till Nacka och ätit GLASSBÅT. Älskade märkliga svårätna glass. Sällskapet var dom hära som förmodligen kommer få barn typ två veckor innan oss! Jag har inte skrivit om det här nånstans tror jag? Eftersom hon inte är lika *ute på internet* som en annan ;-))) Men min bästis Jojje är alltså gravid samtidigt som mig. Förstår ni den lyxen? Föräldralediga tillsammans osv.

Obs det var inte planerat. Ska höra med henne om jag får berätta om hur vi berättade för varandra.

4. Satt in nya glas i mina Fendibågar! Gick till optikern här bredvid och ville köpa slipade Celinebågar som jag krafsat på ett tag. Insåg där och då hur kukigt dyrt det skulle bli (alltså typ 8000???). Kom då på att jag ju faktiskt har ett par bågar jag gillar hemma men aldrig använder pga vill ha slipade. Så! Då hämtade jag de här bågarna hemma och satte in nytt glas! Är mycket nöjd över detta.

 

5. Messat med min bff Linnéa om stödstrumpor. Jag ska köpa ett par men har dålig erfarenhet av ”hjälpmedel” för kroppen. Lex min hållningsväst.

6. Vilat!!!!!!!!!!!! Ligga ner mitt på dagen, scrolla i luren och kanske lyssna på nån trevlig ljudbok? Tycker faktiskt inte jag kan kräva mer av livet. Det är verkligen det bästa en människa kan få tid till. Tacksam ….kort och kåt. Eller vad heter Pernilla Wahlgrens pjäs???

7. Nåt inte lika trevligt är mina fogar. Här satt jag och samlade kraft innan jag orkade resa mig upp för en tur till Ica. Ser ni den lidande blicken? BRA.

8. Och här är en bild när jag rest mig upp och står i trapphuset.

08:31

Puh.

Det är inte synd om mig. Jag har det verkligen kanon i livet i stort.

Men ibland önskar jag att jag jobbade med något annat. Något som människor inte tog del av eller kunde tycka till om. Eller fan, att skriva här, greja med innehåll, podda och få prata med ER är ju i och för sig bland det roligare jag kan tänka mig? Så det jag önskar för mig själv är väl kanske… tjockare hud? En förmåga att skaka av mig saker?

Som i morse. Sovit dåligt inatt för jag TROR jag hade typ förvärkar igår innan jag somnade? Det var som kraftig mensvärk och magen blev stenhård två gånger. Hade varit aktiv hela dagen igår så jag tror det hade med det att göra. Måste bli bättre på och vila enligt vad som står på diverse gravidsajter (heheeee inga problem att ta den lilla ordern från mig själv) så att jag inte föder i morrn typ.

Aja. I alla fall. Vart var jag? Jo! Men tänk er att ni då vaknar lite omtöcknad och med fortsatt oro för om er bebis mår ok där inne och allmänt skärrad från natten. Tar upp er telefon *loggar in* på diverse appar och läser det svart på vitt att;

1. Du är en jävla hycklare som kränger grejer och försöker få godhetspoäng.

2. Du är en usel narcissist som avbröt Martin i podden. (ja förlåt GUILTY)

Lika snabbt som jag hann uppfatta kommentarerna så raderade jag dem. Av bara farten. Tänkte att de skulle kännas mindre då. Blockerade också ip-numren för eventuell framtida åsikter. Hade tyvärr fel i den saken. Det kändes inte mindre. Kanske är det för att det är morgon och att man är mer hudlös på morgonen? Men jag kunde inte ta de här kommentarerna. Jag blev så fruktansvärt ledsen? Nästan chockad av hur uselt jag tog dem. Herregud Hanna. Det är självvalt att vara här ute på internet och veva!! Du vet att du måste va beredd på sånt här. De här människorna känner inte dig, du vet inte vilka de är, vad de gör för gott av sitt liv. De kanske mår skit. Förmodligen mår de inte jättebra av att ha det där i sig och förmågan att uttrycka det till en människa de uppenbart vill såra. Andas ut det Hanna.

Men beredd var jag ändå inte. Andas ut det kunde jag inte. Trots alla försök till försvar. Tvärtom kände jag hur de nästan kröp in under huden på mig för att stanna. Fan. Den här dagen som kunde blivit en trevlig dag. Ska jag gå omkring med ångestvågor pga det här nu? Det här självhatet man kan känna ibland, bättre blir det INTE när människor petar i det.

Aja. Vet inte varför jag skrev det här inlägget egentligen. Kanske för att jag tycker det är pinsamt att ventilera sånt här *internetgrejs* med typ Anton eller mina kompisar. Kanske för att ni som ändå verkar läsa den här bloggen men… ha… svårt…. för… mig ska förstå lite mer var de där orden tar vägen nånstans. Kanske för att någon nu skriver en kommenterar om att ”jag tycker du gör det bra Hanna” när jag inte verkar tro på det själv. Kanske för att det här är det enda verksamma sättet mot ångestvågorna av självirritation?

Uhhh. Det är något med att VAKNA och behöva känna såhär. Få andras åsikter och rent förakt in under mitt täcke. Känns så… nära. Nej måste kliva upp nu. Äta macka på balkongen och så kommer ju Jacob och vi ska spela in ett nytt Havande kvinna åt er!

Som alltid; stort stort tack för ert öra. Eller ja, öga <3.