Om planet störtar eller om jag dör på något otroligt sätt kommer här några sista meddelanden:
Anton: Fortsätt jobba hårt dit du vill, och bli kär igen. Det är du värd! Men spara gärna mina långkalsonger som du sett mig så mycket i, låt det bli en påminnelse om kvinnan som tog dig med storm (jag). Lev livet som du vet att jag hade velat att du gjort.
Stamcellerna: Lev livet som glada pensionärer snart! Nu kan ni äntligen köpa lite hjälpredor till gården då era insättningar till mina telefonräkningar utgår. Och ta hand om varandra och er själva, sätt hälsan först lite oftare.
Gänget: Kanske bör ni ta in en ny medlem nu? Nu då tillgången till både spons-sprit och Singstar försvinner? Premissen är att hon har detta, men inte är roligare än mig. Ni ärver förresten alla mina kläder och accessoarer. Tycker speciellt att Frida ska ta alla mina örhängen. Se till att hitta på mycket saker ihop, ni är ju själsfrender.
Vänner: Vill egentligen ge ett personligt meddelanden till er alla. Men Marie, försök låta bli att gå på Internet-lur nu när jag inte längre finns här och skyddar dig. Kommer försöka hemsöka dig då jag har tid över pga du känns som om du har kontakt med andra sidan.
Syskon: Älskar er, ta hand om er. Och se till att Alma och Agnes blir coola och självständiga. Inte typ sånna som tror att de ska dö för att de ska flyga själva. Herre. Gud.
Läsare: Tack för allt. Utan er vore jag så mycket sämre. Fortsätt den feministiska kampen!
PS. Om allt går vägen så landar jag i San Francisco typ 03.00 natten till måndag.
det kommer gå så himla bra! ha världens bästa resa! <3
Det kommer att gå bra! Är så otroligt avundsjuk. Du måste göra en utvärdering när du är hemma. Blir så sugen på att göra något liknande!
Åh fina Hanna! Jag känner och tar ofrivilligt del av din resångest. Och samtidigt är du så jävla rolig som alltid. Fan så stärkt du kommer bli av denna resa. Du är grym. Grät en liten tår när jag läste detta. Ta hand om dig i Amerikat. Kram
ha det fantastiskt hanna!
Fina du! Ser fram emot att läsa om dina äventyr i SF!! :)
Åh jag hann läsa typ en mening sen storbölade jag…?! /Mvh känslig
Det kommer gå skitbra!!! Antar att du sitter på flyget nu, skickar massa pepp upp dit :D
Det kommer nog gå superbra!! God tur!
Det kommer gå finfint Hanna! Ha det underbart :)
åh master, är säker på att allt kommer gå skitbra och det kommer bli en så jävla bra resa! stolt över dig!
Hanna, det kommer gå superbra. Ta hand om dig och var rädd om dig där borta hörredu. Känns rätt sjukt att jag skriver detta till en helt främmande människa men jag älskar din blogg så jävulskt mycket och du verkar vara en sån himla härligt människa så aa, det är väl inte så sjukt ändå.
Vill även bara säga att du är sjukt awesome. Du bryr sig om saker och försöker få andra att engagera sig och det är så fint av dig. Typ den här insamlingen för flickor i Afghanistan. Den gör en skillnad i världen och det är tack vare dig (och naturligtvis alla underbara läsare som donerar pengar!!). När jag blir äldre hoppas jag att jag blir lite som du – ödmjuk, rätt så fantastisk, hysteriskt rolig, omtänksam och ärlig. Jag vill också hindra unga flickor från att bli bortgifta till män som är 20 år äldre och redan har fruar, jag vill också hjälpa till och göra världen till ett bättre ställe. Vill inte att fler människor ska råka ut för det min faster tvingades gå igenom – dvs att bli bortgift vid 14 års ålder till en man som redan hade en fru och några barn. När hon var liten giftes hon bort till en man som inte behandlade henne bra på något sätt. Har aldrig fått veta vad han gjort, men det är inte svårt att gissa när hon gråtandes berättar att hon alltid hade ont, att hon mådde illa och inte ville leva. Hon tvingades leva med den här mannen och föda barn tills han dog, men hon blev aldrig kvitt honom – inte ens som en död man. Hon mår än idag illa, har självmordstankar och gråter varje morgon. Hon kan inte sova, kan egentligen inte göra någonting ”normalt” och bor idag med sin mor/min farmor som hon hatar (eller ja, ogillar starkt för att hon lät henne giftas bort). Hon bor flera timmar härifrån, och jag har aldrig haft någon riktigt relation till henne (vi har sett varandra 2 gånger) men jag ångrar det så mycket. Jag önskar jag hade varit där för henne, men eftersom jag aldrig var det tänker jag istället hjälpa andra när jag blir lite äldre. Jag vill hjälpa flickor i länder där det är farligt att äga något annat än en snopp mellan benen. Jag vill göra en skillnad, på samma sätt som du gör, och jag är så tacksam mot dig för att du är en sån himla bra inspiration. Du får mig att öppna ögonen för saker och ting, du får mig (och typ alla dina bloggläsare också hehe) att ifrågasätta saker och våga säga min åsikt. Tack. För att du existerar. För att du bloggar. För att du bryr dig om andra.
Kommer gå skitbra Hanna!!
DU E BÄST
Haha du är så jävla härlig, ha en grym resa! Kram