Fy fan. Är så sjuk just nu. Lyckades på nåt märkligt sätt spela in en podcast med Martin tidigare ikväll. Efteråt var jag dock helt förstörd. Orkar inte ens skriva vad den innehåller. Men vill tacka klipparen Emma Hulander <3 tack till henne vår stjärna.
...Och så vill jag påpeka att podden är mkt bra ändå. Martin berättar en helt sjukt häpnadsväckande historia. Ni får inte missa den. Det smaskigaste jag hört på länge. GAPADE under hela tiden då jag hörde den, och glömde nästan bort min sjukdom.
Ni hittar podden på apparna Podcaster, Beyondpod och iTunes.
Jajajaja lever ni på medeltiden klickar ni play här:
Yäääässss!!! Veckans höjdpunkt! Krya på dig Håpe <3
Alltså tack för världens bästa podd! Skrattade så jag kissade på mig litegranna när ni berättade om noshörningen/enhörningen och Martins gräsallergi! Alltså åh, stackars Martin, men fan så kul!
Aldrig söndagsångest när jag vet att detta kommer på måndagen. Kan ni köra en live-tv-podd?
Hahaha, satt på bussen och lyssnade på podden. skrattade tyst för mig själv ihjäl mig så att tårarna rann. Pinsamt. Japp, där satt jag och skrattade tills några började vända sig om för att de trodde att jag skeattade åt dem.
ÄLSKAR eran podcast, har lyssnat på alla avsnitt och längtar alltid till tisdag morgon då jag kan lyssnade på dem på väg till skolan! Kram :D
http://www.svt.se/opinion/feministiskt-initiativ-slipper-kritisk-granskning
Hej hana! Jag undrar vad du tycker och tänker angående artikeln? :)
Jag är SÅ glad att ni är tillbaka med podden (är lite orolig hur det blir när Martin blivit pappa men det kanske bara betyder mer roliga historier?). Jag var tvungen att pausa för att jag skrattade högt på jobbet!
Tanken på kärleksbrevet och stackars Martin när folk trycker ner gräs i enhörningsmasken! AHAHAHA!
Tycker ni har hittat en perfekt balans med podden nu. Bravo till er båda! :D
(Har även börjat säga OUSCH som du och din mamma Hanna! HAHA!)
Tycker diskussionen kring att människorna som röstar på F! och SD, att deras världar inte korsas, var väldigt intressant. För jag bor i en ort som passar in i den här beskrivningen om vart människor som röstar på SD bor, i en bruksort på landet ungefär. Där jag bor är det typ 15% som röstar på SD. Jag går i högstadiet just nu och är så van vid, ursäkta, riktigt jävla vidriga uttryck, varje dag. Jag har den här tröttsamma diskussionen om det är rasistiskt att säga ”n-boll” typ varje dag (JA?), och hör överhuvudtaget vidriga uttryck om t.ex. muslimer, mörkhyade, homosexuella. En gång sa en kille att han ville bomba hela Afrika så att ”de där dog.” Och där brast det för mig. Jag avskyr när det brister för mig, AVSKYR. Jag försöker alltid bemöta med argument, försöker hitta nya sätt att få framförallt den här gruppen killar på skolan som ”äger skolan” att inse varför sådana uttryck är problem (rasistiska, idiotiska och vidriga”, varför muslimer inte ”är det största hotet sedan andra världskriget”, varför vissa åsikter liksom inte är okej. Jag försöker hålla mig till det här om att ”hata rasismen inte rasisten” för mycket handlar om okunskap, rädsla. Men ibland är det fruktansvärt svårt och ibland undrar jag varför jag ska vara så lugn när de säger vidriga saker? Är det ett privilege att kunna vara lugn, hade jag kunnat vara så ”lugn” om jag inte hade varit privilegierad vit och dessa uttryck riktades just mot mig och min bakgrund. Det är inte så att jag står ensam mot det här i skolan, lärare pratar mycket om rasism, vi har diskussioner om 2:à världskriget, det som händer i samhället nu, men det är på fritiden, på rasterna jag och kanske någon till blir som motpolen till det de uttrycker. Jag tänker inte ta att de använder ”blatte, n*ger,” sådant.
Samma med feminism, jag är feminist, pratar mycket om feminism och brinner för det helt enkelt, vilket i sig skapar mycket reaktioner osv. Det finns såklart andra feminister och sådant på skolan, men jag antar att jag tar mycket plats och blir den som de kommer till och ”hörde du vad den där feministen sa eller??” och sedan något som någon feminist sa om män. Min poäng här är att jag kan känna igen problemet ni pratar om, att samhället nu känns väldigt segregerat just nu, att i kanske just Martins valkrets röstar 50% på MP och F! och där jag bor röstar en stor del på SD. Jag tycker det är ett stort problem och jag undrar hur det ska förändras, hur feminism inte ska ses på så ”extremt” här, hur ja hur det ska förändras, det är så svårt och jag vet inte. Okej, nu lät det som jag är någon ängel som kämpar mot orättvisor, det är jag inte, det är att vara medmänsklig, men min poäng är skillnaden mellan kanske innerstadsstockholm och min ort. Grym podd förresten!!
Den här podden var så jävla bra!!!! Uppskattar iofs alla avsnitt. Njuter på bussen på tisdagsmorgnarna. Men till den här skrattade jag högt flera gånger, kände mig lite *tokig* på bussen.