Rädsla

18:10 2015-11-15

Överlag är jag en ganska rädd person. Hoppar lätt till av höga ljud, vågar inte gå ensam ute på natten och har bara åkt fritt fall en gång. I perioder oroar jag mig också väldigt mycket. För att någon jag älskar ska dö eller för att jag på olika sätt ska förstöra för mig själv.

Långa nätter har ägnats åt att gå igenom olika nojor och rädslor i huvudet, målat upp skrämmande (och ibland helt sjukt fantasifulla) scenarion där allt går åt helvete för mig. Uppskrämd med kaninpuls har jag legat vaken i jakt på lösningar och svar.

Helt utan resultat.

För är det något jag lärt mig under mina 27 år som räddis, är det att rädsla gör en så otroligt jävla korkad. Man tänker suddigt och oklart. Rädslan blockerar logiska tankar, hjärnan låser sig och letar i helt fel skrymslen.

När nätterna sen blivit till morgnar och rädslan lagt sig, har jag ofta haft svårt att förstå mig själv; ”men gud, är jag helt jävla dum i huvudet, hur kunde jag tänka så?” har jag hånat mitt rädda jag, och skämts.

Men sen i fredag har jag känt mig fortsatt rädd, och inte bara om nätterna. Rädd för det som sker i världen, rädd för hotet mot allt det jag vet och känner till. Rädd för att förlora det jag har.

Mitt i värsta rädslan fann jag mig tänka saker som att det bästa kanske skulle vara att flytta tillbaka till landet, stänga in mig, sluta bry mig om det som sker i världen, tänka på mitt och rösta på politiker som är som mig och också bara tänker på sitt eget.

För det är ju precis det rädsla skapar – egocentriska, stängda människor som agerar på impuls istället för att välja de mest kloka alternativen. 

Det är okej att vara rädd, för det är läskigt att leva och känslor är svåra att styra. Det som händer i världen är vidrigt, hemskt och direkt ångestskapande.

Och ibland känns det som om man famlar omkring i mörker utan trygghet och fasta punkter att hålla sig kvar i.

Men det kan aldrig vara okej att ge vika för rädslan och helt sluta leta i hjärnan efter de större, mest rättvisa och kloka tankarna.

Någon sa att ”om man aldrig är rädd kan man inte heller vara modig” – och det är just det vi måste fortsätta vara. Att modigt fortsätta tro och kämpa för fria, öppna samhällen där rädslan för andra aldrig får styra.

Och när det kommer till mod har vi verkligen allt att lära oss från människorna som varit tvungna att lägga all sin rädsla åt sidan för att korsa riktiga vidrigheter för att nå det som vi, hittills, aldrig behövt kämpa för; 

Frihet.

Jag kommer nog fortsätta vara rädd ett tag till, förmodligen hela livet, men framförallt så kommer jag vara modig. 

14 kommentarer | “Rädsla”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Tinis - en humorblogg (typ) skriver:

    Åh, va fint inlägg! Är också en räddis. Speciellt efter min volontärresa. Mår så jävla dåligt av att vara själv på kvällen i ett utrymme och sova själv. Men som du säger, man måste va rädd för att va modig. Och varje gång man möter sin rädsla är man modig! Vilket är fint tycker jag! <3

  2. Ellen skriver:

    Så bra inlägg, Hanna!!

  3. Minna skriver:

    Va bra skrivet Hanna!

  4. amanda skriver:

    bästa jag läst

  5. EM skriver:

    Så himla bra skrivet och precis vad jag behövde läsa.

    /nån som är en väldigt modig rädd en också

  6. Jenny skriver:

    Tack för att du skrev detta inlägg! Jag har känt mig så ensam om att vara rädd för så mycket ”löjligt” att jag nästan tänkt att klippa alla kontakter jag har och låsa in mig i en garderob tills allt hemskt var över. Detta inlägg och kommentarerna till det fick mig att känna att jag inte var en utomjording. Tack <3

  7. "E" skriver:

    Fint

  8. Viola skriver:

    Så bra

  9. Isa skriver:

    Helt rätt & jättebra skrivet.
    Kram

  10. Linda skriver:

    Tack Hanna <3
    Känner verkligen igen mig i det du skriver.
    Och att vi har allt att lära om mod av de som måste korsa riktiga vidrigheter i hopp om att nå frihet.. Så sant!

  11. Lisa skriver:

    Så bra skrivet. Oro tar upp väldigt mycket av min tid och har alltid tyckt det var tröstande att du ändå pratat om din oro, på så sätt att en inte är ensam liksom. Senaste tidens händelser har satt igång så mkt rädslotankar, ville också flytta ut i ingenstans och aldrig kolla på en enda nyhetssändning igen. Men det är sant som du säger, att en inte får låta det segra. Att försöka vara så modig som en kan.

  12. Malin skriver:

    Precis så. Tack för att du sätter ord på det.

  13. Josephine skriver:

    Åh vad fint Hanna. Jag är också en räddis, känner igen så mycket. Precis som du säger blir man så ologisk av att vara det.

  14. Tove Mårtenson skriver:

    ”För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Senaste kommentarer

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla