Jahapp, vad gör jag? Ingen vet. Allt jag vet är att det är kul att träna på semestern eftersom det finns så mycket TID. Igår sprang jag intervaller och gjorde lite bålövningar – bah sådär.
Hemsk grej var att när jag sprang hem från intervallbacken i godan ro så höll jag på att kliva på EN LIVS LEVANDE ORM.
Skrek som en hysterisk människa och det kändes som om jag hoppade fem meter upp i luften. Och då var jag ändå helt slut efter att ha tränat? Det känns verkligen som att det ligger tonvis med dold energi i kroppen som kommer fram vid ”faror”….. *utforskar kroppens möjligheter*.
Aja, lyckades undvika att bli biten eller röra ormHELVETET i alla fall. Det enda djur jag är riktigt riktigt rädd för.
Uuuuh.
Vad var det för orm tro?
Ååh blir så motiverad när du skriver att du tränar! Från att aldrig göra det till att bli värsta löparen. Har du nåt tips på hur man ska tänka för att bli av med ångest om man INTE tränar en dag? Jag känner mig tvingad av mig själv vissa dagar (men det kanske är bra iof) att springa fast jag verkligen inte vill. Får även ångest över att dricka en öl eller äta en bulle. Känns som all min träning är förgäves då. Har precis kommit igång efter tre veckors uppehåll pga semester.. och innan dess hade jag bara kört ca 1 mån. När får man börja tänka på sig själv som ”en som tränar”? Tack för bästa bloggen ❤
DET ÄR INTE FÖRGÄVES!!!! Alltså, jag tränar ju för i princip 3 saker:
1. Kunna äta vad jag vill och ändå komma i alla mina kläder
2. Mitt psyke, kan liksom ”fly” till träningen när saker känns jobbiga
3. Känna mig stark och snabb!!!!!!!! Kungkänsla
Min filosofi är att bara göra något varje dag. ALLT är bättre än inget. Ibland tvingar jag mig också, men då gör jag typ 50 squats och bah ”bra Hanna”. Eller yoga framför teven i 20 minuter. Det behöver inte vara så svårt.
Pusselipuss
Hahaha har gjort (nästan) exakt samma sak gällande ormen. Enda skillnaden är att jag inbillade mig att det var en orm jag fick syn på…. Jag skrek hysteriskt pga en lång pinne……
The sweet life :,)