Fredag 19:05

Man har stressat hem från jobbet, varit in på Ica och köpt det sista, sms-bråkat med sin kille om vad i helvete vi ska göra för efterrätt ikväll, han föreslog ”chokladfondant” man missförstod och trodde han menade chokladfondoue och skrev att han var usel. Man redde ut det, blev vänner och handlade fondantgrejer.

Man svängde in på Systemet, bar svintunga kassar med hundra liter vin och öl hem efter jättedålig beräkning av vad fyra personer egentligen dricker? Man har svettats, man har haft klump i halsen och kraftig puls, man har slängt sig in i badrummet, bättrat på sminket, tagit deo och bytt tröja.

Så plötsligt är allt färdigt! Matförberedelserna i fas, champagneglasen diskade och snittarna gjorda. Ljusen är tända och lägenheten städad. Och man är rätt snygg också? Om en kvart kommer gästerna men man har den där KVARTEN ihop innan.

Så vi öppnade varsin öl och stod där i köket och tittade ut över vardagsrummet. ”Skål då” sa Anton och log mot mig. Och jag var så jävla lycklig!! Lycklig och tacksam över att jag har honom och oss. Att vi gjort det så bra de här tretton åren, att vi ordnat det så bra för oss i livet. Med den här lägenheten vi älskar och alla människorna i vårt liv som vi tycker så mycket om.

Tyckte det kändes så fint.

Så komiskt att jag nu ska försöka gå från det här ögonblicket till att vi har en ny matta? Men det har vi! Ni har ju de senaste åren frågat om den gamla (också superfina) mönstrade mattan.

Men jag blev liksom trött på den efter alla åren. Kändes så…. skrikig. Vi vill ha ett ”lugnare” (lol) vardagsrum och har nu skaffat en svinfin naturvit och supermjuk ullmatta. Från samma ställe som den förra mattan.