Älskade!
Haft en u n d e r b a r helg uppe i Sundsvall i torpet och ute hos morsfarsan. Ett stort plus med att va ihop med en som kommer från samma ställe som en själv är att man ofta vill åt ”samma håll” i Sverige. Så tacksam för att jag och Anton kan åka upp hit och åka mellan våra föräldrars ställen och hinna med alla *relationer* på en helg.
Det dåliga är väl kanske att man inte får chans att vidga sina vyer.
Tårades upp flera gånger under helgen (inte enbart av kungliga bröllopet) för att det var så skönt att vara hemma.
Drabbades också som vanligt av den fascinerande tanken att det är ju helt SJUKT att vi bor i lådor ovanpå varandra i asfalterade samhällen när man kan bo…. såhär?
Mmm. Ingen ny info i denna blogg känner jag. Bara samma gamla tankar som snurrar runt runt medan livet går. Var ska man bo? Vem ska man va? Hur ska man leva? Mmm snart 30 år och fortfarande inga svar
Men en ny klänning från h&m har jag!
Men GUD verkligen relate på varför man bor i en skokartong bland betong när en kan bo i en stuga i skogen?? fattar ej.
Jag har livskrisat här på grund av att jag har världens värsta tenta på tisdag, ifrågasätter allt. Precis det du skriver om. Bo, leva, göra etc. Skönt att man inte är ensam med dessa tankar.
Fashion master!! Ska på bröllop i mitten av juni och söker med ljus och lykta efter någon fin klänning att ha!! Först bara en liten borglig vigsel och sen party på landet ute i skogen så behöver både vara superfab och funktionell :/ Någon som har tips??? <3
Älskar sommar-i-sundsvall inläggen <3 jag kommer själv från hälsingland och flyttat runt lite efter studenten men å vad jag trivs hemma och på landet. Här blir jag kvar, kram!
Det är betryggande att det finns fler som funderar på dom frågorna om och om igen, trots att man närmar sig 30. Sluta inte att skriva om det, hehe.
Spot on! Jag känner exat samma 🙏🏻
OT till inlägget, meeeen – har tänkt på det du snackat om i podden om att ”missa våren”, just för att jag själv känt så många gånger. Även att sommaren typ hunnit passera medan man fortfarande tänker på den som nått som komma skall. Kom precis fram till att det känns som att jag lyckades få lite bättre grepp och hänger med bättre efter jag blev intresserad av odling (asså i skala köksfönster och balkong). Våren smygstartar tidigare genom försådd, och när jag följer deras utveckling så blir det automatiskt att jag följer årstidens utveckling också. Och intresserar man sig mycket känns det ju ibland som de växer så sakta, och även det ger liksom effekt på känslan av vårens höga tempo. Låter kanske flummigt men hoppas du hänger med. Har uppfattat det som att du också har ett växtintresse, så tänkte bara att det kunde vara en tanke värd att testa.
Min ångest är att DET HÄR ÄR
MINA BARNS UPPVÄXT. Den pågår just här och nu. Inte i ett idylliskt villaområde på den fina ort utanför Karlstad där jag växte upp utan i en fyra i Farsta strand. Älskar mitt jobb och barnens förskola och skola (de också) men tanken på att det här är deras uppväxt och hur det formar dem etc är så stor. Gjorde vi rätt val som flyttade hit när vi fått barn istället för som de flesta andra som flyttade ”hem” då. Hur är det ens att växa upp i en förort till Stockholm? Alla jag känner nästan är ju från andra städer runt om i Sverige. Osv.
Vadå ”hur är det ens att växa upp i en förort till Stockholm”? Det är helt normalt, vanligt, inget fel? Jag är uppvuxen och bosatt i Norsborg och jag är inte sämre än någon annan för det? Villa är liksom inte det viktigaste i livet.
Förorter har ofta fin sammanhållning, barnen är ute och leker tillsammans på gården, man möter människor från hela världen, från olika klasser, man får massa olika perspektiv och blir öppen. Tycker det är så jävla shady med folk som nu är vuxna och ”bara har svenska kompisar” typ? Vad har man levt i för bubbla liksom?
Vi känner kärlek till vår ort på samma sätt som ni känner kärlek till era fina barndomshem. Jag är 100% nöjd med var jag växte upp, tror dina barn också kommer vara det. Det blir folk av förortsbarn också.
Bra svar Sara. Blev så provocerad av denna kommentar.
Master! Har du tagit bort de översta knapparna på klänningen? Hittar en som ser på pricken likadan ut på H&M men som har två knappar ”upp på” axeln?
Det har min med!
Nej, sluta inte skriv om detta! Relaterar så mycket till det. Är också snart 30 och har ständigt tanken gnagande i mig om man borde ”flytta hem” eller inte. Trivs väldigt bra i den hyfsat stora stad jag bor i nu och får alltid lite ångest av min hemstad som är en riktig småstad. Men hemma är ju alltid… hemma liksom osv. Jaja. Så skönt att läsa om fler som ältar samma grej i alla fall!