Hanna! Vet inte riktigt hur jag ska kunna ställa den här frågan utan att låta dömande, för det är det sista jag vill vara. Är bara genuint nyfiken på hur du känner och tänker när det gäller festarlivet och att bli, så att säga, vuxen? Jag kan få sån himla ångest ibland. Kring att jag borde ha ”vuxit ifrån” att vara ute och stöka på nattklubbar vid det här laget. Borde ha tappat intresset för att bli aspackad och toka runt och sen ligga halvdöd dagen efter. Kan få sånt huvudbry över att jag älskar att festa, älskar att dansa och att vara ute i vimlet när de flesta av mina kompisar har börjat prioritera annat och hellre väljer att vara pigga och fräscha en söndag så att de kan hitta på vettiga saker, istället för att vara bakis. Hur tänker du kring det här? Känner du igen dig? Är ju ett sinnessjukt i-landsproblem detta men du brukar ha så kloka tankar kring sånt här. Kram!