I’m back nanananana!

Jag vill be om ursäkt för min hemska radiotystnad sen i torsdags men vi har haft fullt upp och jag tänkte nu passa på att berätta vad vi faktiskt gjort.

Det var någon av er som ”varnade” oss för att åka till den tyska staden Hannover. Jag borde ha lyssnat. Samtidigt låg den i perfekt körningsavstånd från Champagne-Moseldalen-Tyskland-Sverige. Fattar ni? (Ja varför skulle ni inte, ni är ju väldigt begåvade har jag märkt i kommentarerna).

Men Hannover var alltså rövens stad. Kom iofs fram klockan tio på kvällen och åkte tio på morgonen så kanske inte kan ge den helt rättvis bedömning, men det började bland annat med att vi letade restaurang när vi kom fram och INGET var öppet förutom ett Steak house. I en storstad?! Klockan 22?!

Sen till det värsta; hotellet. Förlåt för klag, men vafan, jag var så himla arg på hotellet att jag grät på natten. Det va nämligen 30 härliga grader ute när vi insåg att rummet som legat i solen hela dagen inte hade en AC. Jag gick ner till receptionen och frågade försiktigt om det fanns något man kunde göra eftersom det var så himla varmt. Hon där va otroligt tafatt men bad oss testa ett rum på fjärde våningen som legat i skuggan. Det fanns för övrigt noll intresse av att typ erbjuda en fläkt eller liknande?

Ett problem bara, hissen funkade inte :-))))

När vi väl tog oss upp till rummet insåg vi att skillnaden var MARGINELL och att det första rummet nog ändå var bättre pga då behövde vi iaf inte släpa alla grejer upp och ner för trapporna och svimma av värmeslag. Vi försökte så gott vi kunde vädra ur rummet men eftersom det låg vid en kraftigt trafikerad väg så var det omöjligt att sova med fönstren öppen för att det dånade från trafiken.

Så antingen 40 grader på rummet eller dånande trafik från fönstren. Under natten var jag uppe och grejade mellan just de två lägena, öppnade fönstren och fick in lite luft, men kunde omöjligt somna av oljudet, stängde fönstren men efter en sekund blev rummet på riktigt 40 grader varmt. Kändes som om hotellet utövade en tysk tortyrmetod mot mig.

Så jag gjorde det enda rätta; låg vaken på golvet med en kall handduk virad runt huvudet och skrev en arg recension på Google.

Nu verkar det dock som att hotellet stängts googles recensioner eftersom jag inte hittar orginalet? Får nästan dåligt samvete mot hotellet, men va fan.

Aja en ny dag kom! Och med lite timmars sömn i kroppen körde vi (Anton) de 70 milen mot Sverige!

På färjan från Tyskland till Danmark. Glada(?) över att va långt borta från Hannover men med en känsla av att vilja åka raka vägen tillbaks till Champagne. Tydligen hade inte Anton haft samma helvetesnatt som mig i Hannover vilket ju var bra eftersom han körde, men jag var också förundrad över mitt eget beteende? Har jag en kraftig störning?

Sen körde och kööööörde vi mot en plats som låg på lagomt avstånd från Oskarshamn (där vi skulle ta Gotlandsfärjan från nästa dag). Fan va korta avstånd det är i södra Sverige?! I norrland är det minst tjugo mil mellan varje ort, här var det så knäppt att man plötsligt var i Växjö när man nyss varit i Danmark.

Platsen vi skulle sova i blev efter stark googling av mig; Kosta Boda! Så himla mysigt hotell.

Blev nationalistisk och tänkte ”aaahh svensk standard” när jag kom in här. Sova LJUVA nio timmar på Kosta Boda bland väldigt dyr svensk glaskonst. Har för övrigt noll smak när det kommer till glaskonst, vad är snyggt? Vad är fult? Ingen aning.

Sen var det på med midsommarstassen och åka mot GOTLAND!!!!!!

Ångest för att ni tror att jag vill visa min ring här? Hahaha jag hade ingen bh och ville hålla upp mitt bröst som för varje år drabbas av tyngdlagen ;PppppPp

Förlåt men HUR MYSIGT OCH FINT hade Maja (och kanske lite Edvin, Nichlas, Petter och Fredrik) gjort i huset på Gotland?

22 grader i skuggan, strålande sol och gott sällskap i två dagar. G Å S H U D.

Åts mat, spelades kubb, musikquiz och sällskapsspel, dracks champagne och gjordes eld.

Älskade givetvis allt.

Dagen efter hängde vi på trendkänsliga Surflogiet där eventuellt varenda Stockholmare som firat midsommar på Gotland ville ha en högrevshamburgare med sötpotatispommes.

På söndag klockan 07 gick färjan hem igen och jag och Anton konstaterade att den här dryga veckans bilsemester var bland de bästa veckorna i vårt liv.

Fick så mycket tid med varandra i bilen – och det var så jävla mysigt att GÖRA saker ihop hela tiden. Att som par försöka avsätta tid tillsammans är ju ett klassiskt tips för att ”jobba på relationen”, men det är så himla sant att det funkar. Ibland lurar jag mig själv och tänker att egentid är grejen då vi har en sämre period, när vi egentligen bara borde rida igenom det tillsammans och skapa ännu mer tid ihop.

Puss och kram alla och TACK för responsen på reseinläggen.