Morsdag idag och jag tänkte skriva nån rad om min mamma. Det har ju gjorts förut, men kärlek ska slösas med. Det har jag ju faktiskt lärt mig av just mamma.
I måndags la jag upp den här printscreenen på min story och fick en del reaktioner från er. Ni var flera som skrev att min mamma verkade så fin och ovanpå detta delade ni en hel del sorgliga berättelser om mammor som inte alls skriver den här typen av sms och aldrig frågar hur det är.
Och det var tur att ni skrev, för jag fick liksom syn på något där, nåt jag ibland glömmer vara tacksam över.
För det finns mycket jag stör mig på med morsan. Precis som det finns saker jag stör mig på hos mig själv. Ofta är det tyvärr liknande grejer. Som det här med att få ett superdramatiskt sms när man kommer ut från yogan till exempel. Den där oron som hon har svårt att hålla för sig själv och all dramatik som kommer med det. Hur hon varje gång vi ska lämna Sundsvall säger ”kör försiktigt” tio gånger och sen står i fönstret och vinkar superdramatiskt med jätteledsen blick som att det är sista gången vi ses.
Det är liksom alltid mycket känslor med morsan.
Men med allt det där så kommer ju den totala villkorslösa kärleken. Tilliten till att hon alltid bryr sig om mig. På riktigt. Hur hon alltid får det jag känner att verka ”normalt” och ”rimligt”. Hur hon får mig att älska mig själv. Hur hon alltid orkat fast jag i vuxen ålder förstår att hon inte alltid borde orkat.
I mammas ögon är jag bäst och aldrig fel. Och kanske är det bland det finaste man kan ge till sin unge.
Nä nu kommer tåren. Tänkte också att det är fint och unikt att ha en mamma som är så brydd och omtänksam. Men sen är man ju lagd så att man tycker ens föräldrar är ”jobbiga” men det är ju också med kärlek.
Allt fint som du berättar i podd och blogg om din mamma försöker jag applicera på mitt eget föräldraskap. Har en fyraåring och en snart två-åring som tävlar om vem som snabbast kan driva mig till vansinne och jag försöker ”göra som Hannapees mamma” och ösa kärlek över dem ändå. Misslyckas för det mesta och är en surskalle men tänker att de kanske fattar sen att det också var med kärlek <3.
😭😍 så fint, mammor är bäst!
Din mamma verkar vara så himla fin! Faktisk lite lik min mamma… Vilken tur vi har <3
Fint skrivet, blev helt rörd av din mammas sms! Väldigt olikt min mamma, inte särskilt känslosam och mer praktisk kärlek än emotionell. Hon har liksom alltid funnits där, hämtat mig när jag behövt det, fixat och donat med grejer men det dröjde typ tills jag var 22 innan hon sa att hon älskar mig. Kan aldrig minnas att jag hört det under barndomen?! Kanske ”älskling” eller liknande men aldrig ”jag älskar dig”. Så ibland kan jag faktiskt önska att min mamma var mer som din och andras, men jag får helt enkelt se till att själv bli lite mer så med min egen knodd i magen <3
Jättefint att fixa praktiska grejer osv också! Handling kan ju ibland vara starkare än ord. Större insats liksom.
Otroligt fint. Hoppas att jag kan vara en mamma som får barnen att känna att allt de känner är normalt och aldrig fel. Har fått gå i terapi i vuxen ålder för normala tankar som att man inte alltid känner sig kär i sin partner, att man tänkte en gång att man hatade en familjemedlem osv, just för att jag aldrig fått negativa känslor och tankar avdramatiserade. Därför har din blogg varit så viktig också. Jag vet att du sa lite irriterat i en pod att vi läsare borde kunna tänka lite själva och inte alltid se till dig gällande tex relationer, men det är ju inte alla som fått detta rimliga tänk från barndomen. Då hjälper det enormt att en bloggare skriver som du gjort om tankar och känslor. Så tack för det. Stor kram till en grym blivande morsa!!!
<3 <3 <3 <3 !
Min mamma gick bort när jag skulle fylla 24, blev sjuk när jag var 19 i cancer. Min bästa vän gick bort förra året och lämnade 3 barn efter sig. Saknar dem varenda förbannade dag. Men det är inte lätt att värdera det man har förens det är försent, så är det nog för många. Det är bara att försöka njuta så bra man kan av livet, jag är själv mamma till två små – grattis till mig – de är mitt liv ❤️
Ok måste va väldigt blödig idag men nu kom det faktiskt en liten tår. Så himla fint, har kämpat så mkt med självhat och tänker att man lyckats med det absolut viktigaste om man fått sitt barn att älska sig själv. Lyckos dig och lyckos plutten som säkert kommer få en precis lika trygg bas i dig <3
Åh. Tappar andan av längt efter en kramig, kärleksfull mamma. Vill känna sån kärlek för min mamma också, men det är mest bitterhet. Ibland tänker jag att det är en sån tur att man inte förstår hur andra familjer har det när man är barn. Tänk om jag hade fått en varm och känslosam mamma. Vem hade jag då varit idag?
Kram <3
Känner igen mig. Min mamma har kramat mig en gång senaste 5 åren. Jag hoppas att min dotter kommer att minnas mig som en kramig mamma som man alltid fick sitta i famnen på.. ♥️