Kämpar på i värmen

07:04 2020-06-27

Puh.

Va kallt det är.

;pPppppPpPPp

Nej men jag vill verkligen inte klaga eftersom jag råkar veta att det ska bli sexton grader och regn i veckan. Alltså det här är ingen hemlig info jag fått tag på genom nån väderspion, jag följer bara Klart-appen väldigt noga om somrarna

Men svettas gör jag. Jättemycket. Speciellt på nätterna då vi sover på ett loft med tryckande hetta. Och så har jag ju, som ni säkert hört mig tjata om, en människa INUTI MIN KROPP som höjer min kroppsvärme med ca hundra procent.

Mm. Men det är härligt också. För jag badar jättemycket i sjön där det igår var 28(!!!!) grader varmt. Sjukt va. Som ljummen pool. Nästan äckligt.

Nakenbadar absolut.

Älskar att va naken!!!!! Vill helst gå naken dygnet runt, vilket också sker i lägenheten rätt ofta – till min killes stora skräck. Han menar att grannarna ser mig medan jag menar att det är väl ändå deras problem? Kanske har det att göra med att jag är uppväxt i ett hus på landet där det va fritt att gå naken bäst man ville och att han är uppväxt i lägenhet i stan?

Mm. Fast jag inser nu att jag blir jätteirriterad när jag ser andra gå runt nakna men inte på mig själv? Hm. Det känns ju inte jättesympatiskt kanske.

Åh så ljuv! Hittade en gammal klänning i en påse här i stugan. Passade perfekt för hettan nu!! Och så sätter man upp håret i nån slags Selma Lagerlöfig knut till det.

Har gjort lite manikyr på mig själv också. Insåg dock när jag laddade upp bilden att det ser ut som jag grävt i…. bajs?

Aja. Kanske jag har.

En annan info om den här bilden är att jag under den och i cirka 3-4 timmar igår hade sånna väldiga förvärkar. Magen var stenhård och det kändes som molande mensvärk och tryck nedåt blygdbenet. Ett tag blev jag lite orolig över att det kanske var dags att föda? Vilket jag plötsligt inte alls kände mig redo för. Är bara i vecka 35 (34+4) och vill VERKLIGEN att Nisse ska få växa minst två veckor till där inne. Hoppas han fattar det själv.

Nu på morgonen känns det bättre igen så jag utgår från att det bara va livmodern som tränade lite.

27 kommentarer | “Kämpar på i värmen”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. En annan Hanna skriver:

    Hej Master! Kände bara starkt att jag ville skriva hur mysig, rolig och smart jag tycker bloggen och poddarna – OCH DU – är. Gör mig alltid lugn och trygg att läsa/lyssna. Stort lycka till på upploppet nu! Jävligt starkt jobbat att gå igenom en graviditet, om du frågar mig.

  2. Rebecka skriver:

    Alltså jag har aldrig gillat dessa sjuka högtryck, är liksom inte gjord för det 🙈
    MEN nu när jag är höggravid så är det fan en misär! 😅

    Inte bara svettas jag, får hjärtklappning, andnöd, dödsångest! Fy fan!

    Efter veckans värmerekord på 34 grader (bor i Västerbotten) och en hel sömnlös vecka är det idag 18 grader, bris och växlande molnighet 😉 helt ljuvligt! 🥳

    1. Emma skriver:

      Samma här! Blir fysiskt påverkad av det. Och är inte ens gravid 🙈😂 Gud ge oss svalka nu!

    2. Ida skriver:

      Jag brukar lägga vetevärmare i frysen och sen ha dem i sängen när jag ska sova (eller svalka sig på dagen). Det är fan riktigt jävla najs.

      1. Ronja skriver:

        JA d är så nice med vetevärmare i frysen!! När d är riktigt illa brukar jag också lägga in en t-shirt i frysen och sen ta på mig den. Svalkar länge

        1. Elin skriver:

          Jag kan även tipsa om kyldyna/kylmatta till hundar o katter… vi köpte en sån till katten i helgen men hon ratar den (trots att hon har värmeslag, dumma envisa katt), så nu använder jag den själv istället. Mamma köpte också en direkt, kanon är det! Finns på tex Jula och Biltema

  3. Hanna, utan gravidmage och ring skriver:

    Master Hanna! Jag behöver hjälp. Jag närmar mig 30, likaså min sambo. Vi har varit tillsammans i nio år och bott ihop i ca sju. Livet är fint ihop. MEN. Han är inte ~ redo ~ att förlova sig. Jag brukar fråga det ibland; om jag hade friat nu hade du sagt ja? Nej, det tror jag inte, svarar han alltid då. Dom följande timmarna innehållet därefter alltid tårar (mina) och desperata försök att få en förklaring till detta orimliga, men han vet alltså inte varför han inte är redo. Men det är ju med mig? Brukar jag säga som försvar, men det har ingen effekt på… rädslan? som han känner. Såhär nio år in och snart 30 känner jag mig värd åtminstone en förklaring.

    Vi har diskuterat och bestämt att jag ska sluta med preventivmedel i vinter. Jag har en sjukdom som gör att jag inte kan vänta mycket längre om jag vill att ha ett barn. Det här med att han inte vill och inte kan ge en förklaring till förlovningsproblemet gör mig rädd att han ska dra sig ur barnafödandet. Och då måste jag nog göra slut och skaffa barn på egen hand, men den processen är ju lång och hinner jag det, jag som har en verklig kamp mot klockan?

    JA, som du ser finns det mycket att gräva i här. Men kan vi försöka göra en analys varför han inte är redo/vill förlova sig? Är jag värdig en god förklaring eller är det att begära för mycket? När ska man dumpa sitt livs kärlek pga ~ logistiska skäl ~ som vi kan kalla detta?

    1. Rebecka skriver:

      Har du frågat honom om han ens vill gifta sig någon gång? Tänker mest att en del människor helt enkelt inte vill gifta sig – oavsett hur kära de är. Alltså att det inte handlar om att vara redo eller ej, för de kommer aldrig vilja. Men man kan ju så klart leva mycket lyckliga tillsammans som sambos 🙂 förutsatt att det är okej för båda 👍

      Om det inte handlar om det så är det märkligt att 9 år in i ett förhållande inte känna sig redo – det är i alla fall min åsikt. Så absolut att du har rätt till en förklaring! Det går ju inte bara rycka på axlarna åt det så långt in i ett förhållande.

    2. xx skriver:

      Jag förstår ärligt talat inte problemet. Jag skulle kunna vara tillsammans med en person för resten av mitt liv och ändå inte vilja förlova/gifta mig. Att göra slut med sin partner som man har ett bra förhållande med pga en förlovning??? Tänk efter innan.

    3. S skriver:

      Inte jättekonstruktivt svar av xx ovan tycker jag. Är inte så konstigt att känna sig förvirrad och typ avvisad när man frågar sin partner om förlovning och får ett svävande nej som svar.

      Även om det är svårt så är ett råd att försöka vara modig och helt enkelt vara ärlig och öppen med dina tankar, precis som du är i din text här, säg det du säger här. Det är -verkligen- inget högt krav på din partner att kunna ha ett samtal om något som trots allt är väldigt viktigt för dig, för er båda egentligen. För dessa tankar kommer ju heller inte försvinna med tiden, tvärt om.

      Som sagt, förök vara ärlig och berätta hur detta påverkar dig och vad du ändå har för tankar om framtiden. Det kan ju vara så som någon annan skriver att det är själva frieriet/giftermålet som inte känns tilltalande för honom, men att han ändå vill spendera framtiden med dig och få barn osv. Men då borde han också kunna ha en dialog med dig om detta. Men det går ju bara att spekulera, så prata om det igen! Kanske ta hjälp av familjerådgivning (som brukar erbjudas kostnadsfritt av kommunen om man inte vill gå till nån privat) om det känns som att ni inte kommer nånstans (vilket känns som att det alltid beror på att killen har svårt att/inte vågar sätta ord på känslor? Men obs, egen erfarenhet). Det kan ju vara så att ni kanske inte kommer spendera framtiden ihop heller och den tanken är ju fruktansvärt läskig, men då förtjänar du att få veta det nu och inte senare.

      Ett annat råd är att fundera på vad du sagt till din kompis om hon var i samma sits. Och kanske faktiskt prata med en kompis du känner du bekväm med att prata om sådant här? Kan bara skönt att bara bolla tankar eller spy ut lite frustration. Och var snäll mot dig själv, kej?
      Kramar <3

    4. Karro skriver:

      Min kille vill inte heller gifta sig. Iaf inte inom en överskådlig framtid. Men eftersom att han är *kille* så ”kan” han inte sätta ord på varför mer än att han bara inte vill. Eftersom jag är *tjej* så har jag kommit fram till att det för honom rör sig om en kombination av följande: hans föräldrar skilde sig när han var liten, han gillar inte så mkt att vara i centrum, är ateist och är generellt emot ”kapitalistiska jippon”. (De tre sista kan man ju gifta sig ändå och komma runt, men då blir det liksom för långt ifrån hur jag skulle vilja göra. Därav att jag inte föreslagit liten borgerlig ceremoni.) Kan din kille ha några liknande erfarenheter/känslor/ideologier som han inte fattar hänger ihop med ovilja att gifta sig?

      Men det ovan har inte hindrat oss från att vara ihop i 10+ år och skaffa två barn. För, jag litar ju inte mindre på att han vill va ihop med mig bara för att han inte vill gifta sig, under mina premisser. Känner snarare att det är tvärtom, dvs vi behöver inget juridiskt som håller ihop oss, det räcker med vår fina relation och kärlek:) (även om det rent juridiskt är bäst att vara gifta, när man har barn, med arv och yadayada. Men det går ju att lösa på annat sätt om man vill:)) Vill man fira sin kärlek kan man ju också göra det på andra sätt, typ ha en stor kärleksfest med allt vad ett bröllop är fast utan själva ceremonin!

      Sammanfattningsvis: Jag tycker inte du bör kräva en förklaring av din sambo, om du liksom känner dig trygg i er relation, dess hållbarhet och om det för honom kanske är liknande skäl som min killes som gör att han inte vill.
      Känner du däremot att anledningen till att du vill ha ett förklaring är för att han är på väg ifrån dig och att han hellre vill golfa än å hänga med dig och ert ev framtida barn skulle jag säga tack o hej!

      Hehe det var min *korta*analys:)

    5. J skriver:

      Min sambo vill inte heller gifta sig och kan inte förklara varför. Men hans päron har varit ogifta hela sittt superlånga förhållande (gifte sig dock i år av praktiska skäl) så det är väl inte norm för honom.
      Vi har dock varit ihop i 9 år, har två barn och älskar varandra. Vilket ändå känns viktigare.
      Dock tar jag upp ämnet då och då ändå för han har ju ändrat sig om annat så att säga och en dag kanske det sker!!

      Mvh,
      Ogift kvinna på 31 höstar

    6. Andrea skriver:

      Jag vill inte gifta mig och jag och min kille har varit tillsammans i 13 år. Tänker att det kan vara rätt vanligt och det KAN ju vara så att din kille vet om eller fått för sig att det är viktigt för dig att ni gifter er. Spekulerar ju helt fritt här, vet ju ingenting om er relation, men då kanske han hellre säger att han inte är redo för att det köper honom mer tid, än att säga att han inte vill nånsin för att han tror att det är en dealbreaker för dig!? Eller så är han som många andra killar – sämst på att prata om känslor. Tänker att du, främst för din egen skull, måste vara tydlig och ärlig med dina känslor så att du kan få ett svar. Han kanske aldrig vill gifta sig, då får du ju fundera på om det är väldigt viktigt för dig eller om det kanske inte spelar någon roll egentligen så länge ni har en bra relation? Kan ju finnas massor av bakomliggande orsaker till varför han inte vill. Tänker också att det kanske inte är relationen i sig han är osäker på ifall det nu faktiskt är så att han inte är redo. Kan ju bero på att han kanske själv tänkt sig att han ska befinna sig på en annan plats i livet den dagen han gifter sig, ha ett bättre jobb eller vad som helst. För mig är det en större grej att gifta sig än att skaffa barn (vi har 2 st), vet att många tänker tvärtom, men din kille kanske är som jag. Så det behöver ju inte vara så att han får kalla fötter på den fronten bara för att han inte vill gifta sig just nu/alls.

  4. Emma skriver:

    Om du kände tryck neråt kan det också vara för att bebis börjar fixera sig! :) om den nu vänt sig med huvud neråt’

    1. Hanapee skriver:

      HOPPAS!!!

  5. Olivia skriver:

    Så mysigt småputtrande inlägg! Precis det man vill ha i värmen!

  6. E skriver:

    Jättemysigt inlägg! Lycka till på sluttampen nu!!

  7. Anna skriver:

    Tror att det där med att vara orolig för att grannarna ska se en naken är en killgrej. Min kille håller också på så, vilket provocerar mig ibland då det känns som en ägande-grej typ. Men vet inte. Kanske bara är mer paranoida. Han är noll procent svartsjuk, så rimmar bara inte med hans övriga personlighet.

    1. Hanapee skriver:

      Haha exakt samma för min kille? Noll svartsjuk men oroad över att jag går naken? Tror dock att det handlar om… att han bara… vill hålla ”god relation” med våra grannar, inte att sexualisera min kropp.

    2. x skriver:

      aa samma här.

    3. Caroline skriver:

      Hos oss är det min kille som går runt naken och typ stänger fönster i all sin blottande nakenhet!!! Och jag typ hallå och blir lite blyg. Tror det har att göra med våra uppväxter. Hans mer öppen vad gäller nakenhet och min, tja mindre öppen. Tycker dock det är superhärligt med att ha en fri nakenhet hemma och ska absolut försöka ha kvar det i framtiden för våra, förhoppningsvis, framtida barn!!

  8. elsa skriver:

    så mysigt inlägg :) hoppas nisse håller sig i magen i några veckor till!

  9. Johanna skriver:

    Hoppas Nisse föds 7augusti! Världens bästa dag att fylla år på kan du hälsa honom!

    1. Hanapee skriver:

      Jag hoppas på den… 22:a juli typ!!!

  10. En nyförlovad skriver:

    Hej Hanna! Din finafinafina förlovningsring, vart kommer den ifrån?

    1. Hanapee skriver:

      Tjenixen! Tackar! Jag hittade den hos nån liten juvelare på Etsy! Finns massa där :) håll koll på recensionerna bara så du får en äkta sten

      1. En nyförlovad skriver:

        Åh, tack för svar! Ska kika där!

Lämna ett svar till S Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Senaste kommentarer

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Mest läst på NG