Min mormor dog igår.
Mitt bland coronavirus och att vänta barn fick jag beskedet. Hon var dement, deppig och sjuk nu på slutet. När hon levde som mest var hon rolig, färgstark och generös. Hon arbetade som mattant hela sitt liv och var väldigt omtyckt av eleverna som den ”tokiga tanten” hon så ofta var, hon hade fyra barn och var själv yngst av fjorton syskon. Min fyrkantiga huvudform med djup näsrot och tydlig haka har både jag och mamma fått från henne. Och från hennes mamma. ”Fickorna på tarmarna” också. (Ja, de flesta på den sidan släkten är väldigt gasiga).
Men framförallt har jag ju fått en av de absolut viktigaste grejerna i mitt liv från just mormor; min mamma.
Som sextonåring blev hon gravid med mamma och när mormor var 23 hade hon tre barn. Som sen blev fyra. Som jag förstått det var det inte direkt ett liv i flärd och lyx. Ändå var mormor den som hela tiden gav. En tjuga där, en femtiolapp här med orden ”gå och köp dig en glass, säg inget till mamma”. Av många barnbarn blev man ändå alltid sedd av henne. Jag tror inte mormor alltid hade ett enkelt liv, men hon gjorde det enkelt för andra. Hon hade stor självdistans, massa humor och värme.
Och jag kommer sakna henne.
Jag kände inte min mormor så som jag kände och växte upp med min farmor. Men mormor är fortfarande mormor. En självklar roll i det som är jag. Och nu finns hon inte mer. Min roliga färgglada mormor som alltid dansade med tomten på julafton.
Som alltid är det så definitivt när någon dör. En era som går i graven. En dåtid som så tydligt blir just en dåtid och inte nutid och aldrig mer framtid.
Jag och mina syskon hälsade på henne i julas. Hade med fika. Det blev den sista gången jag såg henne. Det var svårt att få någon riktig kontakt eftersom hon sen länge börjat försvinna in i något annat. Jag berättade trots allt att jag skulle bli mamma och hon tittade på mig och log. Jag frågade, lite halvt på skoj, om hon trodde jag skulle bli en bra mamma? ”Jättebra” svarade hon och hade kvar blicken på mig.
Blev berörd av texten. Beklagar er förlust. Vila i frid <3
Hanna <3 du är så fantastisk på att skriva text som berör. Beklagar sorgen <3
Åh Hanna. Så fint skrivet, och så sorgligt. Stor kram.
Så vackert och kärleksfullt skrivet. Beklagar din förlust <3
Beklagar <3
usch va sorgligt <3<3<3
Åh så sorgligt men du skriver så bra o fint. Beklagar <\3 <3
Så fint skrivet.. Beklagar <3
åh hanna <3
Beklagar förlusten <3
❤️
så fint skrivet <3
Beklagar sorgen ❤️ Rysningar på sista meningen, den högg tag <3.
Jag beklagar Hanna </3
Min älskade pappa dog 2 veckor innan min dotter föddes i februari. Kan fortfarande inte fatta att det kunde hända.
Att få barn var det bästa som kunde hända i den fruktansvärda sorgen.
Du kommer bli en fantastisk mamma på alla sätt och vis.
All kärlek.
<3
Beklagar sorgen! Så oerhört fint skrivet, ögonen tåras.
Vilket fint inlägg <3
Stort kram, Hanna. Beklagar sorgen <3
Stor kram, Hanna. Beklagar sorgen <3
<3
Fina ord om en kvinna som verkar ha varit en härlig person. Vad fint att du fick känna henne och vad sorgligt att hon inte finns mer.
jag beklagar verkligen sorgen <3
Beklagar verkligen ❤️❤️
Å beklagar, som om att det inte vore nog jobbigt just nu. Massa kramar <3
Åh Hanna <3
Beklagar Hanna❤
♥️
Alltså känner för att böla som Pumba och Timon gör när Simba följer med tillbaka till lejonklippan! Bahahauhuhuhu 😭😭
Fan vad bra du skriver, jag beklagar sorgen ❤️
En av dina bästa texter. Beklagar sorgen.
Åå beklagar sorgen. <3
Har också ärvt "fickor på tarmarna" från mamma och mormor och trots att jag haatar dessa matproblem blev jag nu rörd för jag tänkte på hur det är något jag… ärvt. Man ser sig som en del av en släkt. Fint.
Så fint skrivet. <3 All kärlek!
Tårarna rinner. Kram!
Jag är ledsen för din skull, och som de andra skriver också så skriver du så fint♥️
<3
Fina Hanna.. Blir så berörd av din text.
Jag beklagar sorgen.
Tänker på min mormor,(som inte heller finns längre) när du beskriver din,och saknar henne så.
Ta hand om dig <3
Stor kram till dig! Tänker att din mormor lever vidare genom dig och bebisen. ❤️
Beklagar sorgen❤️.
Så fint du beskriver henne, fortsätt alltid att skriva, så talangfull, beskriver så bra med massvis av känsla.
Humor & allvar.
Kram
Nej men de sista meningarna fick mig att gråta rakt ut.
<3
Läser alltid men kommenterar aldrig annars, beklagar verkligen sorgen. Så fint skrivet om din mormor!
Klump i halsen så fint skrivet om din mormor. Beklagar sorgen, ta hand om dig och din mamma i den svåra stunden <3
Läste sista meningen och då kom tårarna. Förlorade själv min mormor för ett par månader sedan. Hon hann träffa min dotter en gång och jag är så glad för det. Deras första möte var också det allra sista. Hon stod på balkongen och vinkade åt oss när vi gick, det är den sista bilden jag har av henne. Är så ledsen över att hon inte finns mer. Beklagar sorgen <3
När jag låg i en hjärtskärande skilsmässa förra året fick min mormor sin cancerdiagnos. De sista dagarna var tuffa för henne, hon fick otroligt mycket smärtstillande och blev rätt förvirrad. Två dagar innan hennes död köpte jag min lilla söta lägenhet. Jag hann visa henne lägenheten på hemnet och hon pekade flera gånger på träden man skulle komma att se utifrån mina fönster i vardagsrummet, det tyckte hon var bra. Mormor gick bort 5 veckor efter att hon fick sin diagnos. Hösten 2019 gick mitt hjärta i tusen bitar på så många sätt, men det ska nog läka tidsnog, vi klarar väl mer än vad vi tror. Tänk vad livet kan vändas upp och ner snabbt. Och beklagar din sorg.