I samarbete med EF så står jag utanför skolan och ser väldigt pillemarisk ut.
Så var dagen kommen då jag tänkte sammanfatta mina tre veckor engelskakurs med EF!
Lite kul att jag senast i förmiddags var i en butik och behövde hjälp med att hitta en grej (ja det var Antons födelsedagspresent så tänker inte avslöja vart än) och butikspersonalen pratade engelska OCH JAG KOM PÅ MIG SJÄLV TYCKA ATT DET VAR KUL?
Det har alltså aldrig hänt tidigare. Att jag sett fram emot att få prata engelska? Och det är ju de här tre veckornas förtjänst. Att jag fått övat och övat och övat.
Tänkte att vi kunde lista tre sammanfattande punkter kring vad som faktiskt hände på kursen som gjorde att det ”släppte” och jag blev totally amazing på engelska (nåja nästan iaf):
- Odömande klimat. Kanske är det bara här i Sverige vi är så jävla dömande och noga med uttal och hundra procent korrekt engelska, för redan första dagen kände jag hur vänligt och hjälpsamt klimatet var mellan lärare och studenter. Aldrig blev man rättad av en annan ”elev” och istället tyckte jag hela tiden människorna jag omgav mig i skolan var väldigt inkännande och lyssnade tills jag pratat klart eller gjort mig förstådd.
- Engagerade ämnen. Var ju i princip OMÖJLIGT att vara tyst när det skulle diskuteras moraliska frågor. Tyckte det var rätt smart i kursplanen ändå, att vi hela tiden behandlade allmängiltiga ämnen men som alla elever hade helt olika ingångar i. Tex ”what’s a good life?”.
- Lagom mycket. Man kan ju förstås välja olika längd och mängd på lektionerna men för mig passade upplägget med ca 3-4 h per dag perfekt! Lagomt mycket för att hinna lära sig nya ord men också möjligt att vara ”ute bland folk” och faktiskt öva på det man läst under lektionerna. Nu menar jag inte att jag gick fram till vilt främmande människor och bah ”how you dooooing?” men att man började snicksnacka lite med folk i barer eller butiker etc.
Slutligen vill jag poängtera hur GLAD jag är att EF ville göra det här med mig och hur mycket det faktiskt kom att betyda! Att bli säkrare och mer bekväm i ett språk – som att öppna dörren till en helt ny personlighet?! En personlighet jag aldrig kunnat uttryckt utanför svenskan tidigare :-)
Tack EF! Och känner ni att ”men guuu vad kuuul det låter” så kan ni läsa mer här.
Cheers!