Jag har barn som inte äter. Ett drag som dom förmodligen ärvt av… mig. Och nu är det påsk! Lyssna på min senaste krönika i P4 Västerbotten:
Här kan du gå in och lyssna direkt från SRs hemsida.
Idag är det första april och jag har inga skämt på lager. Min son ska till Sahlgrenska för att kolla om han har typ borrelia och det vore ju inte så roligt om dom säger att han har det, eller nåt ännu värre, för att sen skratta och kasta ballonger på oss.
Jag sitter här och funderar på om jag ska ta och köpa nån hemmafärg och färga håret så att nyansen hamnar lite närmare min naturliga nyans så att det kan växa ut in peace. Jag har helt kommit över min fas med blekt hår nu (den brukar inträffa när jag klipper av mig håret). Nu vill jag ha mitt egna hår igen. Jag vill vara ett med naturen. Mitt mål är att om jag brinner upp så ska man inte bli sjuk av att andas in röken.
Och jag ska försöka att inte hamna i fasen där jag slutar med schampo. Jag minns förra gången det hände. Då tvättade jag håret med såpa och bikarbonat. Det kliade jättemycket i hårbottnen för jag hade dessutom löss, och håret fick en otroligt risig kvalitet. Det var matt och låg som en lufttät filt över huvudet på mig. Åtminstone var det så det kändes, jag kände mig kvävd.
Så vill jag inte ha det. Ge gärna tips på bästa hemmafärgen. Annars får jag väl investera i frisören, dom kan ju sånt där.
I kväll har jag badat fotbad, filat fötterna och klämt i mig 200g choklad! Allt till bilderna från Storage Hunters.. Stor klapp på axeln för detta uträttande.
När jag öppnar chokladen blir det ungefär som att ”HELL YEEEAAAH” ekar i mitt huvud likt sju trumpetande änglar. Så blir det ganska ofta veckan innan mens, rent hormonellt påminner det om att vara gravid i v35.
Föresten är det här kollaget från Storage Hunters så himla mäktigt.
Hon som gjort det måste va så jävla nöjd.
Egentligen är det helt värdelöst hela programmet och det märks hur dom tar till desperata knep för att hålla kvar tittarens uppmärksamhet. Dramatiken känns helt arrangerad. Ändå kan jag inte tänka mig att kolla på nåt annat. Allt annat känns ointressant i jämförelse.
Här får ni en selfie.
Den är från när jag följde en kompis till solariet. Överallt på plansher där inne står det att solarium är det nyttigaste och hälsosammaste en människa kan göra.
D-vitamin i princip stävjar och stoppar stora virusangrepp på hela nationer. Grå och trista människor blir gyllenbruna och guppar helt plötsligt omkring i gummibåtar bland palmer!
Och så har läkare mage att stå och varna för solarium i tid och otid. Men jag är inte förvånad. Läkemedelsbolagen tjänar miljoner per år på D-vitaminbrist.
Ja just ja, var hemma med sjukt litet barn idag med, och kanske blir hemma även i morgon. Och jag som ska göra krönika! Hur ska det gå.
Återkommer i morgon om den saken.
Ni vet i filmer när människor typ kastar sig in i en aktiv vulkan för att rädda sin hund? Jag har aldrig förstått det beteendet. Det började med att prins Eric försökte rädda sin jävla hund från ett brinnande skepp och sen har min ofröståelse bara fortsatt. Djur lever sällan särskilt länge och sen dör dom, det vet varenda jävel, det handlar om totalt grundläggande kunskap om naturen. Visst kan det vara sorgligt när dom dör, men så himla svårt är det inte att gå vidare i livet efteråt.
Men…
Jag har börjat tänka om.
Ja jag vet inte om jag exakt skulle riskera mitt liv för henne.. Att jag skulle rädda små djur från brinnande lägenheter tillhör inte min självbild. Och jag har barn som behöver mig som sin mor.
Men det känns inte helt omöjligt att jag skulle kunna slänga mig ner i en älv för att rädda henne ur vattnet till exempel.
|
|
