Om jag fick välja vilken plats jag ville i hela världen att bo på så har jag några kriterier som platsen måste uppfylla först: 

1. Det får inte vara för varmt. 
2. Det måste vara nära strorslagen natur 
3. men det ska inte va alldeles fullt med farliga jävla rovdjur
4. nära till bekvämligheter
5. men långt som fan till havet

Och platsen jag kom fram till att jag vill bo på är…. 

… ISLAND. 

Ja jag är medveten om att Island är ganska nära havet men det skapas ju nytt land hela tiden med vulkanisk aktivietet så det är bara att slappna av och vänta så ordnar det sig med tiden. 

Jag vet inte så mycket om Island men jag vet att det hela tiden sprids bilder och fakta om hur fruktansvärt coolt Island är, och det väljer jag att svälja okritiskt. Island är i framkant när det kommer till nutida civilisation över huvud taget och så är det bara.

Dom farligaste djuren på hela ön är Lunnefågeln och fjällräven. Nån gång då och då flyter isbjörnar förbi på isflak men det är för att dom har drabbats av björnaltzeimers för dom ska egentligen inte va där.

Vart skulle ni vilja bo om ni fick välja fritt?

Såg den här rubriken (länk aftonbladet) 

och tänker att det var ganska vågat av dom att misstänka att ruinerna måste vara nån form av nazigömma. Jag menar: det är ju vanligtvis inte direkt ens första tanke när man stöter på en plats nerklottrad med nazisymboler. 

Bara häromdan såg jag till exempel en container med en nazisymbol men hade jag sagt att det var en ”nazistgömma” pga det så hade jag ju blivit utskrattad! På det här sättet kan det vara lätt hänt att missa en riktig nazistgömma när man ser den (och det var kanske det nazisterna räknade med?).

Så jag vill give hands up till dom som hittade ruinerna i Argentinas djungel. Tänk att dom kom till dom här slutserna trots risken att bli hånade. Det är helt otroligt. 

Och nu när dom har gjort grovarbetet så skulle jag vilja komma med ett par slutsatser till:

1. Dom eventuella nazisterna som bodde i ruinerna måste ha varit jävligt uttråkade när dom orkade sitta och snida in nazisymboler i byggnaden på det här viset. Ser man på bilderna är nazisymbolerna djupt inmejlade i bygget och det måste ha tagit sin tid. Samtidigt måste dom ha varit tillräckligt stressade för att inte bry sig om hur det ser ut (det ser förjävligt ut). 
2. Det är klart att dom slängde sina tyska mynt vilt omkring sig, för det är inte en gångbar valuta i Argentinga. Så att dom slängde sina mynt omkring sig som om det vore kottar är ingenting konstigt. 

Jag läste den här rubriken idag (länk DN) 

Och jag tänker att det måste ju va jättebra för den här arbetslinjen som jag hört så mycket om. 25 personer som står på knä på en bro i en vecka, det är 8x5x5=200 arbetstimmar. 

Jag skulle verkligen vilja va den VD:n. Tänk när man är på konferens och så kan man plinga i glaset, resa sig och ba ”jag har ett företag med 250 anställda”. Alla skulle ju bli JÄTTEIMPONERADE och applådera.

Sen att dom där 250 anställda jobbar varje dag med att peta i betong med en morakniv till dom slitit ut leder och rygg, det är en annan femma, totalt irrelevant. 

Jag längtar till den dagen då jag har några miljoner tillgodo och kan starta ett brobyggar-företag. Jag ska bygga dom sämsta broarna någonsin det lovar jag. Och jag kommer inte bara blanda i ståltråd i cementen, jag kommer att slänga ner allt mitt hushållsavfall. Tacka mig kan ni göra sen.

Kollade igenom några av dom mest intressanta nyhetenstidningarna i Sverige och fastnade på den här nyheten i Västerbottenskuriren. Betrakta dem dramatiska bilden i artikeln.

Tydligen har dom fortsatt köra på renar sen jag flyttade därifrån för 10 år sen. Jag hade hoppats på att det var en trend som skulle minska med en invånare mindre men min plan gick i stöpet ser jag nu. 

Det är nästan så att jag undrar vad det är för vits med att jag bor här nere egentligen, när olyckor ändå fortsätter att inträffa där uppe.

Jag minns en gång när min kille, barnens far faktiskt, hade köpt en sprillans ”ny” (för honom) Volvo 142, typ grön. Han var jättenöjd och han skulle bara köra från Storuman hem till mig i Latikberg för att visa upp sin pärla. Naturligtvis körde han ihjäl en ren på vägen dit som förstörde hela grillen etc på bilen. Det var tider det!! 

Jag minns att jag fotade renen efteråt eftersom jag ”samlade på foton på döda djur” (jag gick till och med omkring och BERÄTTADE om denna hobby för… ALLA?) men jag har tyvärr glömt vart dom fotona är, om dom ens finns kvar. Hade en del foton på döda fåglar. En var mumifierad och låg i laggårn minns jag. Synd att jag har tappat bort denna skatt. 

Idag fick jag veta att Sinead O´Connor ska sluta framföra sin sång ”Nothing compares 2 u” (länk aftonbladet). Hon känner tydligen en känslomässig barriär, en ogenomtränglig hinna, en Berlinmur mellan sig själv och låtens innehåll. 

Jag vet inte hur det är med er men jag har alltid känt mig betryggad av att veta att nånstans i världen, just i detta nu, så sitter kanske Sinead O´Connor nånstans och sjunger sin fina ballad från 1990. Att få veta att hon inte kommer att göra det mer lämnar så klart ett stort tomrum efter sig.

Men så är det när man är ett proffs! Man sjunger inte vad som helst då. Och det måste vi acceptera.

Hoppet ligger nu hos människor som har en känslomässig koppling till låten. Det är bara att hoppas att dom kan sjunga med feeling så att dom kan föra arvet vidare. Men originalet… originalet har tystnat.

Det är bara att hoppas att Boy George inte tappar sin känslomässiga koppling till Karma Chameleon eller Gud Förbjude, Lasse Holm till E de de här du kallar kärlek.