Jag bodde för en tid sedan på Gothia Towers i Göteborg. Mitt emot Liseberg står detta hotell, uppdelat på tre skyskrapor, med sina över 1 200 rum, fler än alla andra hotell i Norden. Hotellet har fyra stjärnor.

Röda stjärnor får man förmoda. Hotellet genomsyras av kommunism. Kanske är det också nödvändigt, det kan vara svårt att drifta en så stor anläggning utan centralisering. Ibland kan det behövas en fast hand.

Först har vi lobbyn. Den ser ut som världens största badrum. Ta ett vanligt badrum och skala upp det gånger hundra. Välkommen. Sedan har vi rummen som ser ut som fängelseceller. Lyckligtvis för oss gäster är interiören inspirerad av lågt säkerhetsklassade anstalter snarare än de allra hårdaste. Men skonsamheten är mycket diskret. Badrummen är så kala att man undrar om de är designade med självmordsprevention i åtanke. På goda grunder i så fall.

Sedan har vi takbaren, ”Heaven 23”. Kanske är namnet inspirerat av talesättet ”Sikta mot himmelen och nå våning 23!”. På hotellet webbplats stoltserar baren med att ha ett av Nordens största utbud av österrikiska viner. Är man inte bra på fotboll kan man alltid spela hockeybockey. De har till och med personliga relationer med flera av leverantörerna. ”I vår topprestaurang serveras givetvis också vår läckra räkmacka, King Size Deluxe, som har legat etta på försäljningslistan i över 25 år.” En exklusiv inblick i barens ekonomiska administrationssystem. I baren trängs lokala förmågor med turister från den georgiska utbrytarrepubliken Sydossetien.

Det ska finnas en bra restaurang som heter Upper House i ett av tornen. Tyvärr stänger restaurangen klockan 21 så den är i praktiken bara öppen för barnfamiljer.

Att beställa mat från room service är inget alternativ efter att man har gjort det en gång. Jag undrar vad Livsmedelsverket skulle säga. Köttbullarna smakar verkligen bullar, alltså bröd. Sådant bröd som man tänker sig var vanligt förekommande på vikingatiden. Potatismoset, däremot, påminner om den sortens isoleringsmaterial man brukar ha i väggar. Saltgurkan är emellertid helt okej. Så tar den också upp halva tallriken. Bredvid själva tallriken: en skål med extra saltgurkssallad.

Hotellet hade rekommenderats för kommunistpartier på kongress om det inte vore för priset. Och för alla andra gäster är det högst troligt att det finns fördelaktigare alternativ, till och med i Göteborg.