Fler frågor har inkommit till mig som föräldraskapsexpert. Här svarar jag på dem. Skicka ytterligare frågor till mig så besvarar jag även dem i vanlig ordning.

Hur gör man bäst för att undvika att en 1,5-åring med vinterkräksjuka inte spyr på soffor och mattor?

Ett småbarn med vinterkräksjuka bör isoleras och inte alls sättas i kontakt med soffor och mattor. Antingen har man 1,5-åringen, i det här fallet, placerad i en spjälsäng eller ett badrum eller annan dedikerad yta som man anpassar för situationen, genom att till exempel plasta in väggar och golv. Att låta barnet kräkas runt bäst det vill är oansvarigt, även om det mest drabbar er föräldrar.

Har det blivit mer ok att uppfostra föräldrar som uppfostrar sina barn på ett annat sätt än vad man själv föredrar?

Jag uppfostrar inga föräldrar, snarare uppfordrar, men det kanske var det du i själva verket avsåg. I så fall: skulle det tidigare ha funnits ett problem med det? Att dela ut pekpinnar kräver förstås djup expertis, som därigenom borgar för den nödvändiga trovärdigheten utan vilken mottagaren inte skulle tycka att rekommendationerna vore legitima. Att uppfostra sina barn är mer vetenskap än konst och därför handlar det inte så mycket om vad jag eller någon annan “föredrar” – det är ingen stilfråga vi pratar om – utan att bidra till att förbättra barns förutsättningar i livet. Jag tror att det har varit okej hela tiden, då som nu.

Letar efter 200,000 barn och vuxna i alla åldrar för ett experiment. Föräldraledighet, föräldraskap, dagis, skola och senare i livet olika former av chefskap kostar samhället miljarder euro varje dag.

Idén är att alla när de föds får en mentor som är två år äldre som sedan ansvarar för uppfostran, utbildning och senare i livet även chefskap för den yngre personen. Eftersom mentorn också i sin tur har en person som är två år äldre som sin mentor bildas en kunskapskedja över generationsgränserna. Två år är den perfekta ålderskillnaden, man är gammal nog att ha tillskansat sig ny kunskap, men nära nog i ålder för att kunna relatera och ”tala samma språk”.

Jag avslutar nu ett livslångt experiment med min bror Ola Persson som fallit väldigt bra ut och söket nu efter kandidater till en större, randomiserad studie.

Jag hoppas att du lyckas tillgängliggöra medel för att genomföra studien. Den hade med största sannolikhet gett ett utfall i linje med vad som verkar vara din hypotes; att denna kunskapskedja över generationsgränserna med alldeles lagom stora mellanrum i ålder fostrar barn till starka, begåvade vuxna.

Varför är det inte längre socialt accepterat att sätta ut sina barn i skogen, om man inte vill ha dom, längre?

Förmodligen har populariserandet och avdramatiserandet av prenatal abort bidragit till att postnatal abort blivit allt mindre accepterat.

Vad gör man om själva föräldern är en idiot?

Detta är en mycket intressant fråga. Och Dunning-Kruger-effekten är aldrig så stark som när det kommer till inkapabla föräldrar. Kort sagt skulle jag vilja hävda att det inte är så dumt att ha ett system där det finns visst utrymme för staten, samhället, att gripa in i de fallen. I det avseendet skiljer sig länder åt, i många stater är maktbalansen mer förskjuten i familjens riktning, i andra är statens överinseende roll mer kraftfull. Att staten på ett rättssäkert sätt kan gripa in när föräldern är en idiot ser jag som övervägande positivt. En generös abortlagstiftning är en annan aspekt som bidrar till att färre idioter väljer att föda sina barn, åtminstone om man ska tro amerikanska forskningsstudier efter avgörandet i Roe vs. Wade.

Hur mycket vill du ha för att vara au pair hos oss?! Så mycket visdom!

Efter att jag började skriva min föräldraspalt har många förfrågningar inkommit om att jag ska vakta läsares barn. Det är förstås smickrande, men inte heller särskilt konstigt. För att dylika tjänster fakturerar jag 4 000 – 5 000 kronor i timmen. Säg att min konsultation kräver 10 timmars arbete i månaden för att ge betydande, varaktig effekt. Det är 480 000 – 600 000 om året. Låt säga en halv miljon för enkelhetens skull. Över 18 år blir det då nio miljoner kronor. Men då kan man räkna med att barnets årsinkomst i vuxen ålder höjs med en miljon i genomsnitt, det vill säga 40 – 50 miljoner över en livscykel (räknat i dagens penningvärde). Även om det främsta motivet med denna investering inte är av strikt ekonomisk karaktär, utan att man av andra skäl vill ha ett barn som man trivs med, uppskattar och har utbyte av, så är det också en mycket bra ekonomisk investering, sedd i det långa loppet.