Inlägg taggade: kokböcker

10:01 2 Nov 2015

Bilden här ovan har jag fräckt snott från hemsidan Pastry by Joel Lindqvist. Joel är trevlig och rolig, och är förutom det dessertkock med fäbless för naturen, vilket visar sig i hans efterrätter som ofta ser ut som undersköna små landskap med sina många texturvariatoner och grönskande mylla. I ryggen har han en hel del prestationer att skryta med, men blickar vi framåt upptäcker vi att där finns en kokbok. Joels bok, som kommer att ha titeln Dessertrevolution, släpps den tjugofemte november. Jag ser mycket fram emot detta, då efterrättsmakande får min hjärna att kortsluta sig på ett otrevligt sätt som ofta resulterar i att ett själlöst paket glass uppenbarar sig framför mina middagsgäster. Kanske kan det bli ändring på den saken så småningom.

Jag intervjuade Joel Lindqvist i våras. Den texten finns att läsa här.

00:14 30 Sep 2015

1. Ätit mitt livs första grodlår i veckan
Har bara en sak att säga om det, och det är att den här grodan verkar ha cyklat mycket i sina dagar.

2. Nagellacket
Känt stor lycka över att äntligen ha funnit ett nagellack i färgen indigo-nästan-svart.

3. Läsa kokböcker i sängen
Här ligger jag och tar mig an kvällens läsning. Som är Om jag var din hemmafru av Lotta Lundgren och Jennie Walldéns bok Asiatiska smaker. Mer om dessa en annan gång. Men detta med att läsa kokböcker i sängen, det gör många människor irriterade. Vem tror hon att hon är, tänker de, och fnyser avfärdande. Till dessa har jag en sak att säga: Fuck you. Somliga spelar game boy, andra onanerar. Jag läser recept.

4. Smörchock
Ica verkar ha genomfört någon slags smörsatsning på gamla dar, insåg jag när jag stod och stirrade in en av kylarna i mejeriavdelningen. Eftersom smör är bland det godaste som finns känns detta härligt. Mitt problem just då var dock att jag letade efter just mjölkfritt smör, och just mjölkfritt smör var inget de hade. Varför jag gick och spanade efter en sådan gudsförgäten produkt kan vi tala om en annan gång.

5. Struntat i att betala mobilräkningen och gått på systemet istället
Ska det va så ska det va och ibland ska det va mycket att man nästan spricker.

6. Burkar överallt
Ja, sen var det det här med glasburkarna. Syltburkarna. Kalla dem vad ni vill. Jag satt med en vän och skulle dricka drink häromdagen. En avslappnande och trevlig stund där vi kunde avhandla våra respektive livs senaste draman. Den harmoniska känslan förbyttes snabbt till en växande vånda. Syltburkar. Jag vill inte dricka ur burkar. Jag vill dricka ur glas. Jag är väl inget djur heller. Nej nu lägger vi alla av med det här, burkserverandet.

7. Och precis när irritationen släppt…
Ser jag detta på Åhléns inredningsavdelning.

8. Den gigantiska svarta tryffeln
Några bekanta till mig har en hund. De har också ett hus på Gotland. Den här tiden på året kan den som är ambitiös hitta tryffel på Gotland. Deras hund visade sig vara ambitiös, faktiskt en riktig fena på att lokalisera och gräva fram tryfflar. Så ibland dyker den här typen av bilder upp i mitt instagramflöde. Det sätter ju ändå saker i perspektiv. Livet, döden, tryfflar. Sånt.

Och så var även den här dagen över! Skönt.
/Slaktarn

22:02 16 Sep 2015

1. Jag kan inte sluta stirra på denna hypnotiserande hummusswirl. Den är olidlig. I Lund äter man bra hummus på Hummus Bar och i Stockholm på Reggev på Ringvägen. Vilka är era bästa?

2. Isterband. De har ett undertligt namn som är lite avskräckande för en oinvigd, men dessa bör inte låta sig förledas av namnet. Det är en färskorv med korngryn i, smaken är syrlig och helt fantastisk. Jag har dock inte ätit det på flera år sedan jag upptäckte att de jag brukade köpa i mataffären innehöll både det ena och det andra (Inkl lunga och hjärta? Om jag ska äta sånt vill jag se det framför mig, inte anonymt nermalt i en kvarn. Helst vill jag i och för sig inte äta det alls). Då och då har jag hittat isterband på saluhallar som inte innehåller ”både det ena och det andra”, men igår sprang jag in i detta: Isterband från Undersåkers Charkuterifabrik. Smak 5/5, ingredienslista 5/5. Win!

3. Denna bild som jag snott från Mattias Kroons instagram! Följer ni honom inte så kan ni ju ge er på det nu. Han äter sig runt världen och gör en avundsjuk och inspirerad. Just det, bilden. Det är tempura från Kunitoraya i Paris. Se på den! Så skir och krispig, som ett frasigt korallrev.

4. Jag har nedan fotat av inledningen till korvkapitlet i en kokbok vid namn Kokkonsten som jag fick av en vän för länge sedan. Hvem har ej hört talas om den ”gyllene korfvatiden”, efterlängtad alla, undantagandes af de feta svinen. Kul, tycker jag.

5. Instagramkontot @socalitybarbie. För en vecka sedan såg jag det för första gången, då hade det femtiotusen följare. I skrivande stund har kontot en 1,2 miljoner följare.



Imorgon är en ny dag. Nya tag. Då kommer jag att skriva om brysselkål och eventuellt om raw food-rörelsen, om jag orkar uppbåda tillräckligt med kraft. Känner mig dränerad bara av att tänka på det.
/Slaktarn

23:17 1 Sep 2015

Som så många andra är jag en enkelspårig individ som gärna upprepar sig. Den observante har kanske lagt märke till att jag nämnt att jag då och då (ungefär en gång i månaden) upplever att en avgrund öppnar sig inom mig, och att jag drabbas av en enorm trötthet som gör att jag bara vill ligga i sängen, blunda och lyssna på land och sjövädersrapporten i P1. Detta kallas PMS.

En klassisk teknik jag brukar tillämpa för att göra denna passage lite mer uthärdlig är att ge mig själv presenter. Exempel på presenter: ligga i sängen hela dagen, köpa något dyrt och värdelöst, bli full med en noga utvald vän, äta stora mängder av något som känns rimligt under omständigheterna.

Idag bestod presenten i att gå till akademibokhandeln och köpa tre nya böcker. Två av dem handlar om mat. En av dem handlar lite om mat.

Den första boken från vänster är Hunger och törst av mathistorikern Richard Tellström. Känner du igen namnet kanske det är för att du sett honom i TV-programmet Historieätarna. På baksidan står det bland annat såhär: ”Richard Tellström försöer svara på varför vi egenligen är så fixerade vid vad, hur och när vi äter. Han berättar historien om vår svenska vardagsmatkultur, från småhärsket fläsk till tacopaj, om hur våra måltider förändras genom livet, från de första smakportionerna till ålderdomens institutionella kost, och hur beroende våra matval är på vår omgivning och våra relationer. Isiktsfullt och kunnigt förklarar han hur vi kommit att utvecklas till de veritabla homo gastronomicus vi är idag”. KUL va!

Nummer två, den röda boken i mitten, är Husmoderns död och andra texter av Sara Danius. Hon har här samlat ett urval av essäer och artiklar, och inte helt oväntat är jag speciellt taggad på just titelverket, där hon använder sig av Bonniers Kokbok för att kritiskt analtysera samtiden.

Och så var det den gula boken längst till höger. Visst är den snygg? Det är Facing Heaven – Välkommen till Sichuanköket av Erik Videgård. Här delar han generöst med sig av lärdomar och recept han kommit över under sin upptäcksresa i smakerna från Sichuanprovinsen i Kina. En resa som skett genom läsning, receptstudier och provlagningar. Inte på plats i Sechuanprovinsen, utan hemifrån och i restaurangköket på egna krogen En halv trappa plus gård. Jag hann bläddra snabbt i den på bussen idag. Svårt att sluta läsa.

Jag vill gärna ha tips från er som läser om fler böcker jag kan ge mig själv i present. Klimakteriet är ju än så länge några år bort, så det lär behövas. Bring it on.

11:58 28 Jul 2015

”Cooking in my kitchen has become the glue that has kept my family strong through out the years”. Vems bevingade ord? Momagern Kris Jenner, naturligtvis. Nu inte bara matriark i Kardashian/Jennerfamiljen, utan också kokboksförfattare. Det var ett tag sen den här boken dök upp, och det är verkligen på tiden att vi sätter tänderna i den här. Jag är nämligen inte bara intresserad av mat, utan också av all things Kardashian (och det är jag inte ensam om).

Den initiala frågeställningen när man ser omslaget på boken är: Kan Kris laga mat, eller är allt bara ett löjeväckande men ändå sympativäckande skämt? Jag tänkte att vi rätar ut frågetecknena genom två steg:
1. Vi tittar närmare på ett par recept
2. Vi analyserar den generella tonen i boken.

Okej! Let’s get Kooking! (notera skämtet!)

Vi börjar med ett nachosrecept. Inte vilket nachosrecept som helst, utan Nicole’s chicken natchos. Nicole ifråga är alltså Nicole Brown Simpsson, brutalt mördad av sin make O.J Simpsson som Kris avlidne make försvarade i rättegången. Finns det något bättre sätt att hedra en mördad kvinna än genom nachos?

En praktisk grej med det här receptet är att du nästan inte behöver tillaga någonting alls. Salsan anges till exempel bara som ”salsa” i ingredienslistan, så den köper du färdig i butiken. Kycklingen behöver du inte heller bry dig om att tillreda på något speciellt sätt, för den beskrivs bara som ”cooked chicken”. Den mest krävande delen av receptet är monteringen, och den lite speciella tekniken att ugnsbaka dina osttäckta nachos först, sedan lägga på grönsakerna, och sedan ugnsbaka alltsammans ytterligare en gång. Resultatet? En ganska intetsägande tallrik Taco Bar-nachos. Som ingen någonsin skulle DRÖMMA om att ha en fest utan.

Vi går vidare till ett härligt comford food-recept, som är extra intressant för att det är Kim som ligger bakom skapelsen.

Kim’s super cheesy macaroni and cheese visar sig dock bara vara ”inspirerat” av originalreceptet (kanske för att KiKi sparar orginalet till en egen kokbok i framtiden? Hoppas!). Nåja. Det som är utmärkande för den här specifika mac’n’cheeseupplevelsen är att det kräver sex (!) olika ostar.


Så här ser bilden i boken ut. Mums!

Det är verkligen super cheesy, som titeln utlovar! Men är det supergott på grund av ostbonanzan? Jag vänder mig till recensionerna på Amazon för att få svar. De som lagat det här receptet är arga, besvikna. De har köpt massor med dyr ost, smält ner allt till en gegga och blandat med makaroner, och upptäckt att det smakar som en helt vanlig mac’n’cheese. Nu vill de vill att Kris och Kim ska sona sitt brott.

Recepten åsido är den här boken en guldgruva för Kardashiandyrkaren. Kris namedroppar alla möjliga kändisar och bjuder på underliga och ganska menlösa anekdoter från både det ena och det andra, som den gången hon åt middag hos Jennifer Lopez: ”J-Lo had this stove that I had never seen before. It wasn’t just a stove, it was piece of art. It was the Holy Grail of stoves.” Hon är också mån om helhetsintrycket när hon skapar en måltid, något som tydligt framgår av hennes fokus på dukningen: ”Some people paint, others make music and dance. I make table settings. That’s my way of expressing my artistic and creative side”. Hon visar prov på sin fingertoppskänsla bland annat i en sektion där hon beskriver hur hon tänker när hon lagar italienskt: ”I am notorious for my table settings and my dishes. If I’m cooking an Italian meal I will grab my red Hermès china to go with the red sauce.”

Kris karriär som kokboksförfattare har börjat sådär. Boken sålde oväntat dåligt och har fått enormt mycket kritik både från seriösa kokbokskritiker och hängivna fans som öppensinnat gett sig på att laga recepten i boken. De är förvirrade och ogenomtänkta, och en återkommande kritik verkar vara att allt hela tiden blir onödigt dyrt. Det är förstås praktiskt om man kan laga mat ur en kokbok, men låt oss inte fara med osanning. Vi vet nog alla att det inte är därför man klickar hem In the kitchen with Kris.

Andra bloggar