1. Jag kan inte sluta stirra på denna hypnotiserande hummusswirl. Den är olidlig. I Lund äter man bra hummus på Hummus Bar och i Stockholm på Reggev på Ringvägen. Vilka är era bästa?

2. Isterband. De har ett undertligt namn som är lite avskräckande för en oinvigd, men dessa bör inte låta sig förledas av namnet. Det är en färskorv med korngryn i, smaken är syrlig och helt fantastisk. Jag har dock inte ätit det på flera år sedan jag upptäckte att de jag brukade köpa i mataffären innehöll både det ena och det andra (Inkl lunga och hjärta? Om jag ska äta sånt vill jag se det framför mig, inte anonymt nermalt i en kvarn. Helst vill jag i och för sig inte äta det alls). Då och då har jag hittat isterband på saluhallar som inte innehåller ”både det ena och det andra”, men igår sprang jag in i detta: Isterband från Undersåkers Charkuterifabrik. Smak 5/5, ingredienslista 5/5. Win!

3. Denna bild som jag snott från Mattias Kroons instagram! Följer ni honom inte så kan ni ju ge er på det nu. Han äter sig runt världen och gör en avundsjuk och inspirerad. Just det, bilden. Det är tempura från Kunitoraya i Paris. Se på den! Så skir och krispig, som ett frasigt korallrev.

4. Jag har nedan fotat av inledningen till korvkapitlet i en kokbok vid namn Kokkonsten som jag fick av en vän för länge sedan. Hvem har ej hört talas om den ”gyllene korfvatiden”, efterlängtad alla, undantagandes af de feta svinen. Kul, tycker jag.

5. Instagramkontot @socalitybarbie. För en vecka sedan såg jag det för första gången, då hade det femtiotusen följare. I skrivande stund har kontot en 1,2 miljoner följare.

Imorgon är en ny dag. Nya tag. Då kommer jag att skriva om brysselkål och eventuellt om raw food-rörelsen, om jag orkar uppbåda tillräckligt med kraft. Känner mig dränerad bara av att tänka på det.
/Slaktarn

Här sitter jag i min ensamhet, och äter middag framför datorn. Maten är inte mycket att hylla för, den är varken fin eller speciellt intressant. Det är en bit lax som rullat runt i sesamfrön och stekts, tillsammans med ett lass böngroddar som jag hällt lite sås över. Jag har inga illusioner om att detta intresserar er, så jag ska inte dra ut på detta stycke mer än jag redan gjort.

Ölen däremot var riktigt god. Det är en öl från Poppels bryggeri i Mölnlycke, som heter nya världens India pale ale. Helt och hållet min typ av öl, speciellt att dricka ensam när jag har rödkantade trötta ögon som stirrat alldeles för länge på en datorskärm.

Vad är syftet med detta ointressanta detta-åt-jag-till-middag-inlägg då, undrar ni kanske nu?

Jo, det är att tipsa er om något fint jag upptäckt nyligen. Nämligen såser från Arirang. Här är två av dem, som av en slump är det också de enda två jag har hemma.

Arirang är en koreansk familjeägd restaurang på Luntmakargatan i Stockholm, som funnits sedan 1975. Den är mycket populär, inte minst bland vegofölk (jag själv tycker att de hanterar kött på ett alldeles utmärkt sätt och går gärna dit för den sakens skull). Utöver att de serverar förstklassig koreansk mat har de också en rätt intressant historia. Det är en av Stockholms äldsta koreanska restauanger och startades av vänsteroppositionella. På den tiden Sydkorea var en militärdiktatur var det ett politiskt ställningstagande att som sydkorean äta på Arirang. Ambassaden skydde Arirang som pesten, och till och med den sydkoreanska församlingen i Stockholm uppmanade sina medlemmar att inte äta på stället. Istället skulle man på på den regimtrogna Nam Kang, där det enligt ryktet fanns dold inspelningsutrustning i borden. Ambassaden tenderar fortfarande av tradition att lägga sina middagsbokningar på just Nam Kang.

Historielektion åsido vill jag berätta att Arirang lanserat ett sortiment egna såser och tillbehör som kan köpas på bland annat Urban Deli i Stockholm. De är fruktansvärt goda. Min favorit är sojasåsen (mild och kryddstark på samma gång). I min ensammiddag ovan inkorporerades såsen i form av marinad för böngroddarna. Plötsligt gick rätten från att vara deprimerande och smakfattig GI-flört till lyxig stund för mig själv.

/Slaktarn

Frågeställningar som kan tänkas dyka upp:

1. Vad sjutton är P5 STHLM?
Svar: Det är namnet på det som tidigare hette Metropol, det vill säga en stockholmskanal på frekvensen 93,8.

2. Vad ska jag prata om?
Svar: Mat man hatar att man älskar. Helt enkelt tankarna jag påbörjade i det här blogginlägget! Som förresten har en massa tänkvärda kommentarer, läs de också när du ändå är i farten.

3. Vilken tid händer detta?
Svar: Måndag morgon klockan sju. En bra start på veckan.